Nyårssprit

Nyårsspriten är ordnad! Det blev 85 procentig handdesinfektion från Apoteket. Till det serveras blåbärssoppa gjord på egenhändigt plockade bär.(För att Konsum har stängt)

Magdalena blev magsjuk i natt och jag försöker förhindra ytterligare spridning genom att sprita händerna och inte vara nära henne.

Stackars flicka! Ett sånt nyårsfirande.

Hoppas att de övriga som hon träffat klarar sej från att bli sjuka. Simon och Sofie ska åka hem till Umeå i morgon och att bli magsjuk under en tågresa är väl knappast någon höjdare.

M.a.o. så blir det ingen nyårsmiddag hemma hos mej i år. För även om jag ställer mej och lagar mat så har jag en känsla av att gästerna uteblir...

Rory har bjudit ut mej på nyårssupé på Citykrogen ikväll och jag hoppas att inte magsjukan slår till där. Det ser ju inte vackert ut att gå på lokal och spy.

I morgon kväll är det ekumenisk gudstjänst i Kyrkan och jag ska vara kyrkvärd. Ännu en anledning att hålla sej på benen eftersom det kan bli svårt att hitta en kyrkvärd med så kort varsel.

Jag önskar er som brukar läsa min blogg ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!

Da´n efter da´n, efter da´n, efter da´n...

Så är julen över, fortare än en gris hinner blinka och jag saknar den inte det allra minsta.

För mej innebär julen visserligen en möjlighet att få träffa mina hitresta barn och ett skönt uppehåll i olika aktiviteter men också ett visst stresspåslag. För även om man inte tycker om allt det kommersiella, hysteriska kring julen, är det ibland svårt att värja sej. Vem vill inte ge de sina gåvor av olika slag? Vetskapen om att man inte kan ge speciellt mycket, även om man skulle vilja, känns ibland jobbig.

Julaftons eftermiddag tillbringade barnen, traditionsenligt, tillsammans med släkten hos sin faster och jag njöt av ett par stilla timmar. Brukar alltid titta på Kalle Anka, eftersom jag är uppvuxen med det men hann inte detta år. Det kändes väldigt konstigt och nu kommer jag att längta till nästa tillfälle, nästa jul.

Desto mer julkänsla fick jag på juldagen, då det var dags för julotta. Det är verkligen jul för mej. Härligt att få sjunga med i julpsalmerna och lyssna på kör och solosång. Sedan en promenad hem genom en stilla stad, sätta sej vid kölksbordet med tända ljus och bara njuta av friden. Därefter gå till sängs och vila ett par timmar och vakna utvilad. Det kallar jag mindfulness!

I går hade vi planerat att gå ut och dansa på Malmia eftersom Martinez med Kirunatjejen Lillan var där. Allteftersom timmarna gick, kändes det allt mindre lockande och det slutade med att jag med en suck av välbehag, konstaterade att vi inte skulle hinna dit... Fast vi har sagt att på Trettondagsafton, då ska vi minsann gå ut, för då är Arvingarna där och förmodligen massor av trevliga, dansanta människor.

Det nya året närmar sej med stormsteg och förhoppningsvis får jag snart några nya, trevliga hyresgäster. Några intressenter till mitt sovrum finns visserligen redan nu men då det är både en mamma och hennes två små barn, som behöver bostad under en hel månad, känner jag en viss tvekan. Hur ska de rymmas? Kommer pappan/ mannen att vara här också? Kommer jag att orka? Lite intressant skulle det ju vara att se hur många personer som ryms här...

Stormigt

Eller i alla fall väldigt blåsigt, har det varit i Kiruna de senaste dagarna. Förutom att det är svårt att vistas utomhus, så är det synd att snön försvinner från träden.

Det har varit en räcka oändligt vackra dagar, då det känts som att gå omkring i ett julkort.

Inte nog med att jag denna vinter plötsligt tycker att det är rätt kul med julpysslande, nu kommer jag snart att önska mera snö... Så det blir vackert på träden igen.

Det är inte länge kvar tills dagarna blir ljusare igen men än så länge njuter jag i fulla drag av mörkret (som så barmhärtigt döljer dammet) och av alla belysningar och tända ljus.

I morgon kommer Simon och Sofie upp på julledighet och det ska bli så roligt. Hoppas att jag hinner ställa i ordning pannrummet innan. ( Det är inte fullt så illa som det låter...) En bäddsoffa har kommit från IKEA idag och den ska monteras men innan dess ska jag röja upp lite därinne.

I januari ska jag börja en kurs i Yoga och det är med skräckblandad förtjusning jag väntar på mer information om den. Instruktören som jag talade med frågade om jag hade svårigheter med att ha huvudet nedanför hjärtat.

När jag blev orolig över att behöva stå på huvudet, lugnade hon mej med att så inte var fallet, att man skulle stå med händer och fötter stadigt i golvet.

Bilderna hittade jag på nätet när jag sökte lite mer information om yoga.

Måste säga att de gör inte att jag känner mej lugnare...

Nu tror jag att jag ska gå till Simhallen och hämta lite krafter inför kvällens arbete här hemma.

Det är jättelänge sedan jag simmade eftersom jag inte längre har gymkort.

På mindfulnessavslutningen var det några som sa att simning var mindfulness, avkopplande men själv brukar jag bli lätt stressad. Har svårt att bara simma lugnt och brukar ta sikte på någon lämplig person i bassängen och "tävla". Det låter säkert inte riktigt klokt och jag försöker att låta bli. Likaså försöker jag låta bli att simma på tid eller räkna längder...

I kväll ska det vara "Klassiska timmen". Då släcks belysningen, levande ljus tänds och klassisk musik spelas. Kanske är det lättare att ta det lugnt då.

Mest ser jag fram emot att få njuta av ett härligt bastubad. Bastun i vår simhall är nog en av de bästa av alla som jag besökt. Den blir riktigt het och ibland öser jag på så mycket att jag nästan tuppar av. Härligt, härligt!

Julförberedelser

Julförberedelserna består till stor del för mej, av att skriva listor på allt som måste göras.

Alltifrån vem som ska få vilken julklapp till det som ska bakas osv.

Tror väl antagligen att jag då har någon slags kontroll över kaoset...

Jag säger bara, en sån tur att jag får leva i denna tid när Internet finns! Tänk så skönt att slippa stressa runt i butiker med hysterisk julmusik i högtalarna. Nu kan jag sköta det mesta via nätet och strosa på stan när jag känner för det.

Förra året vid den här tiden var jag nyopererad och framtiden väldigt oviss. Om framtiden vet väl ingen av oss någonting egentligen men nu är jag i alla fall mycket friskare och är så tacksam för det. Njuter av att kunna gå omkring och göra saker och ting.

Läste om att julpynt är farligt för äldre kvinnor, eftersom de då klättrar på stegar och bord när gardiner och lampor ska upp och då sker många fallolyckor.

Även jag brukar klättra på stegar och bord men räknas kanske ännu inte till de äldre.

Har dock svårt att tro att jag en dag skulle avstå från klättrandet med en plötslig insikt i att ha blivit gammal.

Extra roligt att det i artikeln också gick att läsa om hur bra det var med "Fixar-Malte" i såna lägen, då min motion om detta blev bifallen i Kommunfullmäktige.

På hyresfronten är det tyvärr lugnt, dvs inga nya hyresgäster.

De som hör av sej behöver inte bostad förrän nästa år eller så vet de inte längre om de kommer att få arbete eftersom det varslas många i dessa dagar.

Andra har husdjur som de måste ha med sej.

Några vill bo i ett rum tillsammans med en flickvän och det blir alldeles för trångt.

En kvinna har hört av sej och behöver rum för sitt ex under juldagarna. I höstas sökte hon bostad åt sin sambo. Undrar just om de själva vet om detta? Kanske hör jag av mej till henne så jag själv kan kontakta männen.

Fast under själva juldagarna skulle det vara trevligt att få vara här i huset tillsammans med sin egen familj. Å andra sidan så behöver jag verkligen slantarna det skulle inbringa.

Lucia

Idag är det alltså Lucia och jag har firat det med att baka två sorters saffransbullar! Lugnt och skönt med andra ord.

Under många år så var det ju under december månad som stressen accelererade fram till julaftonen. På luciamorgonen gällde det att ha hittat alla barnens lucialinnen, tomtedräkter, ljus, glitter och stjärngossestrutar mm. ( Och ha fungerande batterier hemma)

Dessförinnan skulle man ha hunnit baka dubbla uppsättningar fikabröd eftersom det fanns allergiker i familjen. På själva luciadagen hade man förhoppningsvis fått ledigt, åtminstone några timmar på morgonen, för att hinna bevista barnens firande.

I bästa fall var det gemensamt firande och fika för alla klasser. I sämsta fall fick man försöka hinna mellan klassrummen.

Under samma månad var det så klart julavslutningar på diverse olika aktiviteter. Mera fikabröd och finkläder... Ett antal julkonserter, eftersom alla barnen musicerade och dessutom julfesterna i den vanliga skolan/ förskolan, vilket innebar fyra julklappar/ fest= sexton klappar!

Nu när jag tänker tillbaka blir jag matt vid bara tanken på allt firande men jag kommer också ihåg hur roligt jag tyckte det var, trots allt. Förhoppningsvis tyckte även barnen det.

