Jajamensan, balkongen är fixad...

av min flitiga, duktiga pappa.
Det är inte klokt vad bra det går med vår byggnation.

Jag fattar inte riktigt hur det har gått till, men det är nästan, nästan helt färdigt utvändigt.

Att spika igen under balkongen är kvar. Kanske nåt annat småfix som jag inte riktigt fattar. Men annars så...
Jag är såååååååååå jätte, jättenöjd.

Minns ni att Lukas för ett par inlägg sedan uppmärksammade att det var ett hål i huset? Det hålet har blivit ännu större. Och sedan så har en gammal, gammal dörr kommit på plats.

Invändigt är det så där riktigt furumysigt som jag gillar :-)
Pärlsponten på väggarna är helt på plats. Tak och golv snart. Rörmokaren har varit hos oss i veckan och dragit ledningar till ett element som ska placeras under fönstret.
Nu återstår det en massa, massa målerijobb för mig, men det tycker jag ju bara är kul. Särskilt när det är furu som jag får privilegiet att måla över :-)

Vad gillar ni balkongdörren? Det var den som jag hämtade i Umeå. En dörr helt i glas och treglasfönster dessutom, kan berätta att den inte var helt enkel att få upp på övervåningen.

Livet går i 190 nu, min andra arbetsvecka är till ändå. Kul faktiskt att jobba igen kan jag tycka nu, när jag börjar bli varm i kläderna. Men jag hinner ju egentligen inte.
Ni vet, jobba heltid samtidigt som ens hem är en byggarbetsplats, i värsta blomplanteringssäsongen :-)

En liten glimt från vår veranda.

Ett litet vattenblänk...

Jag har fortfarande inte hunnit få alla blommor i jorden, jag gör lite varje kväll när barnen somnat, så sakta, sakta går det framåt.
Och snart, snart vet jag också att saker och ting kommer att lugna ner sig.

Och nu i helgen har vi tjuvstartat med att ta det lugnt. Vi smet iväg till en annan skog för vårt midsommarfirande. Jag var emot att åka iväg, kunde bara tänka att flera dagar "gick till spillo", mina kloka kollegor sa att just därför var det viktigt för mig att åka. Och så rätt de hade; så skönt det varit.
Idag har jag haft sovmorgon, jag har hunnit leka med mina barn, gått på två stycken långpromenader, badat utebastu, läst en inredningstidning och umgåtts med min kära familj (skottat lite sågspån och bakat- men det är en liten parantes) .

Traditionellt matbord med sill, gräslök och färskpotatis smaskade vi på igår.

Ljuvligt doftande syrenkvistar på bordet.

Som komplement till det traditionella så gjorde jag och sambon en laxcheesecake, inspirerade av förrätten på det bröllop som vi var på.
Mums, den var riktigt god!

300 g kavring som smulas fint och blandas med 75 g smör. Plceras i botten på en form med löstagbar kant.
200 g rökt lax som hackas fint och blandas med 2-3 finhackade schalottenlökar samt 2 msk dill.
Rör ihop 2 dl creme fraiche tillsammans med 300 g philadelfiaost. Blanda ihop laxröran med oströran och bred allting över botten.

Hos oss på midsommar severas ingen nubbe till sillen, inte heller någon annan alkohol och DET är jag riktigt glad över!
Vädret har inte gjort oss besvikna och midnattsolen har visat sig från sin allra bästa sida.

En fin liten midsommarpojke som försökte klippa gräset på ängen hemma, innan vi drog iväg

Trött blir man ju, när gräset är så långt, och då måste man pausa...

Lilla Linnea-Husmus, hon är starkt på gång. Förra veckan så...

...reste hon sig själv upp för första gången. Till sin hjälp tog hon storebrors snickarlåda.
Nu vill hon inte göra annat. Och alldeles för stadig på benen är hon. Jag tycker gått att hon kan vänta åtminstone fyra månader till innan hon börjar gå.

Farmor och farfar har bott i gäststugan på gården i två veckor. Så samtidigt som jag och sambon har jobbat, morfar byggt, mormor fixat med allt mellan himmel och jord, så har farmor skött barn och farfar har bland annat gett sig i kast med att slipa och måla köksluckorna i gäststugan. Utan all den fantastiska hjälp som vi får så tror jag att vi ...
...skulle gått under.
Jag är så oerhört tacksam för allt och jag vet inte hur vi någonsin skulle kunna återgälda detta. Är det någon som har något tips?
Tacksam, som alltid, är jag ju också för alla Era besök och söta kommentaren. Hoppas Ni alla haft en fin midsommar och att Ni nu njuter av sommaren!

På återseende,
Stor KRAM från Petra

Det var så vackert, ja, som i en saga...

... när Anneli och Andreas på pingsafton sade ja till varandra,
inför gud och hela församlingen.

Hon var vacker som en dröm och han var stilig som en prins, födelsedagsjubilant till på köpet.
Och äntligen var fjorton års väntan över!
När Anneli inne i kyrkan sjöng för sin Andreas, ja, då fullkomligt forsade tårarna. Det är ett sådant där vackert ögonblick som jag kommer att minnas för resten av mitt liv. Och jag är så tacksam för att vi fick den stora förmånen att vara med och fira den här dagen med dem!

Efter själva vigseln åkte vi till bygdegården i Alvik.
Festen var så otroligt välordnad och rolig.
Anneli hade dukat och dekorerat så vackert. Riktiga linnedukar bland annat, sådant älskar jag. Tyvärr var jag alldeles till mig över allting , så jag glömde nästan helt bort att fota.

Underbara bordsgrannar hade vi, från Kalix, Sjulsmark och så en sväng till El Salvador; det var intressanta samtal och mycket skratt.
Tack ni söta!

Bröllopstårtan... Vilken dröm...

Brudparet klarade galant att skära första biten,
jag tror de blir gifta... hahaaha

Det var en mycket trött men lycklig tjej som framåt småtimmarna tassade hem till barnen och svärföräldrarna.
Gissa vem som fångade brudbuketten?! Hmmm... intressant minsann att se vad det kommer att arrendera i... blink.... blink.... om någon känner sig träffad....

En vacker kyrkoljusstake från House Doctor blev vår gåva till brudparet. Jag fick lägga band på mig själv för att inte springa ivög med paketet- vill ha en sådan själv. Finns förstås hos rara Maud på Hjortgården.

Kortet hade jag bett bästistjejen SkräpEmma att skapa. Så mycket roligare att få överlämna ett kort som är unikt och Emma gör som vanligt ingen besviken.

På söndagmorgonen fortsatte festligheterna för oss, om än i någon annan form.

Då var det min och alla andra mödrars tur att bli uppvaktad.
Grattis i efterskott till alla Ni fantastiska kvinnor som uträttar storverk i det tysta varje dag!

Älskade ungarna hade lovat sin mamma jättefina presenter. Att välja ut själv. Bäst så! För alla parter.... hahahahah
Jag älskar Mors dag!!! Tycker att det skulle kunna vara en sådan varje månad.

En madonna i sten blev mitt val när vi besökte Maud dagen innan bröllopet.

Hon är ca 25 cm lång och jag tycker att hon är så vacker!
Jag har inte valt ut mina andra presenter än, ska suga på karamellen lite till.
Kan väl tillägga att den där kudden som sambon blev så förtjust i, den sökte han övertala mig att välja.
Han är smart, men jag är smartare... hahahhaha

Min egen mamma fick jag vänta några dagar med att fira, vi var ju bortresta och även hon.

Från bloggerskan LeaMarlene hade jag beställt en påse för värmeljus. Jätte, jättefin är den. Det blev även en åt mig själv och en till svärmor.

Och från goaste Lotta med bloggen Samuelsgården, beställde jag denna ljuvliga grytlapp.

Med de små goseungarna.
Å goaste Lotta, tror ni inte att hon också hade sytt ett hjärta med samma bild och texten "det finaste vi gjort" som present till mig och sambon. Tusen tack! Och efter morsdag så kommer ju farsdag... Duktiga, duktiga, flitiga, flitiga pappa, se vad han har hunnit massor. Allt det utvändiga är snart färdigt. Imorgon ska han göra en liten balkong och så är det tänkt att försöka få upp balkongdörren. Ingen vet hur vi ska lyckas. Den är visst hur tung som helst.

