Julstämning, tidig julklapp och vardagsrum...

Hej alla ni sötisar. Tusen tack för alla kommentarer som Ni lämnar efter Er. Jag blir så himla glad. Hjärtat tar ett litet skutt varje gång som jag ser att det inkommit något nytt!

Julstämningen blir större & större för var dag nu. Otaliga är de glöggflaskor som blivit urdruckna. Denna underbara decembertid. Ljuvligt att jag är så pass priviligerad att jag får vara hemma med Bamse-barnen varje dag. Sedan i måndags är även älskade sambon ledig tills efter jul.
Vi mår riktigt gott; pyntar, pysslar, joxar, bakar, busar etc.
Farmor har hälsat på oss i ett par dagar och det har varit så mysigt att ha henne här. Imorse sa Lukas att han tycker det blir "jättetråkigt" när hon åker tillbaka till Luleå igen.

Inte klokt dock så fort tiden går. Tänk att vi redan har passerar lucia samt tredje advent.
På luciadagen var jag tillsammans med barnen, mormor och bästitstjejen Ullis med barn i Överkalix kyrka och njöt av när barnen hade luciatåg. Det var så fint och stämningsfullt och alla barn som deltog var jätteduktiga.

Efter det var det julfest i Församlingshemmet. Lukas lilleman fick träffa en snäll tomte som delade ut godispåsar till alla barnen. Det var ringlekar, trevlig samvaro och gott fika också.

Linnea Husmus, hon försökte febrilt att ta sig ner till Öppislokalerna. Det är ju där som hon är van att vara när hon besöker Församlingshemmet...

En morgon i veckan ringde Ullis och frågade om vi ville komma på middag samt pyssla. Hon hade inhandlat en massa roliga pysselsaker. Jag tackade först nej för att jag var tvungen att städa. Sen kom jag på mig själv, ringde tillbaka och sa - "självklart kommer vi". Vad är det egentligen för prioriteringar jag gör, började jag fundera kring. Det som städas bör, ja, det försvinner ju ingenstans. Viktigast är väl ändå att få vara samman med sina vänner. Eller?!

Tur att jag ändrade mig, för de stora barnen tyckte det var riktigt roligt..

...så även de små .
Tack gumman för att du ordnade en sådan mysig kväll för oss!

En julklapp har kommit till mig i förskott.

Bästisttjejen Magda har, efter fyra år i Småland, äntligen kommit hem igen. Och det handlar inte om jullov, nej, denna gång har hon kommit för att stanna i ett helt år. Det känns så ofattbart roligt att få ha henne hemma, kunna planera och göra saker tillsammans - när som helst.

Vi har i tisdags unnat oss en heldags shopping & mysdag i Kalix. Massor av fint hittade jag där, men det måste jag be att få visa Er en annan gång.

Julstress är ingenting som jag känner av alls i år. Dock finns ett visst bryderi kring julklappar, jag älskar att köpa sådana, samt få dem, men i år tycker jag att det morras litegrann runt omkring mig om att vi inte ska köpa några. Bara till de små. Detta är bland det dummaste jag varit med om. Alltså det är ju sådan lycka att söka och fundera kring vad en viss person skulle tycka om och sedan få se minen på julafton om man prickat rätt (det är ju dessvärre inte alltid så...). Och vuxna behöver väl julklappar lika väl som de små, även om vissa av oss inte längre tror på tomten. Eller?
Jag har ju nyss blivit ett år äldre.. host.... host.... och jag anser mig nog vara en relativt ansvarsfull vuxen person, men på julafton, ja, då kommer den där lilla flickan fram igen... och det är en härlig känsla. En känsla som jag tycker att man ska vårda.

Och från julklappsbryderier till dörren som från köket, leder in till vårt vardagsrum, vår första utbyggnad. Dörren har funnits i mamma & pappas hus på 70-talet, då furufärgad, snabbt efter flytten hem till oss, så blev den vit.

Glaset är som ni ser blästrat. Själva mönstret är gjort av min faster Sigrids make, konstnären Filip Nilsson som jag har nämnt tidigare.

Dörren är öppen, varsågoda att stiga på.

Vardagsrummet är femkantigt med fönster på vardera vägg. Ljuset riktigt flödar in, som ni nog förstår, och det är härligt, dock inte alltid helt enkelt att möblera.
Här inne har jag, som synes, inte vita väggarna. Och konstigt nog är jag nöjd med färgen. Men visst susar tanken ibland förbi, tanken på vita väggar förstås..
Golvet är avlutat och skurat med vit såpa.

På vänster sida, när man står vid dörröppningen, har vi ett matbord. Dörren ut till verandan syns också här.
Dagar som denna går man dock inte dit ut. Det har legat runt -20 C hela dagen. Brrr....

Mitt lilla "pysselarrangemang" med strutar har jag ju förärat Er med i et tidigare inlägg...hahah.. De höga ljusstakarna har jag fått av älsklingen min i present när rummet var färdigbyggd. Samovaren, en rysk te- eller vattenkokare, har svärfar köpt på en resa i Ryssland i början av 70-talet och till min stora glädje så gav han den till mig i våras. Jag tycker att den är jättefin.

Lite mer i skymning, och adventstjärnan har tänts.

Rakt fram i rummet har jag ställt ett symasinbord som jag köpt på blocket i somras. Hmmm... jag säger att det var jag som köpte det, men eg var det sambon som betalade det. När vi bar ut det, så sa han att detta minsann var det konstigaste som han någonsin köpt. Hahhhahah...

Jag valde att måla mitt vitt. Tycker att all vacker snirklighet kommer bättre till sin rätt då.

Under bordet ligger en vacker julklapp. Konstigt nog låter bamse-barnen den oftast vara ifred...

På bordet ligger ett av farmor Jenny Elisabeths broderade örngott samt kronljus inslagna i gammalt bibelpapper.

Ljusbrickan. Ser ni den vackra madonnan?

Jag har beställt henne av rara bloggerskan Anna-Lena som har bloggen "Drömmar av silver". Hon gör dem själv och jag är djupt imponerad, madonnan är så vacker. Eftersom jag fortfarande inte lärt mig hur man gör för att "klicka Här" och läsaren sedan svisch hamnar på den sidan, så hänvisar jag Er att kolla min länklista där hon finns. Anna-Lena gör en del andra fina saker också.

Hyllan ovanför symasinbordet hittade jag på mysiga butiken "Mitt ljuva Hem" i Kalix för ett par år sedan. Den var svagt gulaktig, men förra veckan gick jag över den med lite vit färg.

Lite småttis & gottis finns där.

Nästa gång ska jag visa mer bilder från vardagsrummet. Nu känner jag att jag vill och behöver använda tiden till att krypa ner i soffan hos min älskade sambo och berätta för honom VARFÖR jag förtjänar en massa klappar :-)

Var nu rädda om Er,

stor KRAM från Petra

En tämligen produktiv vecka...

.. har det varit. Jag har själv varit igång en hel del och inte minst har jag satt andra i arbete.... hahahah... det är ju faktiskt det som jag gör bäst. Och som är roligast... , eller?!

Pappa har satt nya lister i Lukas rum, likaså satt lister på hans garderobsdörr så att även den nu blivit lika fin som de andra innerdörrarna jag visat tidigare.
Han har även snickrat en ny bordsskiva till ett matbord som står i vårt vardagsrum.

Bordsskivan som vi hade tidigare var så stor, nu har han istället gjort två stycken uppfällbara skivor.
Så stort rummet plötsligt kändes. Nästan så stort att jag nu kan börja fundera på nya möbler att ta in...

Pärlhyacinter i en nymålad kruka. De små keramikhjärtanen vann jag i en bloggtävling hos Eikkala.

Sambon har tagit sig an trappan upp till övervåningen. Den har sedan 60-talet varit täckt av en röd plastmatta. Den tog vi bort för ca två år sedan. Sedan dess har ingenting hänt. Det är massor av fasttorkat lim på trappstegen och det ser så eländigt dassigt ut. Jag vägrar att visa en bild på hur den ser ut i nuläget. Tänk om den inte skulle bli klar i år...

Jag har ju ämnat tapetsera om mitt kök. Så fick jag tidigare i veckan iden att jag istället skulle måla största delen av väggarna och sedan tapetsera "stora tavlor" på väggarna. Tror att jag gruvar mig lite inför min första tapetsering. På detta sättet skulle jag ju slippa alla de svåraste sakerna, dvs att tapetsera runt kontakter etc.

