måndag 30 november 2015

Om vi alla tar i, i, i

Det blev en fin 1:a Adventshelg även om jag fortfarande är krasslig. Skönt ändå att ha kommit ut lite.
I går åkte jag iväg och lyssnade till Renhornens jubileumskonsert. Det är 50 år sedan de startade och även om de inte längre består av lika många studenter så är det fortfarande röd- och vitrandiga byxor och humor som gäller. Såg dirigentens namn i programbladet och insåg att han och jag varit deltagare på samma konfirmationsläger för många år sedan. Försökte känna igen honom men som ofta spanade jag efter någon i 20-årsåldern och det tog ett tag innan jag insåg att den gråhårige mannen i övre medelåldern var min lägerkompis. Ute stod regnet som spön i backen men vad spelar det för roll när man kan njuta av sång och musik inne i värmen.



Och vips blev man förflyttad tillbaka till 70-talet...
 
Dom säger att för varenda natt som går blir världen sämre.
Och då säger jag, att de é väl bra för då kan vi göra bättre.
*Varenda land som inte man har skådat har man skövlat
då säger jag att de é inte bra för det känns som sot i ögat

Å om vi alla tar i, i, i.
Om vi alla tar i, i, i.
Om vi alla tar…
Och om det finns lite stolthet kvar, finns det också hopp om bättring

Ja om vi alla tar i, i, i.
Om vi alla tar i, i, i.
Om vi alla tar…
Sluta tjata, lägg av å gnata, å gör nåt sjyst istället.

Det pratas vitt och brett om ditt och datt i tal och visor
Vi har smutsat ner, vi har bara fel, det är bara skam och nesor
*Och det är nog sant, och det är nog bra, att vi snackar om problemen.
Men dom är till för att lösas, vart går det hän, om vi sitter still på stenen.

Nä låt oss alla ta i, i, i.
Låt oss alla ta i, i, i.
Låt oss alla ta…
Och om det finns lite stolthet kvar, finns det också hopp om bättring.

Ja låt oss alla ta i, i, i.
Låt oss alla ta i, i, i.
Låt oss alla ta…
Sluta tjata ,lägg av och gnata, å gör nåt sjyst istället.

Ja om vi alla tar i, i, i.
Låt oss alla ta i, i, i.
Låt oss alla ta…
Sluta tjata lägg av och gnata, va positiv istället.

* Bakgrundssång börjar
Kan du stå, kan du sitta, kan du gå, kan du titta, kan du le, kan du be,
Kan du se, kan du sy, kan du så, kan du de, kan du ha som förstånd,
Du har ögon av guld, du har hår, du har lår, du har ben, du har kött,
Du har blod.
 
 
Uppehållsväder på förmiddagen och jag besökte Tegs kyrka där Umeå Bleckblåsensemble spelade och kören Aqua Viva sjöng. Kyrkkaffe med nya bekantskaper. Sen kom regnet igen... Fixade, donade och bakade. Ett besök hos en brukare på sjukhuset och sedan kom mina gäster med god hemlagad mat.

Det är lycka att ha några att fira en helgdag med.
 
 
Umeå är upplyst av alla vackra julbelysningar och det är inte alls nödvändigt med snö för att få julstämning. Bilden ovan visar en entré till Väven.
 
 
 
 



torsdag 26 november 2015

Klantigt värre

Ni känner väl till såna där knep inför husvisningar, tex att värma kanelbullar i ugnen för att det ska dofta hemtrevligt? I min lya doftar det ljuvligt av kaffe i dag. I går råkade jag tappa en burk bakpulver från en högt belägen hylla och ni kan inte ana över hur stort område bakpulver kan sprida sig inklusive mina kläder. Började dammsuga men det slog gnistor från dammsugarröret så jag tvättade golven i stället. I dag fanns det fortfarande en slags hinna på golven så jag tvättade dem igen innan jag bryggde en kopp espresso och slog mig ner vid datorn. Råkade svepa omkull koppen och det är inte klokt hur mycket en liten kaffekopp rymmer. Duk, dator, papper, mappar, pärmar, stolar, golv och mina rena kläder. Tack och lov fanns en ledig tvättstugetid i morgonbitti.

Creman hamnade på duken

Innesittandet fortsätter men jag fick hjälp av mina kära att komma iväg och handla i kväll. Är så tacksam över att de finns här. Färdtjänst fungerar inte alltid eftersom det krävs att man orkar stå och vänta rätt länge och att man kan bära själv. Det är få chaufförer som hjälper med att bära och lyfta.
Hade jag varit kry skulle jag nog ändå hållit mig inomhus just i dag eftersom ett larm gick ut om att en man setts med knivar hängande runt midjan och en k-pist i handen i ett område inte långt härifrån. Polisen sökte ett par timmar och nyss läste jag att det eventuellt kunde handlat om en man med snickarbälte och en limpistol i handen... Måtte det vara så.

Talade med en sköterska i går huruvida jag borde söka sjukvården för en ev lunginflammation. Plötsligt sa hon något väldigt konstigt, hon sa att äldre människor rent allmänt blir mycket sjukare av förkylningar/ influensor. Visst var det märkligt att hon började prata med mig om det???

tisdag 24 november 2015

Julstämning?

Kanske tror ni att jag ägnar all min tid till att fundera över andras göranden men tack och lov är det inte fullt så illa. Däremot hamnar en del tankar på pränt och så här vid jultid finns åtskilligt att grunna på. Att ha flyttat från huset, lämnat grannar och vänner och i stället bo i en källaretta i en stad där jag inte känner så många, ger ett nytt perspektiv på många saker, på samma sätt som vintrarna på Gran Canaria gav nya insikter om både andra svenskar och mig själv.

En julafton på GC

För min del var det enbart befriande att slippa fira och ordna med julen medan det för många av mina vänner var otänkbart att inte fira jul i Sverige, "Det blir ju ingen julstämning utan snö" var den vanligaste kommentaren. I dessa dagar när många svenska traditioner framhålls blir det påtagligt hur en mix av allt möjligt gör den så viktiga julstämningen och att inget av allt detta har något med det kristna budskapet att göra. Många sk sverigevänner vill påfallande ofta bevara våra kristna traditioner oavsett om de själva brukat fira Jesu födelse eller ej. I sociala medier sprids olika märkliga upprop, tex "Vi som vill bevara det svenska luciatåget". Det har aldrig varit hotat, det är bara en utav många myter som sprids av rädda, fördomsfulla och okunniga personer.

Min insats för att bevara Luciafirandet, dock inte i Sverige ;)

Just nu känns både värmen på GC och sånginsatser väldigt avlägsna
 
Men jag lever :)


måndag 23 november 2015

Dagens funderingar

En vecka har jag varit däckad och är fortfarande långtifrån frisk. Sover mycket och i går slog jag personbästa och steg upp från sängen vid halvåtta på kvällen. Dagens körvning är bara att glömma och det känns tråkigt men bara att gilla läget.

                                                                                  Visit Umeå

I lördags tog jag fram en röd hissgardin och hängde upp. I går plockade jag ner den. Stod inte ut med färgen och upp kom i stället en vit, vilsam sak. På ett skåp la jag ut en julduk med röda korsstygn men misstänker att den åker in i skåpet i dag. Har så svårt för det som ser alltför juligt ut, särskilt i en så här liten bostad. Tror att jag behöver återstoden av mitt liv till att hämta mig efter alla tidigare års julpyntande och fejande. Då, när barnen var små var det liksom "extra allt" och jag gjorde allt från att baka ut ett par satser pepparkaksdeg, till att salta de färska skinkorna och lägga i egen sill. Självklart firades helgerna i nya hemsydda julkläder och med egengjorda julgrupper lite här och var. Egentligen är det konstigt att inte stroken kom långt innan jag blev 35...


Även om det efter flytten ibland känns både ensamt och konstigt så är det en skön känsla att inte lägre behöva jobba så fruktansvärt mycket inför julen. Att det är helt okej att inte vare sig pynta eller laga julmat utan bara vara. Så lugnt och skönt många stressade barnfamiljer (kvinnor) skulle kunna ha det om de släppte kraven på hur en lyckad jul ska vara. Det är tydligt hur många försöker återskapa känslan hos sina barndomsjular. Resultatet blir ofta att smaklösheten firar nya triumfer då vi hittar ännu några julprylar som slog an några strängar hos barnet i oss. Egentligen är det omöjligt att minnas hurdana jularna verkligen var. Minnet är som bekant selektivt och dessutom ändras våra minnen allteftersom åren går. Lite förenklat kan man säga att hjärnan jobbar på egen hand, tar bort, lägger till och bygger nytt. Det är orsaken till att syskon i samma familj kan ha helt olika minnen av samma händelser.

lördag 21 november 2015

Insnöad


 
Till slut händer det oundvikliga och i dag var det dags, en månad för tidigt om ni frågar mig. Snön kom och det var inga små mängder, nej det fullkomligt vräkte ner samtidigt som det blåste kraftigt. Jag som hade planerat att besöka Väven på 1-årsjubiléet struntade i det och låg kvar i sängen. Har sovit extremt mycket de senaste dagarna, både i sängen och i en stol, insvept i en ljuvligt mjuk pläd.

 
Tänkte att det kanske blir trevligare om jag välkomnar vintern och julen. Tog därför bort lite rosa prylar, bytte lampskärm mot adventsstjärna samt strök en röd hissgardin. Än så länge känner jag enbart motvilja mot det juliga men ska ta fram lite röda textilier och ge det en chans. Surfar ett par gånger per dag efter restresor över jul/ nyår och har jag tur dyker det upp en. Samma dag som vår julkonsert går av stapeln finns det några resor och kryar jag inte på mig snart kan jag ändå inte vara med...

Det är makalöst vackert i Kiruna nu och jag njuter av bilder därifrån
och förundras över att det finns så många Umeåbor som tror att det är mörkt där.

                                                                 Annelie Klint Nilsson
 

onsdag 18 november 2015

Väder

Under Spanienvintrarna kunde en sån här bild
på mitt hus få mig att skjuta upp hemresan.

Dagen bjuder på några plusgrader och fortsatt regn och jag håller mig inne och kurerar (snyter) mig. I min förra stad har snön landat för ett tag sedan och bilderna som vännerna lägger ut på fb är magiskt vackra. Där är det då ingen risk att drabbas av en depression pga mörker. Här är det snöfritt och svart som i en säck. Skönt ändå så länge det är bart på marken. Kan fortfarande, trots att det nu är många år sedan, minnas exakt hur det kändes att skotta snö och ljudet av spaden mot olika underlag. För att inte tala om att cykla på dåligt plogade gator och cykelbanor. Såå skönt att slippa allt sånt! Det enda jag saknar från snörika vintrar är skidåkningen. Få saker är lika njutningsfulla.






 Från en av de sista skidturerna.
 
Kul att se hur tidningarna beskriver vädret. Nyss kunde vi se varningar för nysnö! Va? Jag trodde all snö som faller är ny...

 

tisdag 17 november 2015

Man Flu?

I går kväll när jag kom ut efter körövningen låg ett tunt snötäcke på cykelsadeln och i natt vaknade jag och var rejält sjuk. Kanske finns inget samband men nog sjönk humöret rejält vid tanken på den annalkande vintern. Dagen har hittills tillbringats i sängen för jösses vad risig jag är. Börjar misstänka en riktig Man Flu.
 
 
Läser i Aftonbladet om en fejkad solstrand i Stockholm som kostar 200 kronor att besöka. VD:n säger att det inte går att få remiss dit för dem som behöver extra solljus. Då vill jag passa på att berätta att det går att få remiss till ljusterapi lite varstans i landet. Här i Umeå gick jag några gånger på en mottagning men tyckte inte att det hjälpte nämnvärt mot tröttheten. I stället blev jag irriterad över att det var så ofräscht där, tefläckar på borden, dammigt och skräpigt. På Iksu spa finns ett härligt solrum där det går att välja mellan Bali, Mauritius och Miami. Betydligt trevligare och tillgängligt för alla besökare.
 
 
Som boende i en källare blir jag onekligen intresserad av den här manicken.
Ser enklare ut än att fånga med papper.
Julklappstips?

 
 
Känsliga personer kan sluta läsa här.
 
Övriga kan fortsätta skrolla
 
 
 
 
 
 
 
 
 
lite till
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
lite till
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
lite till
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 



Edderkoppersuger
https://www.youtube.com/watch?v=8oJDAAFJptI

måndag 16 november 2015

Dagens tips

Vad är det som gör att när vi egentligen behöver ta itu med pluggande eller annat, plötsligt sätter igång med något helt annat, något som vi normalt nästan aldrig sysslar med. Otaliga är de gånger då jag planerat tentaplugg och liknande i stället storstädat eller bakat. I dag var planen att lyssna på ljudfiler inför kvällens sångövning. Till min förvåning greppar jag tag i en påse med tyg som jag köpte för några veckor sedan. Nu tyckte jag det var dags att sy en sjal. Ja det kändes helt nödvändigt att ha just en sådan sjal i kväll...


På vägen hem handlade jag lite. Vill ni veta hur man på snabbast möjliga sätt impregnerar sina kläder (yllekappa) och sin cykel? Lägg impregneringsvätskan (sillaken) i en kasse i cykelns främre korg och cykla sen utav bara sjutton... Vips har vätskan spridit sig mer än ni någonsin trott var möjligt.

söndag 15 november 2015

Elvis i våra hjärtan

I dag lockade två konserter, den ena i Tegskyrkan här intill och den andra i Backens kyrka en dryg halvmil härifrån. Startade med gospelkonserten i närheten och det visade sig vara ett populärt val denna söndagseftermiddag, kanske beroende på att temat var Elvislåtar. Kyrkan var absolut knökfull. En gospelkör som förmedlade sångglädje och en alldeles fantastiskt duktig solist; Ingemar Grahn fyllde oss åhörare med glädje och väl hemma orkade jag inte ge mig ut något mer. På tisdag ger de ännu en konsert och jag tror bestämt att jag vill höra dem en gång till.


I går blev det å yrkets vägnar ett besök på anrika Nya Konditoriet. Trots lunchtid en lördag mitt i Umeå centrum lyckades vi få ett bord och dessutom en suverän service.
Följande står att läsa på deras hemsida:
Marmortrappan som leder upp till vår servering är ett tidsmärkte av dignitet. Fikasugna fötter har i snart 80 år format marmorn med sina steg. Känn historiens vingslag nästa gång du tar trappan upp.
Visste du att man en sen kväll kan höra framlidna bagare livligt diskutera degar och tårtfyllningar i bageriet på innergården eller att stamgäster från långt bakåt i tiden fortfarande kan skymtas mellan borden i serveringen.   

Vackra lampor
 
Sedan en promenad med en vacker solnedgång.
 
Tankarna går till människorna i Paris, de drabbade och deras anhöriga men också till alla flyktingar som flyr från terrorn i andra länder. Det är lika hemskt oavsett i vilket land sådant här sker.
 

 

fredag 13 november 2015

Myten om åldersglömska


Fick i sista minuten veta att jag skulle vara med på ett seminarium i dag men var för trött för att skriva något vettigt i går kväll och bestämde mig för att en natts sömn skulle göra susen. Vaknade på natten av ett knak och smärta i höften igen, så det blev inte mycket sömn. Tydligen räckte det för att författa ett PM iaf och jag tror jag blir godkänd. Kul att träffa andra kursare irl det är jag ju inte bortskämd med. Är så sugen på att ge järnet och göra kursen klar samtidigt som de andra men antar att det klokaste är att ta det lugnt.


Efteråt begav jag mig till Ersboda Folkets Hus och en föreläsning av professor Lars Nyberg som presenterade rönen från Betula-projektet där 4500 personer följts under många år och vars minne studerats. Mycket intressant och de amerikanska forskningsrönen som vi alla matats med, som säger att våra hjärnor börjar förlora kapaciteten redan vid 18 års ålder, stämmer inte. Vissa typer av minnesförmågor var t.o.m. bättre hos de över 65 år jämfört med yngre. Några viktiga bidragande faktorer var sömn, hjärnaktivering men framförallt MOTION.

Tur att jag är kvinna och har pluggat mycket :)

I dag var det kallt, blåsigt och grått och redan vid tretiden började det mörkna. Ack om jag hade ett badkar att värma mig i den här årstiden. Helst inomhus.

 
Det var som alltid roligt att få umgås med dottern en stund i går. På Body Shop har de Droppar av Ungdom . Visste ni det? De var väldigt dyra så jag nöjde mig med en ansiktstvätt eftersom butiksbiträdet såg skakad ut då hon hörde att jag bara använder tvål och vatten.

 
På Costas blev jag bjuden på middag; en jättegod svampsoppa, samtidigt som jag njöt av den grekiska musiken som gör så gamla reseminnen poppar upp.
 
