Ännu en vecka har gått och det härliga sommarvädret håller i sej. Länge sedan vi hade en så fin sommar här i Kiruna och jag njuter i fulla drag.
Festivalen är över för denna gång och jag antar att publikrekordet slogs ännu en gång.
I år hade festivalområdet utökats med ännu en park där det bl.a. fanns en rejält stor dansbana. Kul! På torsdag vid lunchtid var det drygt 24 ooo förköpsbiljetter sålda och med tanke på att det är fler än i invånarna i Kiruna, så måste man ju vara nöjd.
Att arbeta i kyrktältet var roligt och jag hade gärna jobbat ett extraskift. Nu blev det tyvärr varken mer jobb eller festivalbesök för min del, eftersom jag hamnade på sjukhuset på lördag kväll, efter att ha fått förmaksflimmer.
Trist, jättetrist.
Så i går tog jag det lugnt och det får jag nog fortsätta med ett tag. Dessutom, inte slarva med att använda stödstrumpor...stödstrumpor!!! Hur kul är det? Hur snyggt är det? Speciellt till korta byxor eller kjol! Fast vad är alternativet? Att ligga ner med benen i högläge kan ju också vara lite svårt... Jag ser framför mej hur jag vandrar omkring i den kroatiska övärlden iklädd shorts och vita stödstrumpor... Undrar om man kan färga dem i nån solbrun nyans?
Husförsäljningen har ännu inte tagit fart eftersom min gamla mor absolut vill städa ur huset själv och inte ta en firma till hjälp. Snart hoppas jag iaf att huset blir sålt, så jag slipper tänka på det mer men framförallt, att jag kan meddela en av hyresgästerna att kontraktet inte förlängs och kan återta mitt sovrum. Gissa om jag längtar efter en säng?!
I natt sov jag i vardagsrumssoffan för att slippa bädda ut soffan i pannrummet. Den är inte bara obekväm att sova i, utan svårbäddad också.
En av sönerna fyller år idag. 27 år. Det är inte klokt att ens barn snart är medelålders.
Läste för ett tag sedan om en mamma som bodde på samma äldreboende som sin son. Hon var 101 år och han 79. Hon tyckte det var skönt eftersom hon då kunde hålla koll på honom!
Måtte jag slippa något sådant. Efter alla år med kollande av barnen vill man väl ändå koppla av de sista åren? Eller varför inte dejta någon trevlig äldre herre? Då behöver man ju inte undra eller vara orolig över hur han kommer att bli när han blir gammal...