Igår upplevde jag någonting oerhört traumatiskt.
Min saga tog plötsligt slut.
Efter att ha gått hemma och skrotat i massor, massor av månader så började jag jobba igen.
Jag fattar ingenting egentligen. Vart har tiden tagit vägen? Vad är det meningen att jag ska göra på jobbet och såååå många timmar varje dag? Nu har jag helgen på mig att smälta allting. Och så kommer jag ju endast att gästspela på jobbet. I fem veckor (samt ett par semesterveckor) ska jag vara där, sedan ska jag fortsätta att skrota hemma med goseungarna och katten, luta mig nöjt tillbaka å låta sambon stå för all försörjning i många, många månader igen.
KUL kommer det förstås bli med lön, en riktig en. Två gånger till och med.
Fantiserar om alla investeringar som jag ska göra; kyrkoljusstakar, speglar, gamla dokument, vackra gamla möbler etc etc.
Egentligen vet jag ju att det som jag kommer att betala är plåt, träpanel, regelvirke, målarfärg, isolering, pärlspont, innertak, golv etc etc.
Men drömma får man väl...
Och så vill jag tacka mina kollegor för den stöttning som jag får och för allt överseende som de har med mig! De gör att det ändå är värt det!

Så stor KRAM till dem och till alla Ni bloggare som gör mig så glad med Era besök.
Svårt att få till stånd en varm kram ikväll för jag FRYSER så mycket.
Imorse har det snöat på några ställen i kommunen, tack för att jag iallafall sluppit se det.
Värm mig gärna med en liten, liten (eller STOR) hälsning!
Kram från Petra

Titta mamma, det är ett hål i huset...

...utbrister Lukas en dag i veckan när han går upp på övervåningen. Och visst, det är ju helt sant- morfar har sågat upp ett hål i vårt hus.
HUR fräckt är inte det?!

Nej, såklart är det vår utbyggnation som startat. Detta blir vår tredje, ni vet;
Alla goda ting är tre. Tredje gången gillt. Etc etc etc
Nu är det dags för det rum som kommer att bli mitt och sambons alldeles egna sovrum...
där kommer vi mysa på, sova lugnt och fridfullt utan att riskera att bli skallad mitt i natten, eller få en liten fot upptryckt i näsan ...
Dream on, antar jag att de mer rutinerade föräldrarna nu tänker....
...rätt eller?

I tidningen Vi Föräldrar, som vi envisas med att fortsätta prenumerera på, trots att vi knappt läser den, finns i det senaste numret en artikel om hur man lär barn att sova i sin egen säng. Någonting som vi katastrofalt har misslyckats med vad gäller vår lille man. Så med ett nytt sovrum som står färdigt inom kort känns det verkligen som att den artikeln kom som på beställning. Inte tusan kan vi ju nu säga upp prenumerationen. Redaktionen är ju tankeläsare!

Till min stora glädje kunde jag också läsa att barn som vägrar att sova i egen säng, intet på något sätt är otrygga barn, det är endast vanan som det beror på. Vilket jag ju egentligen redan visste, men det är ju alltid skönt att få en barnpsykologs bekräftelse på det.

Vårt nuvarande sovrum, som ligger på övre våningen, ämnar vi göra till barnens sovrum. Ett lekrum finns ju redan på nedre plan. I ett par år antar jag att de små gossetrollen vill sova tillsammans. Sedan finns det ju då två stycken barnrum.
Jag håller sedan en tid tillbaka på att förbereda Lukas för fenomenet "sova i egen säng".
Tidigare har jag och sambon planerat att vi ska åka till Ikea och så ska lilleman själv få välja den sängen som han vill ha. Icke sa nicke, de planerna kan vi glömma. Detta var innan jag och gubben satte oss ner med Ikeakatalogen.
Dessutom vet ju jag redan vilken Ikeabarnsäng som jag vill att han ska ha. Jag älskar järnsängar. Denna i serien "Minnen" är det närmaste man kan komma.
Den finns även i vitt och den skulle passa Husmusen helt underbart bra när hon slutar att sova i spjälsängen (jajamen, hon sover i egen säng... från det att hon var ca två veckor gammal. Lukas har inte sovit en natt i den sängen)

När vi kollar i Ikeakatalogen på sängar så är det dock denna som han säger att han vill ha.
I rosa.
Mammutserien är inte i min smak alls.
Och hur det nu än är, så kommer faktiskt mamma ha sista ordet vad gäller inredningen så länge gosseungarna bor här hemma. Så det så!

