Rapport från en galatant

Nu först börjar jag "landa" efter Guldbaggegalan, även om jag rent fysiskt landade i Umeå under tisdagseftermiddagen. Fortfarande yr efter resan ska jag ändå försöka berätta lite om den. Det jag hade oroat mig mest för, att inte klara av att stå och gå inne på galan, gick utmärkt och skorna bidrog tydligen till en perfekt vinkel på bäckenet. Dessutom var stolarna inne på Cirkus så bra att jag var i stort sett smärtfri. En gala var m.a.o. vad jag behövde :)

Det tog ett tag innan jag insåg att i stort sett alla gäster var skådespelare, regissörer, manusförfattare och att vi var smått "udda fåglar" en sån här kväll och ännu ett litet tag innan jag slutade haja till vid åsynen av somliga kändisar. Petra Mede var bra; vass, rolig och rapp i repliken och för en filmälskare var det naturligtvis en rolig kväll.

Vi lyckades nog "uppföra oss", förutom en liten incident men den tror jag vi behåller för oss själva ;)

Champagnen flödade och delades ut till oss även när vi satt i publiken men själv var jag mer förtjust i Bubbies som enligt tillverkaren är bollar av lycka.

Efterfesten startade med en tallrik komponerad av två stjärnkockar. Den skulle varit ännu mer njutbar vid ett lugnt bord. Nu var det en trängsel och ljudnivå utan like. Närmast jämförbar med en kaotisk kanarisk festival x 10. Ett av toalettrummen visade sig ha god isolering och det var ljuvligt att gå in dit och vila öronen men det verkar kanhända en aning märkligt att tillbringa kvällen på en toalett.

Därefter var det dags för Guldbaggedans i stora salongen med ännu mer volym ... Jag trodde att de höll på att testa anläggningen men isf testades den fortfarande när vi lämnade festen. Visserligen väntar jag på en tid på Hörcentralen men jag kommer bestämt hävda att en ev hörselnedsättning beror på Guldbaggegalan.

Morgonen därpå:

"Nä, det var ingen dröm, jag var faktiskt på Guldbaggegalan!"

Galans eventbag var fylld med betydligt bättre grejer än de vanliga goodiebagsen man brukar få. bl.a. ett armband från Edblad, värt 699 sek. Det hade dock kunnat vara ännu bättre (läs värre), eller vad sägs om detta urval från Oscarsgalans goodiebag 2016?

               Ett vampire breast lift värde 16 500 kronor

               En 10 dagar lång VIP-resa till Israel, värde 467 500 kronor

               Laserbehandlingar på 749 Park MD, värde 47 000 kronor

               En pipa, värde 2100 kronor

               En vibrator värde cirka 2000 kronor

               Ett års bilhyra på Audi, värde cirka 380 000 kronor

               Lyxigt toapapper värde 2310 kronor

               Personliga M&M’s, värde 2500 kronor

               Hund- eller kattmat värde 53 000 kronor

I går kunde jag jobba ett par timmar, promenera i ett fantastiskt soligt och fint väder och avsluta dagen med ett tvättstugepass. Nymanglade lakan och en tom tvättkorg- det kallar jag fredagsmys. Lördagen har tillbringats i sängen ända fram till kvällen. Tur att det kommer fler dagar.

Tur som en tok

Det känns som en evighet sedan jag skrev något här men nu måste jag ta mig i kragen. Det blev lite väl tufft ett tag pga sömnbrist. Var det inte hjärtat eller värk som höll mig vaken så var halliballå från tvättstugan och som grädde på moset roterade mitt bäcken fel förra söndagen. Smärtan kan mest liknas vid en förlossning och dagarna fram till sjukhusbesöket på onsdag kändes evighetslånga.

På tisdagskvällen ringde ett okänt 08-nummer så jag svarade inte. Kollade upp det, såg att det tillhörde Svenska Filminstitutet och ringde upp. "Grattis! Du har vunnit resa, hotell och biljetter till Guldbaggegalan och Efterfesten!" Trodde nästan inte att det var sant.

