Han mailade ett svar och i det stod bl.a. att "han som tröst kunde berätta att han hade mycket rika föräldrar"!! Till tröst för vem kan man fråga sej. Inte verkar det då ha hjälpt honom.
Telefonsamtalet från honom efter en stund gjorde inte saken bättre och det kommer istället att bo en tjej i det rummet. Hon ska studera till naturguide och kommer först i september, så nu kommer rummet att stå tomt ytterligare en månad.
Det känns verkligen hemskt att neka någon boende men jag inser ju att det vore dumt att dra på sej mer bekymmer än nödvändigt. Varje dag lär man sej tydligen något nytt...
Desto trevligare var det att se en av hyresgästerna här igen efter hennes semester, lika glad som alltid.
Trevligt var det också att jag idag, äntligen, fick skjuts av min granne för att hämta möblerna jag fått. Nu står de härute och väntar på att tas om hand... I morgon blir det en cykeltur till Färgcity. Tror att skrivbordet ska få en dovt mörkrosa, nästan rostbrun färg.
Ska komma ihåg att cykla förbi ett hus i närheten i morgon för att se om de fortfarande har kvar ett sängbord. Det skulle bli fint att måla det i samma kulör.
Hörde på nyheterna att det kanske ska bli årets varmaste helg och då tänker jag inte vara inne hela tiden. Sommaren går så fort att jag istället vill hinna njuta av att vara ute. Man kan ju faktiskt måla även om det är höst och vinter.
Edwin och Marita kom för att titta på de "nya" möblerna och när Edwin sa att det var så roligt när jag kom till dem eller när de kom till mej, kändes det som om jag just då höll lyckan i min hand och dagens bekymmer blev plötsligt så små.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar