Lycka

Äntligen är jag tillbaka i Villanäs! Trots att jag gruvat för beckmörkret här utanför, en kall och fuktig stuga och stressen inför att hinna allt innan området stänger, var det en underbar känsla när taxin stannade utanför och jag såg min lilla stuga. Snickarna har börjat bygga vind/insynsskydd och staket på uteplats och altan och det kommer att bli så fint. Nu är det ju bara drygt sju månader innan jag får återvända hit och njuta av det. Jag må vara materalist men hade jag vetat att man kunde bli så här lycklig av en liten stuga hade jag skaffat en för länge sen.

I Kiruna hann jag med en fullmäktigedag, en nämndsdag, pluggande, provtagning och ett snabbt ärende  i den nya gallerian. Kiruna förändras och många nya butiker har öppnat det senaste året. Det skulle verkligen vara en perfekt stad att bo i om det fanns en bättre sjukvård, bättre kommunikationer  och om det inte var fullt så lång vinter, kort sommar, mycket mygg och så himla långt från övriga Sverige...
Kanske dags att ta en mäklarkontakt?

Positiv psykologi

Då jag läst en kurs i Positiv Psykologi och funnit mig gilla de teorierna, har jag idag försökt använda mig av dem.

     Fördelar med regn

• Regnvatten är bra för håret
• Torr luft gör att huden åldras snabbare
• Man får vara inne i stugan och ägna sig åt studier
• Om man endast har hårt bröd hemma och bor i en otät stuga, behöver man inte vänta länge innan brödet blir mjukt

Sen kom jag inte på något mer.

Den grå vardagen

Uttrycket "grå vardag" kändes plötsligt som en bra beskrivning av tillvaron just nu. Extra grå naturligtvis beroende på vädret. Regnigt, blåsigt och kyligt. Insåg precis att sommaren verkligen är över och att framför mig har jag en lång räcka av dagar när stressen över studierna kommer att göra så det känns svårt att andas. Det är mycket rent praktiskt vad gäller att söka litteratur som tar otroligt mycket tid i anspråk när man läser ensam i en virituell klass. Dessutom krävs ett snabbt internet vilket jag inte har här i Villanäs och minnena av hur det fungerade (eller inte fungerade) förra vintern i Spanien, får mig att må lite illa...

På plussidan är att det är lugnt och skönt här ute i området under veckorna. Inga odlande, grävande, målande människor som får mig att påminnas om allt som borde hinnas med. Det är också här jag sover bäst av alla ställen jag sovit på hittills och sömn är verkligen en gudagåva.

Igår klarnade det upp på eftermiddagen och en skön cykeltur hanns med innan mörkret. Det luktade höst och löven hade börjat gulna så smått. Som vanligt cyklade jag snabbt med alla sinnen på helspänn, beredd på att möta en björn.
Inne på Elgiganten såg jag ett nytt litet personlarm, som ger ifrån sig ett genomträngande, högt kvinnligt skrik. Bestämde mig för att köpa ett och ta med till Spanien, eftersom överfall och rån är så vanligt i de områdena där jag brukar promenera. Sen slog mig tanken att även björnar borde bli skraja av ett sådant skrik. Så i fortsättningen kommer jag nog inte att vara lika rädd under mina cykelturer.

Förhinder

Tillbakaresan i torsdags blev inte av som planerat eftersom det fortfarande saknades en nyckelknippa till ett av uthyrningsrummen och företaget som hyrt hörde inte av sig som avtalat. Det kändes riktigt tråkigt eftersom Rory tagit ledigt för att kunna hälsa på i stugan.
När jag väl fick kontakt med företaget var det för sent att hinna få en helg tillsammans. Ett sista desperat försök av mig gjordes där jag sökte igenom en kasse med nycklar från Låsfixarna för att försöka hitta en som passade.
Som barn gillade vi att leka "gömma nyckeln" men "söka nyckeln" är inte alls lika kul.

Jag blev kvar här, passade på att uträtta några ärenden och naturligtvis plugga.
Det kändes rätt lyxigt med både inomhustoalett och varmvatten men nu, efter några nätter i fåtöljen, börjar ryggen protestera. Har väl blivit van vid den komfortabla madrassen i stugan.
Ska försöka kämpa på med pluggandet och förhoppningsvis komma härifrån i morgon. Undras om mina tomater, buskar mm klarat sig utan vatten?

Någon i Kiruna tyckte tydligen att det kändes som snö i luften idag men med tio plusgrader hoppas jag snön dröjer. Den får gärna dröja ända till i början av november, så slipper man byta till vinterdäck på cykeln. Börjar så smått längta till kommande vinter men då menar jag inte vintern på de här breddgraderna.