onsdag 30 december 2009
Julafton och GOTT NYTT ÅR!!!
Någonting annat som värmer, är den award som jag fick av rara Maria med bloggen Vår gård Kri´stofer (http://kristofer-alvik.blogspot.com/) igår. Tack snälla!
Maria är en av mina första bloggvänner och jag ser alltid fram emot hennes inlägg. De handlar förstås om inredning i lantlig stil- is there anything else- samtidigt som hon skriver om tänkvärda saker. Kika gärna in hos henne.
Jag är så glad och tacksam över alla raringar som jag fått kontakt med här i blogglandia och jag tror minsann att det snart börjar bli tid för 1-årsjubileum.
Men så är den då slut. Första julen som firats i Nöystugården på fyrtio år. Det har varit bra, samtidigt som det känts väldigt konstigt att vara hemma.
Trots att vi bor i skogen, så tycker jag nog att julstämningen är snäppet högre i den andra skogen. Den som vi firat i under stor del av min barndom, samt de nu senaste sex åren. Nästa år vill jag definitivt tillbaka dit!
Och med mig vill jag ha alla mina nära och kära som brukar vara där!
Tycker Ni inte att det känns lite snörpligt? Den ljuvligaste helgen på hela året, som de flesta av oss väntat och längtat till. Alla förberedelser. Och så är det så snabbt över...
Julafton, denna bästa dagen på HELA året...
De små var så förväntansfulla. Lillemans lycka när han vaknade på morgonen och upptäckte att Tomten varit på besök under natten och lämnat en julklapp till honom i julstrumpan.
Linnea Husmus, hon blev också glad; hon började direkt att leka med sin julstrumpa och ägnade inte julklappen som låg däri, någon särskild uppmärksamhet...
Lagom till frukosten, bestående av tomtegröt och skinksmörgås förstås, slog vi på P4 norrbotten för just denna julafton var det bland annat vår gode vän Robert Asplund som underhöll där. Och när han sjöng "Fairytale of New York", ja, det var magiskt det också.
Lukas lilleman hade fått berättat för sig att Tomten kommer till Nöystugården först efter maten.
ALDRIG någonsin har jag hört honom prata så mycket om att han vill äta middag.
Han sa till och med att han var jättehungrig... hahahahha....
han är inte dum, utan vet minsann redan vad han ska säga för att få mamma att skynda på.
Nå, när den utsökta maten var uppäten så började spejandet på riktigt för honom. Han sprang runt i huset, kontrollerade de julklappar som låg under granen samt kollade ut genom olika fönster ...
... och till slut så stod han där på bron, med en stallykta i handen.
Hela vägen från Luppio hade han gått och, hur det nu än kan vara möjligt, så hade han ÄNNU fler julklappar med sig.
Lyckan var stor... både bland de små och några av de stora *blink* blink* ...
Det enda tråkiga var förstås att sambon gått iväg till grannen med en julklapp PRECIS innan tomten kom till oss, så han "missade" alltihop.
Lilleman var knappt rädd alls för tomten i år.
Linnea Husmus, ja, hon är ju inte rädd för någonting alls, tror jag.
När hon kramade tomten så gjorde hon det väldigt kärvänligt. Nästan så att det kändes som att det var "någonting bekant" över honom...
Även mamman hade nog varit snäll under året, för det kom en hel del klappar till henne också. Bland annat dessa fina lykthus.
Jag vann nog nästan tävlingen om flest paket, till största del genom att bästistejejen Magda bjöd på en riktig överraskning med ett stort paket som innehöll två mindre, som innehöll tre mindre etc etc. Det var en riktig fröjd, så vakert inslagna var de alla, i olika, matchande papper.
För ett par veckor sedan knep jag förstapriset i Christa och Pias tävling. Paket anlände ett par dagar före jul och jag höll mig ändå till julafon med att öppna det. En jättevacker griffeltavla som jag är riktigt, riktigt glad över.
Titta in till dem (http://angelandroses.blogspot.com/) och bli hänförd över allting vacker som de producerar.
Ett par dagar dessförinnan vann jag ett presentkort i den fina webbutiken Creation by Lis
(kolla länk i den högra kolumnen). Där suger jag fortfarande på karamellen, har inte bestämt vad jag ska beställa. Vet dock vad jag allra helst skulle vilja ha...
...denna underbara golvkandelaber från Jeanne dÁrc Living...
TUR att drömmar ju är tillåtna, i gross och parti!
Jag är ju en riktig bokmal och med hjälp av "Hypnotisören" har jag periodvis drömt mig bort under julhelgen. Många nervkittlande, superspännande timmar har det blivit. Tur att älsklingen låtit mig sova på morgnarna, annars skulle det knappt blivit en blund i ögonen under hela helgen.
Detta är mitt allra hetaste boktips till Er alla just nu. Känns riktigt tomt nu när den är slut. Ni känner väl känslan när en rikigt bra bok är färdigläst? Som ett slags tomrum som är svårt att fylla. Värsta tomrummet kom dock efter Stieg Larssons triologi.
Trots att julhelgen nu är över så har jag inte minsta tanke på att börja stöka bort. Jag vill ha kvar pyntningen, färgerna och dofterna åtminstone ett par veckor till. Så att jag hinner bli riktigt less för då är det roligt att stöka bort.
Är det någon som tror mig om jag säger att jag inte gillar randigt?! Hahhaha... Till och med stolsvolangerna är randiga, fast det kanske inte riktigt syns på bilden.
Gardinlängderna tjatade jag till mig av min kära mamma. Jag har försökt i ett par år och NU äntligen gav det utdelning. Så sensmoralen i det blir; SKAM den som ger sig.... hahhahaha
Och nu återstår ju inte mycket av 2009 och det är med stor bävan som jag hälsar 2010. Året då min relativt bekymmerslösa och mysiga tillvaro tillsammans med Bamsebarnen byts ut mot löneslaveriet igen. Men inte tänker jag grubbla på det nu, nej, tråkigheterna som jag utsätts för på jobbet har jag tänkt nog på under hösten som varit. Än är det ett par veckor kvar så än finns det tid att skrapa fram miljonerna på triss.
Nu vill jag önska Er alla ett riktigt
GOTT NYTT ÅR!!!!
Stor kram från Petra som hoppas att vi syns nästa år igen
onsdag 23 december 2009
Med önskan om en riktigt GOD JUL ...
Jag hoppas att Ni har det riktigt bra nu, så här med bara timmen kvar...
Efter en mycket stressig dag, börjar jag nu äntligen komma ner i varv.
Jag hoppas på ett par lugna, fridfulla och stämningsfulla dagar.
En vit jul blir det definitivt. I år som alla andra åren.
I år frångår vi den jultradition som vi haft de senaste fem åren. Vi firar jul hemma hos oss för första gången. Räknade ut att det nog är ca 40 år sedan det firades jul i Nöystugården. Visst är det väl på tiden?!
Skinkan är färdig och ska strax avsmakas.
Julklapparna är inslagna och ligger nu bara och väntar.
Någon annan som väntar är förstås de små. Ikväll tog det väldigt länge för Lilleman att somna. Flera gånger var han tvungen att kontrollera så att julstrumpan verkligen hängde där den skulle. Nu återstår bara för mig att önska Er alla, goa läsare och bloggvänner, en riktigt fröjdefull och GOD JUL.
Varm julkram från Petra
torsdag 17 december 2009
Julstämning, tidig julklapp och vardagsrum...
Julstämningen blir större & större för var dag nu. Otaliga är de glöggflaskor som blivit urdruckna. Denna underbara decembertid. Ljuvligt att jag är så pass priviligerad att jag får vara hemma med Bamse-barnen varje dag. Sedan i måndags är även älskade sambon ledig tills efter jul.
Vi mår riktigt gott; pyntar, pysslar, joxar, bakar, busar etc.
Farmor har hälsat på oss i ett par dagar och det har varit så mysigt att ha henne här. Imorse sa Lukas att han tycker det blir "jättetråkigt" när hon åker tillbaka till Luleå igen.
Inte klokt dock så fort tiden går. Tänk att vi redan har passerar lucia samt tredje advent.
På luciadagen var jag tillsammans med barnen, mormor och bästitstjejen Ullis med barn i Överkalix kyrka och njöt av när barnen hade luciatåg. Det var så fint och stämningsfullt och alla barn som deltog var jätteduktiga.
Efter det var det julfest i Församlingshemmet. Lukas lilleman fick träffa en snäll tomte som delade ut godispåsar till alla barnen. Det var ringlekar, trevlig samvaro och gott fika också.
Linnea Husmus, hon försökte febrilt att ta sig ner till Öppislokalerna. Det är ju där som hon är van att vara när hon besöker Församlingshemmet...
En morgon i veckan ringde Ullis och frågade om vi ville komma på middag samt pyssla. Hon hade inhandlat en massa roliga pysselsaker. Jag tackade först nej för att jag var tvungen att städa. Sen kom jag på mig själv, ringde tillbaka och sa - "självklart kommer vi". Vad är det egentligen för prioriteringar jag gör, började jag fundera kring. Det som städas bör, ja, det försvinner ju ingenstans. Viktigast är väl ändå att få vara samman med sina vänner. Eller?!
