torsdag 9 januari 2020

Rost och rädisor blir Ätliga trädgården

Sex år har gått sedan jag sprickfärdig av trädgårdstankar startade bloggen för att dela funderingar, men också av ren nyfikenhet för att se hur det skulle fungera. Två inlägg i veckan har det blivit så gott som hela tiden och under julkalendrarna ett inlägg om dagen.

Den här resan har varit fantastisk på många sätt. Jag har fått alla möjliga värdefulla tips och förhoppningsvis bjudit på en hel del själv. Jag har lärt känna många trevliga människor i vårt avlånga land som jag fått förmånen att hälsa på och många har också varit hos mig.

Vid starten ville jag skriva om allt som fyller min vardag, fotojobb, trädgård, växthus, pyssel, höns, mat, tips för hållbart liv och förstås odlandet, men allteftersom andra sociala media vuxit, har blogginläggen blivit mer faktainriktade som en fördjupning och mer fokuserade på just odlandet som ändå är det jag har hållit på med sen tjugoårsåldern, kan bäst och brinner mest för. Därför har bloggen bytt namn till Ätliga trädgården precis som instagramkontot, fått ny plattform och samtidigt en välbehövlig ansiktslyftning, men jag är övertygad om att ni ändå kommer att känna igen er. Klicka på logon.



http://www.atligatradgarden.se/










tisdag 24 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 24


Tack alla gästbloggare som tagit sig tid att pilla med recept och leta bilder mitt i juljäkten så vi kunde knyta ihop ett fantastiskt varierat och härligt julbord. Tänk om vi kunnat avnjuta allt detta på en gång IRL!  
Det var en stundens ingivelse när jag drog igång kalendern. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig att det skulle finnas så många sätt att kommunicera material på. Alla har löst det på sitt sätt och det har fungerat i slutänden. Nånstans på vägen blev det störningar i utseendet av sidan om man tittar på storskärm och rubrikerna, samt en del annan text blev lysande ultramarinblå. Beklagar att jag inte kunnat lösa detta. Det beror inte på inställningarna.

Hoppas ni blivit inspirerade, hittat nya konton att följa och kanske nån ny favoriträtt.


Jag avslutar med en av mina vinterfavoriter som är jordärtskockor i senapsås. I år har jag lagt till lite baconströssel inspirerad av Agneta i lucka 6, som har bacon på lutfisken. Här går det fortfarande bra att gräva upp jordärtskockor även om de inte nått sin fulla storlek. Har ni strävsolros fungerar de knölarna minst lika bra och är lättare att skala när man har bråttom.



Jordärtskockor med senapssås

4 portioner


20 jordärtskockor

Senapssås
1 msk rapsolja
2 msk majsmjöl
3 dl mjölk/grädde som samvetet bjuder
2 msk sötstark senap
en gnutta riven muskot
1-1 1/2 tsk salt beroende på sort
några drag på pepparkvarnen
1 pkt bacon


Koka jordärtskockorna i lättsaltat vatten och skala dem. Här gäller det att ha lite fingertoppskänsla för ena sekunden är de hårda, nästa överkokta.
Tärna och stek baconen knaprigt. Låt rinna av på hushållspapper.

Häll oljan i en gryta. Blanda 1 dl mjök/grädde och majsmjölet. Koka upp i grytan och späd med resten av mjölken till bra konsistens. Tillsätt senap, muskot och smaka av med salt och peppar. Lägg i de skalade jordärtskockorna.

Servera som vegetarisk rätt eller toppa med baconströsslet. Rödkål, brunkål, sallad, korv, skinka, köttbullar, skinka och ägg passar till.

Jordärtskockor innehåller kolhydraten inulin som räknas som kostfiber, är bra mat för de nyttiga tarmbakterierna och kan köpas som kosttillskott, men samtidigt kan det vara gasbildande. Inget farligt, helt naturligt, men kan vara bra att veta om.

Sista paprikaskörden i höstas och en liten tomat

Jag kan också förbereda er på att bloggen är under omarbetning och snart kommer i en snyggare och fräschare version. Samtidigt byter den namn till Ätliga trädgården, men kommer att länkas från Rost och rädisor under en övergångsperiod, så ingen ska behöva slarva bort mig.