Kanske är det därför som jag numera njuter av lugnet och av att slippa all stress inför helgerna.

Lite julförberedelser är ju ändå roligt. I går gjorde jag blåbärsglögg efter ett recept i NSD. Få se hur den kommer att smaka då hela huset luktade märkligt vid tillverkningen...

En pepparkaksdeg gjorde jag också och den ligger och väntar på att jag ska ta itu med den.

Efteråt gick jag på bio tillsammans med två väninnor och vi såg "Rallybrudar". Rätt kul.

Sedan bar det iväg till Bistro Trädgårn men jag ilade hem innan Konsum stängde. Det var lite livat på stan och det var då jag insåg att det kanske berodde på Luciafirandet.

Även då kände jag hur skönt det är att inte längre behöva vara ute och "nattvandra" eller vara orolig för sina tonåringar en sådan helg. Orolig för barnen är jag fortfarande men nu är det på ett annat sätt.

Den här bönen kan jag stämma in i:

Jag talar till mina vuxna barns änglar:

Följer ni dem fortfarande?

Bär ni deras önskningar i era händer?

Vet ni något om deras kampfyllda ensamhet?

Och när de förnekar er och livet,
vänder ni er bort och gråter,men stannar kvar?

De behöver er,

mera än då de var små,

de behöver er förtvivlat,

för ungdomen är den svåraste tiden.

Allting ska göras på egen hand,

man skall rycka sig lös,

tänka igenom allt själv,

vill inte veta av änglar.

O, mina vuxna barns änglar!

En mor får inte längre ingripa.

Men ni får.

En mor kan inte längre råda,

men er visdom är Guds.

Dröj kvar hos mina vuxna barn, änglar!

Hjälp dem att vandra i snårskogen

att finna den rätta vägen,

deras enda väg!

"Infantila diskussioner"

I dag har vi haft Kommunstyrelsesammanträde hela dagen. Kom hem ca 11,5 timmar efter det att jag lämnat huset i morse.

Då var det rejält kallt och blåsigt, m.a.o. inget cykelväder, så det blev istället vinterns första tur med spark. När det var dags för hemfärd hade det börjat snöa och jag såg inte många meter framåt.

Även inne på sammanträdet "blåste" det en hel del. Centerns ledamot tyckte att mötets diskussioner var infantila. Det får han ju visserligen tycka även om han stod han för merparten av inläggen...

Hoppas att inte all snö hann blåsa bort från träden. Det har varit så vackert den senaste tiden. Julkortskänsla är väl den bästa liknelsen jag kan komma på.

I går var det julstämning för hela slanten. På förmiddagen var det dags för julspel i kyrkan. Det är Kristina, vår präst, på bilden. Årets version var ovanligt bra, både vad gäller sången och själva framförandet.

Sedan bar det iväg till övningen inför vår julkonsert som gavs på kvällen. Den kändes annorlunda och rolig i år, tack vare Amatörteaterns insats. I alla fall jag kände mej betydligt mer avslappnad när fokus inte enbart hamnade på oss i kören.

Målgång

Jippii! Äntligen har jag kommit fram till målet för min virituella vandring, Berlin. Det var tävlingens sista dag och jag klarade det med nöd och näppe. Totalt har jag gått 561 km sedan i höstas och sträckan som jag behövde gå var 545 km.

Det är lite frestande att vara med i nästa tävling och gå mot Paris. Visst, det är kanske löjligt men samtidigt sporrar det mej.

I dag hade jag det stora nöjet att få sällskap av både min nuvarande inneboende pojke och förra årets , till middagen och bion. De är så fina och trevliga båda två. Hoppas att de inte led av vår dåliga humor och filmens humor. För oss äldre som sett den förra filmen, var det ju ett kärt återseende men efter att ha läst gårdagens recension, var förväntningarna rätt låga.

I mitt tycke var den i alla fall rolig och "Gösta" ser verkligen helt galen ut, genom hela filmen.

Hemma var det sedan dags att njuta av ännu en galen man. Jag menar förstås"Gustav" i Svensson, Svensson...

Nu är det sängen som gäller. Det är bäst att vara utvilad inför morgondagens övningar.

Natti, natti

Kul med kultur

Vilken fin bokbuss vi har i Kiruna! För ett antal år sedan var jag på en bokbussmässa i Sundsvall och tittade på en massa olika bussar. Nu har vi äntligen fått vår nya, fina buss och dessutom tilldelats ett pris för den. En riktigt rolig händelse i dessa dagar som annars mest handlar om besparingar och neddragningar.Bilderna visar bussen och Robban, en riktigt duktig kille som spelade och sjöng under prisutdelningen.