Tur att jag ändrade mig, för de stora barnen tyckte det var riktigt roligt..
...så även de små .
Tack gumman för att du ordnade en sådan mysig kväll för oss!
En julklapp har kommit till mig i förskott.
Bästisttjejen Magda har, efter fyra år i Småland, äntligen kommit hem igen. Och det handlar inte om jullov, nej, denna gång har hon kommit för att stanna i ett helt år. Det känns så ofattbart roligt att få ha henne hemma, kunna planera och göra saker tillsammans - när som helst.
Vi har i tisdags unnat oss en heldags shopping & mysdag i Kalix. Massor av fint hittade jag där, men det måste jag be att få visa Er en annan gång.
Julstress är ingenting som jag känner av alls i år. Dock finns ett visst bryderi kring julklappar, jag älskar att köpa sådana, samt få dem, men i år tycker jag att det morras litegrann runt omkring mig om att vi inte ska köpa några. Bara till de små. Detta är bland det dummaste jag varit med om. Alltså det är ju sådan lycka att söka och fundera kring vad en viss person skulle tycka om och sedan få se minen på julafton om man prickat rätt (det är ju dessvärre inte alltid så...). Och vuxna behöver väl julklappar lika väl som de små, även om vissa av oss inte längre tror på tomten. Eller?
Jag har ju nyss blivit ett år äldre.. host.... host.... och jag anser mig nog vara en relativt ansvarsfull vuxen person, men på julafton, ja, då kommer den där lilla flickan fram igen... och det är en härlig känsla. En känsla som jag tycker att man ska vårda.
Och från julklappsbryderier till dörren som från köket, leder in till vårt vardagsrum, vår första utbyggnad. Dörren har funnits i mamma & pappas hus på 70-talet, då furufärgad, snabbt efter flytten hem till oss, så blev den vit.
Glaset är som ni ser blästrat. Själva mönstret är gjort av min faster Sigrids make, konstnären Filip Nilsson som jag har nämnt tidigare.
Dörren är öppen, varsågoda att stiga på.
Vardagsrummet är femkantigt med fönster på vardera vägg. Ljuset riktigt flödar in, som ni nog förstår, och det är härligt, dock inte alltid helt enkelt att möblera.
Här inne har jag, som synes, inte vita väggarna. Och konstigt nog är jag nöjd med färgen. Men visst susar tanken ibland förbi, tanken på vita väggar förstås..
Golvet är avlutat och skurat med vit såpa.
På vänster sida, när man står vid dörröppningen, har vi ett matbord. Dörren ut till verandan syns också här.
Dagar som denna går man dock inte dit ut. Det har legat runt -20 C hela dagen. Brrr....
Mitt lilla "pysselarrangemang" med strutar har jag ju förärat Er med i et tidigare inlägg...hahah.. De höga ljusstakarna har jag fått av älsklingen min i present när rummet var färdigbyggd. Samovaren, en rysk te- eller vattenkokare, har svärfar köpt på en resa i Ryssland i början av 70-talet och till min stora glädje så gav han den till mig i våras. Jag tycker att den är jättefin.
Lite mer i skymning, och adventstjärnan har tänts.
Rakt fram i rummet har jag ställt ett symasinbord som jag köpt på blocket i somras. Hmmm... jag säger att det var jag som köpte det, men eg var det sambon som betalade det. När vi bar ut det, så sa han att detta minsann var det konstigaste som han någonsin köpt. Hahhhahah...
Jag valde att måla mitt vitt. Tycker att all vacker snirklighet kommer bättre till sin rätt då.
Under bordet ligger en vacker julklapp. Konstigt nog låter bamse-barnen den oftast vara ifred...
På bordet ligger ett av farmor Jenny Elisabeths broderade örngott samt kronljus inslagna i gammalt bibelpapper.
Ljusbrickan. Ser ni den vackra madonnan?
Jag har beställt henne av rara bloggerskan Anna-Lena som har bloggen "Drömmar av silver". Hon gör dem själv och jag är djupt imponerad, madonnan är så vacker. Eftersom jag fortfarande inte lärt mig hur man gör för att "klicka Här" och läsaren sedan svisch hamnar på den sidan, så hänvisar jag Er att kolla min länklista där hon finns. Anna-Lena gör en del andra fina saker också.
Hyllan ovanför symasinbordet hittade jag på mysiga butiken "Mitt ljuva Hem" i Kalix för ett par år sedan. Den var svagt gulaktig, men förra veckan gick jag över den med lite vit färg.