Vi har faktiskt nått en kompromisslösning; han går med på den svarta sängen och jag har lovat att han istället då ska få en matta som går i rosa toner :-)
Min plan är att hela rummet kommer att inredas i milda rosa, röda och gröna toner. Längtar så tills jag får sätta igång.

Apropå barn och Ikea-inredning för barn, så vill jag tipsa om denna lekfilt från just Ikea förstås.

Linnea Husmus fick den i "välkommen till världen- present" av bästistjejen Ullis med familj. Den är helt ljuvlig, mjuk och skön och roar gott. Förutom en spegel att spegla sig i, en nyckelpiga som piper när man trycker på den, så finns det en

mask att bita i... (eller är det kanske en snigel, nå, hos oss får det vara en mask iallafall)

en groda att busa med ...

samt en spindel som kan gömma sig inne i lövet

Och så funkar den lika bra inne som ute.

Linneadagen, den firade vi för allra första gången den 13 maj. Husmus- som vanligt glad.

Fick av mamman och pappan ett örngott, broderat med just "Linnea". Traderafynd.

Steorebrorsan, ja, han gillade fikat- som vanligt. Här har han massor av choklad runt munnen. För att inte tala om allt som finns i magen...

Det var dock inte den enda festligheten sedan senaste inlägget. Vi har även varit på kalas och firat kompisen Adrian som fyllde 2 år.

Adrian gillade tårtan som hans mamma hade bakat, presenterna tror jag knappt han hann öppna- det gjorde hans storasyster och några av gästerna istället. Inte lätt att vara liten.

Lukas han var med om "fiskdamm" för första gången och det tyckte han var riktigt roligt. Napp på första försöket. Och här var det minsann ingen slibbig fisk som fastnade på kroken.

Så här såg vårt hus ut för en dryg vecka sedan. Här har vi redan tagit bort det lilla taket över bron. Morfar har hunnit med att snickra upp en egen byggställning samt ta bort vindskivorna. Jag är inte så snabb med kameran. Och för ett par dagar sedan restes alla fem takbjälkarna upp av morfar, pappan och farbrodern.

Om man tittar noga på bilden så ser man "grabbarna Grus" stå däruppe. Här är dock endast den första takstolen på plats. Mellan den andra och den tredje fick morfar blodsockerfall och farbror Mats en migränattack, men efter bara en kort paus lyckades de avluta arbetet med bravur.
Idag har morfar börjat att sätta upp plåttaket. Han är riktig duktig den där gubben. Alla våra utbyggnader har han gjort. Han ritar efter mina önskemål och bygger med sambon och mig som deltids hantlangare. Helt självlärd snickare är han dessutom.

I år har han förstås en riktig duktig kille till sin hjälp.

I lördags gick isen på sjön. Och i helgen kom sommaren nästan hit till nordanlandet. Så mycket lättare och roligare allting blir bara solen är framme och termometern stiger litegrann. Jag och mormor vi målade bland annat 36 kvadratmeter träpanel två varv. Så lite solbränna har det blivit.

På kvällen gick jag ner till sjön.


Svågern hade tagit ut vår båt och varit på premiärfisketur.

Båthuset och bryggan.

Bryggan i kvällssol.
Sommartid går det nästan inte en kväll utan att jag går ner hit.
Tar mitt obligatoriska kvällsdopp.
Läser lite.
Filosoferar över livet.
Bara tar det lugnt.
Gärna med en coca-colaburk i handen.
Är lycklig!

Men vänta nu... är det inte någon i vattnet?!


Den kvinnan, det är min mor. Hon tar premiärdoppet, dagen efter det att isen gått. Jag vågade inte,
jag vågar inte ens tänka på hur kallt det ska vara...
Kan dock nämnas att kvinnan kom upp ur vattnet; glad, pigg och förvånandsvärt lite kall på huden.
Vad finns det mer att säga?!

Gulliga, gulliga ni som lämnar sååå fina kommentarer till mig. Hjärtans tack för Era besök.

Ha det så bra tills vi ses igen,
Stor Kram från Petra