Nu följde ett par bråda dagar när mycket skulle hinna ordnas. Prio ett var att hinna få fason på kroppen och fysioterapeuten gav stränga förhållningsorder om myrsteg, inga vridningar och vila i hjärtsängsläge. Jag behövde ju komma ut och söka galakläder och bling bling. Det ordnade sig till slut tack vare fantastiskt hjälpsamma butiksanställda men jag har fått lov att återuppta kontakten med Karl-Oscar.

Mitt resesällskap peppar när jag inte vill ta med K-O men en sak är säker,

i kväll får han stanna inne på hotellrummet.

Man kan ju tycka att det var aningens dålig tajming med den här vinsten just nu ... eller så är det alldeles rätt i tiden. Jag brukar säga att vi behöver fylla våra vågskålar så det blir jämvikt i tillvaron och det här var en rejäl dos glädje och spänning. Nu håller jag tummarna för att vi får ett trevligt minnesvärt dygn och att jag håller mig på benen.

Så har vi också känt de senaste dagarna.

Komplimanger

En grundligare besiktning av lägenheten är gjord med anledning av ägarbytet och jag bor numera i en 37 kvm stor bostad mot de tidigare 40. Känns aningen trångt ... Märkte hur glad jag blev när personen tyckte att lägenheten var fin och badrummet fräscht, nästan som om det var jag som fått komplimanger. Ja, det gäller att suga åt sig. Inget är för futtigt att glädjas åt i den här åldern. Bra blodtryck, friskt tandkött och problemfria fötter- allt kan man ta som komplimanger (även om det nu råkar vara läkare, tandläkare och fotvårdare som säger det).

Det var inte många dagar som vi fick njuta av fint promenadväder och nu råder kaos i Umeå. Nollgradigt, blåsigt, blötsnö på diagonalen och en tjock issörja på gångbanorna. Stövlarna var för hala och jag ville inte förstöra mina nya icebugs i går, så valet föll på ett par gamla. Efter några hundra meter påmindes jag om att de brukade ta in vatten ...

Det kändes som att gå omkring i slush.

Detta är ingen slush men väl en smoothie. Såg ut som en uppkastning men smakade himmelskt. Det gällde bara att inte titta på den. Det verkar inte som om det blir något arbete i dag och jag tror bestämt att jag ska lägga mig och lyssna på ljudboken (zzzz) en stund. Hjärtat betedde sig totalt taktlöst i natt och kl fem var jag fortfarande vaken. Perfekt "ljudbokslyssnarväder" :)

Njutningar

Var så väldigt trött när jag kom hem från sjukhuset i dag  så jag la mig på sängen för att lyssna på en lite lagom spännande ljudbok. Under två timmar låg jag där. Njöt av vilan och berättelsen men blev aningens störd av mina snarkningar. Sedan har jag hållit mig inomhus och tagit det lugnt. Tog ner filterhållaren från köksfläkten för att diska och till min stora förvåning upplöstes filtret i diskvattnet!

Snopet värre.

Det blev ju en hel del promenerande i går när både kylan och ishalkan var borta. Gick bl.a. genom stationstunneln ”Saras tankegång” som hyllar författarinnan Sara Lidman. En härlig upplevelse.

Efteråt njöt jag av ett väldoftande fotbad.

I morgon är det dags för terminsstart för vår kör och det ska bli så roligt. Efter några veckor utan sång får man lite abstinens. En sak som jag saknar med radhuset är att kunna sjunga och spela dragspel (även om en granne bankade i väggen vid en sen dragspelstrudelutt). Detta var länge sedan, innan jag började ha inneboende. Det fungerade också att sjunga vid längdåkning ibland. Jag blev alltid så glad av att åka skidor. Kanske borde jag ha ett dragspel i kolonistugan?