Bästa julhälsningar







måndag 23 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 23



Gästbloggare idag är Charlotta (Lotta) Salomonsson som odlar matnyttigt utanför Linköping och har ett inspirerande konto på instagram där det experimenteras, utbyts kunskap och startas frökedjor /Anette



Rabarberglögg


Hemgjort fruktvin har enligt mig oförtjänt dåligt rykte, och är något fler borde prova på att göra.  Dessutom får man chans att göra egen rabarberglögg att värma sig med. Att göra vin hemma kräver lite specialutrustning, men det är det värt då det är så roligt. Dessutom kan man göra vin från en massa saker i trädgården, t.ex. frukt som körsbär eller äpplen, eller blommor som fläder. 

När vi flyttade in i vårt hus för några år sedan var en av de få ätbara växterna på tomten en enorm rabarberplanta. Eller det måste vara flera plantor, för vi kan lätt skörda tio kilo åt gången. För att ta vara på detta överflöd har vi varje år gjort en stor sats rabarbervin. Jag ska här försöka beskriva hur vi brukar göra.

Utrustning som man måste ha: 
  • Jäskärl t.ex. en tunna med tättslutande lock + vattenlås (och gör du mycket vin är det värt att ha två) 
  • En hävert eller slang att föra över vinet från tunna till flaska
  • Flaskor att hälla upp det färdiga vinet på - det kan vara flaskor med patentkork, petflaskor med skruvkork eller återanvända glasflaskor som du sätter kapsyl på (och då behövs en kapsylerare) 
  • Silduk med ställning
 Allt du använder ska vara rent och diskat, använd gärna vatten direkt från vattenkokaren och ev. rengöringsmedel för att göra rent jäskärlen.

För en sats på 20 liter: 
  • Minst 7 kg rabarber (gärna 10 kilo)
  • 6 kilo socker
  • Valfri vinjäst
  • Jästnärsalt
  • Vatten



Börja med att plocka rabarbern. Skölj, hacka upp den i bitar och frys in den. Genom att frysa rabarbern "spränger" du cellerna och juicen rinner ut av sig själv när du tinar den.

Ett par dagar senare diskar du ur en hink eller plastback och häller i din frysta rabarber för att tina. Denna behöver inte vara lufttät men det är bra om det finns ett lock du kan lägga över så att inga flugor hittar dit. Det går också bra att använda en kökshandduk som du lägger över. Häll på 7-8 liter vatten (det ska täcka rabarbern). När rabarbern tinat tillsätter du 3 kilo socker, vinjästen och jästnärsaltet. Rör om 2-3 gånger om dagen men ha locket på emellan. Efter en eller två dagar märker du att jäsningen kommit igång på att det skummar när du rör om. Det är jästen som gör om sockret till alkohol och biprodukten koldioxid. Gasen trycker fruktmassan uppåt och det är därför viktigt att flera gånger om dagen röra ner den i vätskan igen, dels för att få ut så mycket smak och färg ur frukten som möjligt, dels för att jäsningen skyddar mot dåliga bakterier. Låt jäsa i ett par, tre dygn innan du silar av frukten (här använder du silduken) och för över vätskan till ditt jäskärl. Fyll upp med vatten till 20 liter, häll i resten av sockret och rör om tills det löst sig. Sätt på locket och montera vattenlåset. Man jäser vinet i lufttätt kärl för att vinet inte ska få så mycket kontakt med syre - för syre gör vin till vinäger. Vattenlåset gör att koldioxiden som produceras vid jäsningen kan komma ut (annars skulle jäskärlet sprängas) utan att luft kommer in. Att det bubblar i vattenlåset betyder alltså att jästen jobbar med att omvandla sockret till alkohol. Jäsningen brukar pågå i en till två veckor i normal rumstemperatur. När du märker att jäsningen avstannar (det bubblar mer sällan i vattenlåset) kan du, om du har ett andra jäskärl, racka vinet. Det innebär att du med t.ex. en hävert för över vinet i ett nytt kärl och lämnar bottensatsen, som består av död jäst, i det gamla kärlet. Var försiktig i det här stadiet så att du inte rör upp bottensatsen innan du rackar! Lyft eller flytta inte tunnan i onödan och låt den helst stå helt still i minst ett par dagar innan du rackar. Man rackar vinet för att det ska bli klarare, och för att bottensatsen kan ge en smak av jäst till vinet. När du rackat vinet sätter du på nytt i vattenlåset i ditt nya jäskärl och låter vinet stå tills bubblandet i vattenlåset helt har avstannat och gärna lite till. Det finns särskilt jässtopp att köpa om du vill vara säker, men finns det inget mer socker i vinet har inte jästen något att jobba med och det bör vara säkert att tappa på flaska. Använd en hävert även här och var försiktig så att du inte rör upp bottensatsen i botten av jäskärlet. Det sista i botten av tunnan vill man aldrig ta med sig i någon flaska, det kommer bara smaka jäst. 