Lite småttis & gottis finns där.
Var nu rädda om Er,
tisdag 8 december 2009
Äntligen adventstake, pepparkaksbak samt födelsedag...
Så jag skickade ut Lillemannen och storemannen till verkstaden med beställning på en låda. Beställningen kom tillbaka snabbt som bara den, jag målade den, skrev God Jul (under den spännande Idol-semifinalen), dekorerade ljusen med gammalt bibelpapper som jag skrev siffror på samt placerade lite granris däribland.
Ändrade om lite i tallrikshyllan.
Så här ser buffen i köket ut nu.
Mer paket förärades jag också med under förra veckan.
Jag hade den stora turen att vinna första pris i rara Saras (livet på berget) tävling. Massor med jättefina saker i julens tema, som hon knåpat ihop.
Veckan dessförinnan fick jag även en tävlingsvinst från bloggerskan Livet här och nu. En jättesöt tavla med texten Home sweet Home fick komma hem till mig.
Jag bara älskar alla dessa bloggtävlingar. Dels förstås att man kan vinna jättefina saker, men främst för att man får en chans att upptäcka nya bloggar och bloggerskor med all den inspiration och glädje som det ger.
Hemma på Nöystugården gick det stora pepparkaksbaket av stapeln i lördags. Jag och bästistjejen Ullis har för tre år sedan infört en urmysig tradition att vi varje år i december träffas hemma hos mig för att baka pepparkakor tillsammans med barnen.
Så här såg våra små gossetroll ut det allra första året, -07. Oj, oj, oj så de har vuxit sedan dess...
Jag gör degen, mummmms... tror att åtminstone 50 ännu inte bakade pepparkakor hamnade i min och lillemans magar, innan våra bakgästerna kom. För det är ju det som är det farliga med papparkaksdeg, alltså att man måste göra den åtminstone dagen innan...
och riktiga pepparkaksmonster är vi ju hemma hos mig...
De är så duktiga och goa våra små troll. Och det bästa av allt är ju att de har roligt. Och det har jag och Ullis också. I år hade hon med sig två stycken nya sorters glöggflaskor som vi stora fick nöjet att avsmaka.
Denna andra adventshelg var sambon ledig och hemmavid.
På söndagmorgonen bakade jag limpor emedan älsklingen ...
... kokade tomtegröt.
Så var vi ute och lekte med barnen innan vi avnjöt en mycket god adventslunch.
En riktig toppendag...
... Som avlöstes av en ny toppendag, min födelsedag.
På morgonen bakade jag en adventskaka, kände mig inte alls sugen på tårta, men denna vars recept jag hittat hos en rara bloggerskan "Snövita drömmar" lät ut att vara precis i min smak. Pajdeg och med massor av mandelmassa. Mumms... det blev verkligen jättegod.
Så var det detta med presenter. Jag gillar ju sådana samt så gillar jag trygghet och eftersom jag inte visste om det skulle bli några presenter i år, jag menar, helt säker kan man ju aldrig vara :-) ,
så passade jag på att ge mig själv en present när jag besökte Maud med butiken Hjortgården för ett par veckor sedan.
En madonna med ett barn fick flytta hem till oss. Hon är ca 50 cm hög och riktigt magnifik.
Det kom faktiskt även andra presenter; lyckliga, lyckliga jag.
Underbara inrednings- och inspirationsböcker som kommer att göra mig ännu lyckligare...
En vintageinspirerad ljuslykta från Partylite. Den är hur vacker som helst. Fick också med ett ljus med riktigt god champagnedoft. En vit kaminspegel från House Doctor. En sådan som jag önskat mig huuuuuur länge som helst.
Dagen till ära lyckades HM pricka in en försändelse som varit restnoterad, och som jag till och med lyckats glömma bort att jag beställt. Ett jättefint kuddfodral som dock med tiden ska få en bättre passande innerkudde. Jag räknar den som en present oxå :-)
Slutligen så lyckades även Försäkringskassan betala ut min föräldrapenning så här på dagen. Blott ett par veckor försenad... Så nu känns det som att jag är riktigt back on track igen.
Inte illa pinkat va?
Och sedan alla gratulationshälsningar som jag fått. Wow, jag blir totalt förvånad och oerhört tacksam över att det är så många som kommer ihåg. Tack från hela mitt hjärta!
Ha det nu riktigt myspysigt med långpromenader i det alldeles för milda- men mycket sköna- vädret, mycket gottisfika samt tända ljus som gör att livet i mörkret blir en aning lättare att uthärda.
Stor KRAMIS från Petra