Vårkänslor

Direkt när dagarna blev längre började det och nu är det inte längre någon tvekan. Jag har fått vårkänslor! Nu blir det bara bättre. Längre dagar, mera sol och om ett par månader tittar de första vårblommorna upp. I dag var det ett par plusgrader med ännu lite mer snö på marken. Skönt att promenera utan att vara rädd för att halka och härligt med det vita och fräscha. Ett par trevliga eftermiddagstimmar tillsammans med en god vän kändes bra efter tvättstugepass och städning.

Valls café blev vårt val idag.

Väninnan skrattade gott när jag berättade hur glad jag blir av att ha tvättstuga och kanske verkar det futtigt eller märkligt men det är ett av tillvarons glädjeämnen. Jag klarar av det själv. Det är skönt att kunna tvätta allt på ett par timmar till skillnad mot när jag bodde i mitt trånga lilla hus utan vettiga torkmöjligheter. Som grand final får jag njuta av nymanglade lakan. Ljuvligheternas ljuvlighet.

Märker att jag ofta känner glädje över småsaker i vardagen och det är en lycka. I kväll kände jag glädje över att det mesta i lägenheten nu var vitt och tyckte det var så vackert och vårlikt med den gröna soppan gjord på bladspenat och ärtor.

Gläder mig också åt den allt större och vackrare amaryllisen och upplever en liknande känsla som förr om åren när jag promenerade omkring på Gran Canaria och njöt av blommorna.

Är tacksam över den här helgen när jag fått umgås med mina kära här hemma i går. Den känslan bär jag med mig under den kommande veckan som inte helt oväntat startar med ett sjukhusbesök i morgon.

Också en liten vovve kan känna glädje.

Trettondedag jul

Gissar att ni, precis som jag, ofta slås av kvällstidningarnas märkliga s.k. nyheter och jag förvånas ofta över att ingenting verkar vara för litet att skriva om. I kväll råkade jag se detta klipp och var beredd på ännu en nonsensnyhet. För mig innebar det att jag blev upprörd. Hur är det ens möjligt att bli så besviken över en utebliven räksallad att man slänger en hel portion mat i soporna och inte ens fattar att skämmas för sitt beteende? Det hade man kunnat skriva om.

Någon annan hade säkert uppskattat ett mål mat.

Gårdagens film, som f.ö. har premiär i dag, var riktigt bra. Hade jag inte varit guldmedlem skulle jag med all sannolikhet inte valt att se den. Vi höll oss vakna genom hela filmen och var överens om att det berodde på att den var betydligt bättre än "101-åringen". Allt promenerande gjorde så att jag fick stanna inomhus idag. Plockade bort julen, det vill säga tog ner pappersbonaden och stoppade undan den lilla tomten. Adventslampskärmen tar jag i morgon-det gäller att inte ta ut sig ;)

Frostigt värre

Nätet svämmar över av köldrapporter just nu och det är verkligen kallt. 25- på flygplatsen just nu men jag har det bra som bor i en riktigt varm lägenhet. Värre är det för de kirunabor som återigen drabbats av en läcka i fjärrvärmesystemet.

                              

Ett av mina fönster håller inte riktigt tätt...

Gårdagens promenerande i kylan tog hårt och i dag använde jag köldmasken. Den håller inte riktigt tätt men fungerar ändå bra och det blir betydligt lättare att andas. Man ser ju ut som ett UFO men en granne sa att i den här åldern spelar det ändå ingen roll hur man ser ut ;)

Det är iaf mindre halkigt nu när det tunna lagret snö packats lite.

I går lunchade jag på Costas och bredvid mig fanns ett kärl med något som jag trodde var socker och kanel men som i själva verket innehöll sand. Vi var några som fick en visning av hur det går till att koka kaffe i den. Det kallas Ibrik och är en grekisk/ turkisk kokmetod där sanden värms upp till 300 grader innan det lilla kopparkärlet placeras där. På lördagar används den här på Costas.

Tur att jag inte fick för mig att smaksätta kaffet med "sockret".