När du tappat upp vinet på flaska får du gärna låta det mogna lite, minst sex månader och gärna ett år. Men har du gjort en sats på 20 liter kan du gott unna dig en flaska då och då för att undersöka vad lagringen gör med vinet. 

Glögg: så var vi framme vid jul! Krydda en flaska av ditt rabarbervin med några kardemummakapslar, hela nejlikor och en kanelstång. Du kan så klart göra en alkoholfri variant av genom att använda rabarbersaft i stället. Låt stå ett par dagar och värm sen försiktigt med kryddorna i. Drick och njut av frukten av ditt arbete! God jul!
Instagram @odlamer

Anette Brunsell

söndag 22 december 2019

Julbordkalender 2019, lucka 22



Idag gästbloggar Malou Augustin som gillar att odla udda växter som smultronträd, wasabi, elefantvitlök och pawpaw, men också helt vanliga saker som palsternackor och persilja. Palsternackor är jag själv rätt dålig på att använda så det här receptet ser jag fram emot lite extra att få testa. /Anette
 
Välkommen till min lucka i julbordskalendern!
Jag heter Malou är trädgårdsmästaren som varit växtnörd längre tid än vad jag själv kan minnas, men min familj berättar gärna minnen från när jag var barn.
Odlar gör jag i en bergig villaträdgård i Göteborg som jag sakta men säkert börjar växa ur.
För de senaste åren har mitt odlande gått över mer och mer mot ovanligare sorter av träd, buskar och perenner som jag gärna förökar. Så köksträdgården börjar alltmer likna en plantskola.

Trots det finns det vissa basgrödor som är ett måste varje år. Trotjänare som ger bra skörd och som ingen i familjen verkar ledsna på. De bara måste få ordentligt med plats.
Två av dem är Palsternacka och slätbladig Persilja.



Jag sår palsternackan på en gång när jorden tinat upp på våren. Då sår jag dem i små kluster med ungefär 5 frön tillsammans med 20 centimeters mellanrum. De växer till sig fint och blir stora och fina trots att de samsas om utrymmet.

Persilja är något vi konsumerar i mängder, istället för sallat, i såser, grytor, kryddsmör med mera. Jag bredsår därför ungefär 4-5 fröpåsar över en yta på ungefär en halv kvadratmeter. Här är det vintersådd som gäller för mig, jag tycker att persiljan gror bäst då.
Vid vintersådd strör jag ut fröna på den frusna jordytan och toppar med köpejord. Är det snö ute skrapar jag bara bort den först. Är jorden inte frusen här i Göteborg gör jag ändå likadant för att slippa kladda med den geggiga vinterjorden.

Recepten jag har valt varieras och återkommer i olika skepnad beroende på årstid, vad som finns att ta av i trädgården eller kylskåpet eller helt enkelt vilka smaker jag är sugen på just då.
Beroende på smaksättning fungerar de lika bra till sommarens grillning eller som nu, på julbordet.