 
Nu ska jag ta hand om disken och sen får det bli ett tidigt sänggående för i morgon blir det både jobb och plugg. Go`natt!
Fredagsmys?

 

torsdag 12 november 2015

Svenskkolonier, selfies och annat som jag inte förstår

Vårt land befinner sig i en oväntad och ny situation och ingen vet hur beslutet om gränskontroller kommer att påverka antalet flyktingar. Ett vet vi och det är att rasisterna fortsätter att idissla om att inte rätt sorts flyktingar kommer. Detta trots att ingen kan ha undgått vad de flyr ifrån. Rasisterna tjatar om att det bara är unga män som flyr samtidigt som vi varenda dag får rapporter om hur många kvinnor och barn som färdas (och omkommer) på Medelhavet.

En debattartikel, skriven av en kvinna som kom hit från Somalia för snart 20 år sedan, som berättar hur hon tagit avstånd från sin kultur för att integreras i det svenska samhället delas flitigt på fb."Det är rätt. Så ska det gå till" skrivs det i kommentarerna. På Gran Canaria kom jag i kontakt med många svenskar som endast umgicks med andra svenskar, som satte sina barn i den svenska skolan, var med i Skandinaviska Klubben, besökte Svenska Kyrkan för att dricka svenskt kaffe och stoppa i sig av kanelbullarna som ständigt bakas där. Ofta bor de i områden med endast andra svenskar, handlar svensk mat, besöker svenska frisörer, svenska restauranger och dansar till svenska dansband. Företag med svensk personal får kunderna att strömma till. Svenskarna tycker helt enkelt att svenskar är lite bättre. Ändå anser vi att det är nödvändigt att människor från andra länder separeras från sina landsmän.

 
Här hemma har kylan kommit och jag har plockat fram vantar och vinterskor. Fördelen med att bli äldre är ju att tiden går så fort och snart har vi återigen vår. Planerar och drömmer om kommande odlingar och läser om fiffiga lösningar.
 
I väntan på sommarsolen njuter jag av den konstgjorda i Iksu Spa´s solrum. Kanske hinner jag dit en stund i kväll men först ska dottern och jag gå på stan en stund. Därefter ska jag försöka få till ett PM inför morgondagens seminarium på Universitetet. Det blir första gången jag träffar nuvarande kurskompisar och kursansvarige. Hoppas att mitt Umu-kort är klart. De har så stränga krav på bilden att mina blivit underkända flera gånger och jag känt en farhåga att inte hinna få något kort innan kursen är slut. Det blir ju inte lättare av att jag avskyr att fotas. Är det något jag aldrig kommer att förstå så är det fenomenet med selfies.
 



fredag 6 november 2015

Skratt och undringar

Läser i Aftonbladet om det befarade terrordådet som i själva verket handlade om en klantig hemmafixare och skrattar så jag får kramp. Kommer att tänka på Gösta Ekman som Papphammar eller Håna i Morrhår och ärtor.


 
Så roligt att se när andra klantar till det men mindre kul när man själv råkat orsaka något. Efter ett biobesök i veckan råkade jag än en gång komma nära de parkerade cyklarna så de rasade och än en gång kom några yngre personer till undsättning. Förra gången det hände, då cyklarna på den sluttande gatan rasade likt dominobrickor, skrattade ett par tjejer så våldsamt att de knappt kunde sluta. En liten tanke; denna hjälpsamhet- beror den på att människorna här i Umeå är särskilt vänliga eller på att jag börjar vara till åren? Jag vill tro på det förstnämnda.
 
Favorit i repris.


Man kan undra över mycket, tex vad man ska ha en kamel till? I stället för trädgårdstomte?

onsdag 4 november 2015

Maybe the water is too expensive...

Soligt, blå himmel och 10 plusgrader får man väl vara nöjd med i november. Under ett par jobb-timmar fick jag se några ställen i min stadsdel som jag hittills aldrig kommit mig för att besöka. Det ena var Nybro Konditori som öppnade 1949 och vars inredning är densamma nu som då. Namnet kom sig av att det invigdes en ny bro över älven samtidigt som caféet öppnade. Hur fikabrödet smakade kan jag inte uttala mig om men det sägs vara gott. Kaffet var i såna där småtrista glaskannor men den tidstypiska miljön var helt klart värt ett besök.  Det serveras även dagens lunch.