Med Icebugs kunde jag inte besöka Vävens toaletter utan slank in

på Stora Hotellet. Det hotellet är väldigt speciellt, även toaletterna.

Även Torget på Väven är jättefint och ger en känsla av att befinna sig utomlands.

Mysig liten blomsterhandel.

Strax dags att bylta på sig alla kläder igen och bege sig till SF och kvällens förhandsvisning av Måste Gitt. Måtte vi hålla oss vakna denna gång. Önskar er en trevlig Trettondagshelg!

Nu räcker det!

Kämpa!!!! Otäcka cancer!!!
Tja allihopa, jag ska säga hej då till några av er.. nu syftar jag inte på de som kommer att ta sig tid att läsa det här inlägget ända till slutet
Det här är ett litet test, bara för att se vem som läser och som delar utan att läsa!
Om du har läst allt, klicka på "gilla" så jag kan sätta ett tack på din profil!
Jag vet att 97 % av er kommer inte sända det här, men mina vänner blir de 3 procent som gör....
Tack, för att hedra någon som dött, eller är kämpar mot cancer, överlevt cancer, kopiera och klistra in detta i din status.
Skriv sedan "klar" i kommentarer när du är färdig.
Jag kommer att sätta ett tack på eran profil

Så var det dags igen för ännu en variant av kopiera- klistra- gilla- hot att cirkulera på fejjan. Ni som envisas med att skriva så i era uppdateringar, hur tänker ni? Jag förstår att ni tycker att cancer är hemskt, så långt är jag med och naturligtvis tycker jag också det. Även jag har alltför många vänner som dött i cancer men att skriva otrevliga och hotfulla inlägg på fb gör inte att färre drabbas av cancer och inte tycker jag att det är ett speciellt fint sätt att hedra sina bortgångna vänner på heller.

Ni utgår redan från att bara tre % är era "riktiga" vänner och hotar med att ta farväl av dem som inte visar sig vara det. *Riktig vän = någon som hinner läsa allas inlägg på fb samt klippa, klistra, kopiera och gilla*. Enligt mig har sådana här hot absolut ingenting med vänskap att göra! För mig är fb-vänskap inte villkorad. Oavsett om ni går in en gång per halvår eller tio gånger per dag har jag inte det minsta krav på att ni ska hinna läsa mina inlägg. Vore det inte enklare att ni struntade i hoten och i stället rensar bort majoriteten av vännerna på en gång? Ett tips om ni verkligen vill göra skillnad är att ge ett bidrag till Cancerfonden.

Penningtvätt?

Redan på det nya årets andra dag var det dags för ett läkarbesök som, inte helt otippat, renderade i ett par nya remisser. Fint bemötande som alltid men ibland känner jag mig less. I dag har jag stannat inomhus och tagit det lugnt. Kanske blir det en kort promenad för att få lite luft även om det är aningens för kallt, -6.

Såg en annons om en myntupphandlare som kommer hit i morgon och har ägnat mig åt att räkna och sortera en del gamla mynt idag. Vissa var så gamla och nötta att de var väldigt tunna och böjda. Rätt intressant men inget jag känner att jag vill ägna mig åt. Det krävdes rätt mycket skrubbande för att få fingrarna rena efteråt och jag tycker myntlukten sitter kvar i näsan. Brukar samlare tvätta pengarna?

En större brand startade inne i centrum i går kväll och det tog många timmar innan den var släckt. Som tur var blev inga människor skadade. Jag hyser en rädsla för att det ska börja brinna i ens hus och tvekar ibland när jag ställer mig i kö till lägenheter i trähus. Egentligen spelar det nog ingen större roll för även stenhus kan ju drabbas av eldsvådor. Här är ett klipp från förödelsen.

Vid gårdagens promenad njöt jag av den vackra mörkblå himlen med månskäran och av de ljuvliga färgerna vid solnedgången. Saknade kameran och som alltid en höjd att få njuta av vyerna ifrån.