Jag fullkomligen älskar julen och varje år tillkommer något nytt vegetariskt på julbordet för jag själv äter helst vegetariskt och försöker inspirera resten av släkten att göra detsamma.
Palsternackan kommer att få hamna som nykomling på julbordet i år.
Barnen har gjort tummen upp för den och även om mina barn älskar alla typer av grönsaker så tror jag att den här söt-salta palsternackan med saffran passar även lite mer skeptiska barn.




Plasternacka med saffransbrynt smör och smörfriterade salviablad

8 halvor

4 Tvättade palsternackor
50 gram Smör
1 pkt Saffran
Färska salviablad
Salt
Svartpeppar
Flingsalt

Gör så här:

Sätt ugnen på 200 grader

Dela palsternackorna på längden och lägg i en ugnsfast form.

Bryn smöret ihop med saffran i en liten kastrull.
När smöret brynt, lägg i avtorkade saffransblad och låt fritera tills de fått yta.
Ta upp salviabladen och lägg på hushållspapper för att rinna av.
Ställ smöret åt sidan.

Skeda över hälften av det brynta saffranssmöret på palsternackorna.
Salta och peppra efter smak.
Ställ in palsternackorna i ugnen.
Efter ca 10 minuter skedas resten av smöret över palsternackorna.

Låt stå tills de fått färg och blivit mjuka. Känn efter med sticka.

Ta ut ur ugnen och strö på salviabladen och flingsalt innan servering.

Min tappning av Tabbouleh är en ständigt återkommande rätt hemma hos oss som känns fräsch och är ännu godare dagen efter. Eftersom den är så populär har den även hamnat på julbordet.

Julig Tabbouleh

8 små portioner
3 dl Bulgur
6 st Tomater
2 st Apelsiner (saften)
1 st Granatäpple
Persilja, ju mer desto godare
Mynta, motsvarande en köpt kruka
0,5 dl Olivolja
Salt
Peppar
Kryddpeppar efter smak

Gör så här:
Koka bulgur enligt anvisningar på förpackningen i lättsaltat vatten. Låt svalna eller skölj i kallt vatten och låt rinna av.

Finhacka tomater, persiljan och myntan och lägg i en skål.
Ta ur granatäppelkärnorna och lägg i skålen.
Pressa ner Apelsinjuicen och häll i olivoljan.
Mortla kryddpeppar och tillsätt ihop med salt och peppar efter smak.

Blanda ordentligt.

Blanda därefter i bulgur och smaka av för eventuellt mer salt och peppar.

Servera rumstempererad.




Jag vill passa på att önska en riktigt god jul med god mat, kärlek och välmående.

Varma kramar från Malou ♡

Mig hittar ni på
Instagram @evergreengarden
.se
Hemsida/blogg evergreengarden



Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

lördag 21 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 21


"Från frö till tallrik - egenodlat smakar ju bäst" är ett av Tyra Hallsénius Lindes honnörsord och det är jag ju inte sen att stämma in i. Hon odlar i Vaxholm, har en frågespalt i Allt om trädgård, har skrivit boken Året i köksträdgården och håller bland annat kurser i odling och fermentering. Liksom jag blandar hon blommor och ätligt så det står härliga till och som dagens gästbloggare bjuder hon på blommor och örter. / Anette




Gåvor från trädgården


Visst är det roligt att ge bort små gåvor vid jul, speciellt roligt kanske det är att ge bort något man gjort själv. Det poppar ofta upp minnen från när man var liten och hade skapat något alldeles själv. Jag minns så väl känslan av stor och varm glädje i att ge bort den ”fantastiskt fina saken” man hade gjort till någon man tyckte riktigt mycket om, ofta låg det ju ett hårt och tidskrävande arbete bakom. Jag kommer särskilt ihåg en liten elefant som jag gjorde i träslöjden, den tog en halv termin att göra!