Frågan är om originalinredningen beror på sparsamhet eller en kulturell tanke?
 
Sedan ett besök i en loppisbutik i samma kvarter. Varorna byts tydligen ut varje vecka och jag tyckte att butiken var fräsch och fin. Själv vill jag dock hellre avyttra lite prylar än att köpa på mig fler, åtminstone den här årstiden. På sommaren kan det behövas både det ena och andra till stugan och då fyndar jag helst begagnat.


I Umeå finns ett stort antal secondhandbutiker och loppisar och jag antar att mängden begagnade prylar/ kläder har ett samband med människors konsumtionsvanor. Vi handlar så ofta att vi inte nöter ut något, har bara tröttnat på det gamla och köper nytt. Nya gallerior fylls med fler butiker och till våren öppnar IKEA med ytterligare 90 butiker. Människor har shopping som intresse och jag fattar inte hur det är möjligt att det blivit så. Vi har så god ekonomi att vi kasserar allt möjligt medan det fortfarande är i fint skick samtidigt som majoriteten av jordens befolkning lever i fattigdom. Är det samma människor som ägnar sig åt lyxkonsumtion som anser att vi inte har råd att ta emot de som flyr till vårt land? Har vi blivit "fartblinda" och helt enkelt förlorat insikten om vad som är nödvändigt och inte? Tror vi på fullt allvar att vi behöver ett stylat hem eller senaste modet för att bli lyckliga/  visa omvärlden att vi duger? Klicka på länken och titta på den här tankeväckande filmen. (14 min.)
http://aeon.co/video/society/unravel-how-india-recasts-the-clothes-the-west-throws-away/

                                   ‘Maybe the water is too
expensive to wash them’
    : how Indian women recast and recycle
the clothes the West throws away.

måndag 2 november 2015

Måndag igen

En intensiv vecka har passerat och det känns i både kropp och knopp. Lite extra trött i går eftersom sängbottnens ena hörn föll ner med en smäll tidigt på morgonen och det inte var helt enkelt att sova vidare i en sluttande bädd. Dottern med sambo lyckades få fason på sängen men undrade hur det gått till och såg rätt roade ut... Jag lagade för ovanlighetens skull en rekorderlig middag. Sojafärsbiffar med soltorkade tomater och basilika i en sås med grädde, lök, tomater och fetaost. Ugnsrostade rotsaker till och en kladdkaka av svarta konserverade bönor, dadlar, choklad mm till efterrätt. Kul att testa nya recept men det är krångligt att laga mat i en liten kokvrå istället för ett riktigt kök. Dessutom hade jag glömt bort hur matberedaren fungerade, det slog det gnistor från ett uttag och brandlarmet tjöt.
Njöt av den här vackra vyn strax innan den smått kaosartade matlagningen.

På Allhelgonadagens kväll besökte vi kyrkogården, mindes våra kära, tände ljus på gravarna och njöt av hur stilla och vackert det var med alla ljus och hur trolsk skogen bakom såg ut.

Lilla Pappa, saknaden går aldrig över.

Tummen upp för "knasiga grönsaker" i butikerna! 
 
 

Några av er undrade nog vad jag skulle göra i onsdags och som jag gruvade så smått inför. För en del av er är det säkert både välbekant och vanligt, kanske ett riktigt stort intresse. För mig är det ingendera och det var första gången i mitt 56-åriga liv som jag såg hockeymatch. Orsaken var inget plötsligt uppflammande intresse, utan jobbrelaterat och något jag trott skulle bli en enda pina med en massa oväsen och en hemsk kyla. Till min förvåning tyckte jag det var rätt kul och det var såå nära att jag började hojta till spelarna att skärpa sig. Det här är en ny värld för mig och jag blev förvånad över att kvällens publik som ansågs liten, ändå bestod av närmare 3500 personer.

Den här vackra bilden över Umeå från "min" sida av stan
 är fotograferad 25 Oktober av Robert Jacobsson.

I dag är det grått och inte fullt så fint väder men det är återigen måndag, veckans bästa dag :)

Dagarna mörkna minut för minut ...

Precis som i Tove Janssons Höstvisa är den blommande sommaren nu snart slut. Ja egentligen är den väl slut eftersom vi gått in i september m...