Det blev inte många timmars skönhetssömn i natt och jag var så trött efter nämndsdagen, när vi åkte till Ö&B, Jysk och Coop. Inte kände man sej ju piggare efter den shoppingturen. Får väl öka mängden anti-age serum ikväll.

Såg i dagens NSD att filmen som vi ska se i morgon fått en etta i betyg. Hmm. Fast okej, är jag lika trött i morgon lär jag väl skratta t.o.m. åt reklamen.

Rory har råkat ut för en rejäl förkylning och det är tveksamt om han kommer att kunna sjunga på söndag. (Jag menar, inte hade väl vi kvinnor ställt oss på scen mitt under en förlossning? Det ska väl vara jämförbart?) Själv har jag också en förkylning på gång men hoppas få den att vända. Är numera rädd för att bli smittad eftersom jag då ofta hamnar på sjukhus. Försöker eliminera antalet smittotillfällen och undviker m.a.o. att vara allt för nära Rory just nu.

Ungdom på burk?

På söndag är det alltså dags för vår julkonsert och idag på eftermiddagen slank jag in på Lindex och köpte en brun, lång kofta och ett par brunrutiga overkneestrumpor. Det tror jag kommer att fungera på scenen eftersom det bestämdes att vi endast skulle ha brunt, begie, grått eller grönt på oss. Inga färger som jag normalt använder men detta såg faktiskt helt ok ut. I strumpornas rutor fanns det liite orange, något som jag ju gillar.

Ser verkligen fram emot den här helgen.

På lördag ska vi äta middag tillsammans med Karlssons och därefter tillsammans gå på bio och se" Vi hade i alla fall tur med vädret- igen". Den förra filmen är ju i mitt tycke helt underbar, så förväntningarna är stora på denna.

På söndag, när jag är kyrkvärd, är det familjegudstjänst med julspel och det är ju alltid trevligt.

Därefter är det dags att bege sig till Folkets Hus och öva inför kvällens konsert. Hittills har det känts rätt bra, så jag hoppas att vi gör bra ifrån oss på själva föreställningen. Amatörteatern medverkar ju, så uppmärksamheten riktas mot skådespelarna. Något som jag är mycket tacksam för.

Däremot, om någon skulle titta mot oss, så är det inte säkert att jag går att känna igen. Nä, för jag har nämligen inhandlat diverse produkter idag, som kommer att göra mej betydligt yngre.

Dove, pro-age kroppssmör, L300 anti-Age system med dag/ nattkräm och serum. Ska sätta igång redan ikväll...

I morgon är det årets sista Fritids- och kulturnämnd med prisutdelning i Stadshuset till Årets Bokbuss. Roligt att Kiruna fick det och roligt att få vara med.

Snart ska jag gå till sängs och läsa färdigt handlingarna inför morgondagen samt sova min skönhetssömn.

I kväll på mindfulnesskursen råkade jag somna sittande på stolen, under det att vi lyssnade på en avslappningsövning. Tur att jag vaknade innan jag ramlade av stolen...

Julförberedelser

Tänk att vi redan har kommit in i adventstiden! Var tog hösten vägen?

Till min stora förvåning upptäcker jag att det känns riktigt mysigt att plocka fram lite julbelysningar o dyl. Jag som helst brukar vilja hoppa över julen... I år har jag t.o.m. köpt en tomte i keramik och ställt fram på byrån i hallen. Vid inköpstillfället sa en person åt mej att det var åldersbetingat, detta med att plötsligt börja tycka om julpynt. Vem vet?

En orsak till min längtan efter jul är ju antagligen att jag då får besök av mina barn med respektive som bor i Umeå. Vore det inte så, skulle jag nog knappast stanna i Sverige den tiden på året.

Nu ser jag däremot fram emot mysiga stunder när vi trängs i TV-soffan eller sitter vid köksbordet och spelar spel. Eftersom jag absolut vill vinna ( och avskyr att förlora) är det väl lite oklart om barnen tycker att det är lika mysigt...

Julfesten i lördags var trevlig och Folkhögskolans julbord fantastiskt gott. Vårt ena kommunalråd Kenneth uppträdde som trubadur, en mycket duktig sådan. För några av oss slutade kvällen på Ferrum, något som sällan händer för min del.

Jag hade stora problem med att få upp dörrarna och fick bända upp dem med våld för att komma innanför. Vakterna talade om att entrén var en bit därifrån och att ombyggnaden skett för tio år sedan! På dansgolvet blev det bugg med en man från dansklubben. Jag var lite orolig för att halka i mina pumps men det visade sej att oron var helt obefogad. Fästet på golvet utgjordes av spya. Illaluktande visserligen men det greppade bra...

Det känns som att det här med krogbesök är avklarat för ett tag framöver.