Jag fortsätter än i dag att ge bort små gåvor som jag gjort själv, oftast kommer de från min trädgård. Det kan vara mjukgörande salvor med bland annat bivax från mina bin och örter från trädgården. Mina fina pollinatörer bina ger mig även honung som även det brukar vara en mycket uppskattad present. Marmelader, chutneys och allsköns sylter blir det också en hel del av. Ett smakrikt och väldoftande örtsalt är också trevligt att ge bort och så har vi då det här som jag tänkte visa er idag, ett te. Det är ett vackert blommigt te med minnen från sommaren, grönt skönt doftande, milt och gott. Recepten och kombinationerna av örter, blommor och blad är oändliga, men så här kan ett recept vara.

Citronmeliss som bas


Tyras blommiga te med smak och doft av sommar

Plocka gärna dina ingredienser till det blommiga teet på förmiddagen på daggen torkat upp. Här är en liten lista på förslag på vad som kan användas.
Blad från: Diverse myntor, citronmeliss, brännässla, citronverbena, röllika, daggkåpa, vinbär och hallon.
Blommor, kronblad från: Färgglada, doftande rosor, pelargoner, malva, ringblomma, isop, kungsmynta, röllika.
Ta bort alla skaft och stjälkar. Torka sedan allt tillsammans på svag värme (35-50 grader) i en varmluftsugn eller en ”svamptork”. Man kan även torka dem på någon annan varm plats utspridda på en bricka. Rör runt ibland alla blad då och då, förslut inte ditt te förrän det är riktigt genomtorrt. Förvaras torrt och mörk.
Önskar er alla en riktigt trevlig helg!
Tyra



Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden

Länksamlingen TrädgårdsFägring

fredag 20 december 2019

Julbordskalender, 2019 lucka 20


Dagens gäst är Johnna Gilljam som bloggat länge om sånt som hör till odling.  Senaste året har hennes bloggar legat på tidningen Lands hemsida och det är ju ett magasin där jag också deltar med olika reportage emellanåt. En annan gemensam nämnare är höns och i dagens recept ingår med all säkerhet egna ägg. /Anette


Jag heter Johnna Gilljam och är mest känd som Bondjäntan. Ingen riktigt bondjäntan men har valt att bo på landet. Jag skriver mycket om trädgårdsskötsel, ett hållbart odlande, tomater på längden och tvären, en och annan fermentering och mat efter säsong. Jag har en huvudblogg som heter Bondjäntan odlar och några underbloggar med teman, Bondjäntans kök, Bondjäntans Glädjehus och Bondjäntans tomater så klart.

Jag tjatar ofta om att äta mat i säsong, oavsett om du odlar dina egna grönsaker eller inhandlar dem från affären. Närodlat och mat efter säsong är klimatsmart och även ekonomiskt, hittar du dessutom icke besprutade grönsaker så är det toppen.



Rotfruktskaka med lingon

Denna rotfruktskaka är lätt och billig att göra och passar både stora och små. Det är en vegetarisk rätt som alla kan äta och brukar gillas av både köttätare och icke. Med lingonens syra blir det en extra god maträtt med balans av olika smaker. Den passar perfekt till ett hållbart julbord som har det där lilla extra!

Jag brukar välja de rotfrukter jag har hemma och lite potatis. Den godaste blir med kålrot, morot, palsternacka och potatis. Ungefär ¼ av det rivna brukar vara potatisen men ju mer rotfrukter desto bättre smak. Jag använder en springform med löstagbar botten som jag fyller med rivna rotfrukter och potatisen samt finhackad lök. Sedan häller jag på en äggstanning och skjuts in i ugnen på 200 grader ca 50 minuter.


  1. Riv rotfrukterna och potatisen grovt
  2. Finhacka gul lök
  3. Blanda allt och häll ner i smord form
  4. Blanda ihop äggstanning och häll på
  5. Grädda i 200°c i ca 50 minuter
  6. Ta ut och låt stå i fem minuter och garnera


Äggstanning
5 ägg
5 dl mjölk eller grädde, eller hälften var.
Salt och peppar

Vispas ihop.




torsdag 19 december 2019

Julbordskalender 2019, lucka 19


Här hittar vi trädgårdsmästare Kristine (Kitty) Vesterlund från Österbotten, Finland. I Blogglandia känd som Drömgården. Jag gästbloggade i hennes adventskalender i fjol och fick välja vilket ämne jag ville. Det var också det gästspelet som inspirerade till att bjuda in gästbloggare till mig i år för att göra ett gemensamt julbord, men jag är lite strängare med ramarna och har gett temat "Nåt till julbordet med odlat som huvudingrediens".
Blev så glad att Kitty valde en rätt som jag tycker representerar Finland. /Anette

Strax i utkanten av Jakobstad (Finland odlingszon 4) har jag i många år odlat olika ätbara växter och grönsaker till min familj. För tre år sedan ville jag slå på stort för att vi ska äta mera av det som vi odlat själva. Jag hyrde en odlingslott (ogräsåker) på 200 kvm som jag började bygga upp från ingenting. Har inte hela lotten odlingsklar ännu, men förhoppningsvis blir den klar under nästa säsong.



För mig har det varit viktigt att visa våra barn att maten inte växer på butikshyllan, utan den kommer från ett frö, som vi hjälper att växa i fin jord som vi själva bygger upp från naturmaterial och som mognar till fin mat via vår skötsel, kärlek och inga bestrutningsmedel! Att kunna plocka med sig ett gäng grödor och gå in och tillreda en måltid för familjen som är ren och närproducerad. Mina barn är redan 10 och 15 år, men de äter betydligt störra variation av grönsaker när vi odlar dem själva och har lärt sig uppskatta dem när de sett arbetet bakom, från frö till skörd, och även själva varit involverade. Det är något jag vill föra vidare.

Därför vill jag nu bjuda på ett recept som kan göras vilken årstid som helst, av både färska och frysta grönsaker.

Nu i jultiderna händer det sig att man har hem gäster titt som tätt. Varför inte göra något riktigt enkelt och snabb av något man själv odlat. En salt pirog som kan ätas som den är, till kaffet/glöggen eller tillsammans med sallad som en måltid. Enkel och snabb att göra, enkel att äta!

Jag gör ofta salta pajer som jag bjuder på när jag får hem gäster, eller tar med ifall jag åker hem till någon. Receptet är vegetariskt, men innehåller anemaliska produkter som enkelt kan bytas ut till veganska. Kikärterna som jag har med som extra protein, ger även en fylligare känsla i pirogen, men kan bra bytas ut mot exempelvis bondbönor eller morotstärningar.





Spenat-fetaostknyten


Recept:
10 smördegsplattor (1kg)
120 g spenat
50 g grönkål
1 charlottenlök (ca 70g)
1 pkt kokta kikärter (230g)
1 pkt fetaost (200g)
2 tsk grönsaksbuljong
svartpeppar
rosépeppar

Grovhacka spenaten och grönkålen och sätt ner dem i en stekpanna med olja, peppar och en finhackad lök och grovhackade kikärter. Tillsätt grönsaksbuljongen (jag använder pulver, fond går också) och vänd runt dem på medelhög värme tills de mjuknat lite.






Ta pannan av värmen och smula ner fetaosten o grova bitar. smaka av. Jag hade en ganska salt fetaost och tillsatte därför inget salt. Det ska gärna smaka av rosépepparn.
Halvera alla smördegsplattorna och klicka ut blandningen i mitten. Vik de små plattorna dubbelt och tryck till kanterna så att de inte öppnas.
Pensla med ägg och strö på lite sesamfrön.
Ställ in i ugnen på 200 grader varmluft ca 15 minuter.






Jag serverade mina knyten med en ljummen tomat-kikärtssallad.
Halverade körsbärstomater, hade tagit undan en näve av kikärterna som skulle till pastejerna, lite grovt fördelad spenat, salt, svartpeppar och en skvätt citron. Släng det runt en stund i en stekpanna tills det är lite ljummet och servera direkt.

Du kan lika bra plocka pirogerna i en korg och ställa på bordet så får gästerna äta dem med händerna.

Mer om mig, mina odlingar och skörderecept hittar ni på bloggen, youtube och instagram. Jag hinner inte uppdatera bloggen lika ofta i nuläget, men där finns massor av material att läsa. Är rätt aktiv på instagram dock.


Anette Brunsell
Instagram @atligatradgarden