Iallfall, sambon tycker ju om tapeten. Han strök på väggen och undrade om man inte kunde behålla själva tapetmönstret på något sätt. Det går inte sa jag, antingen målar man eller så inte.

Men på natten när jag låg och funderade, så slog det mig "Jeanne dÁrc living".

I tidningen sätter de fast en madonnabild på ett vitrinskåp, målar med vit grundfärg med en fuktig trasa för att ge en patinerad look på bilden.

SÅ nu är det precis det jag gör. Jag målar mina köksväggar med en fuktig trasa.

Och det blir faktiskt jättebra. Ser ni att själva tapetmönstret finns kvar? Skillnaden är alltså att väggarna blir vita istället för gula. Och det är förskräckligt kladdigt.
Nu behåller jag det nog så här ett tag. Nästa gång jag blir sugen på en förändring, så gör jag de stora "tapettavlorna" som jag tänkt.

Och så har jag äntligen "blivit med kökslampa". Det är många år sedan sist. Har endast haft en ljuskrona, ni vet- med levande ljus, ovanför köksbordet. Den rackaren ramlade ner i december, precis när vi hade dukat bordet för att äta tacos. En massa små skålar å sånt. Den gången hade jag inga problem med att hålla mig för skratt!

Lampan fyndade jag på Myrorna i Luleå för ett par veckor sedan. Den är egentligen nog så pluttig, men dock så söt och nu ser jag perfekt när jag sitter och bläddrar i mina...

...favorittidningar.

En "insamlingstur" tillsammans med väninnan Magdalena har jag hunnit med i veckan. Vi besökte några inredningsbutiker i Kalix.

På EM spenderade vi många timmar. Man kan verkligen säga att vi fick superservice. Vi hade en personal med oss i princip hela tiden, han bar b la till kassan det som vi skulle handla. Vi fick fri tillgång till personalrummet, bjöds på fika och hade det mycket gott.
Hahhaha... det är underbart att shoppa tillsammans med butiksägarens fru....
Det är faktiskt första gången som jag besökte den butiken. Jag tyckte att den var fantastisk, de har så otroligt mycket mer än bara möbler och även de har anammat den lantliga trenden. Kan tipsa om att de b la har en hel del väggcitat till riktigt bra priser. Jag köpte inga själv, har för avsikt att tillverka egna. Hmmm... vi får väl ser hur det kommer att gå.

En spegel fick b la följa med hem från EM. Svart som snabbt blev....

............VIT. Någon som är förvånad?! Lagom shabbig är den också.

I fredags åkte jag och barnen på "turne", in till Överkalix.
Jag åt lunch (utan barn) med superscrapparen Emma på Brännvalls cafe. Lunch och lunch...jag åt en semla och hon åt potatisbakelse.
Sen åkte jag och barnen runt till en massa olika ställen. När vi landade hemma i byn vid 8 på kvällen var jag så trött.
Då fanns det ett paket i min brevlåda

...jag hade fått vinsten från Eikkala. Jag kan varmt rekommendera Er att prova champagne/grädd the, hur gott som helst. Och så var det ju lite passande med champagne så där på fredagskvällen (och lördagskvällen och det blir nog en kopp ikväll också, om jag känner mig själv rätt).

Idag har det dock varit en riktigt konstig dag. Min lilleman åkte till mormor och morfar redan på förmiddagen och han ska dessutom sova över där. Jag är inte van alls vid att han är borta. Man kan ju tycka så där att "åh, vad skönt"... men nej, det är bara tråkigt, tyst och TOMT.
Det är en mycket märklig känsla att inte, på hela dagen...
...ha trampat på någon leksak...

...tömt pottan...
... sett på klockan och tänkt att han måste få mat...

...hört hans underbara skratt och sett hans ögon glittra av BUS

Husmusen gör ju inte så mycket väsen av sig; hon är mestadels tillfreds, skrattar och är glad! Det positiva är ju att jag fått ägna henne extra mycket tid. Gudarna ska veta att hon ständigt blir åsidosatt...

"Jag ropar ut i natten.
Den sitter i skuggorna och lyssnar.
Uppskattar att jag är orolig.
Och kommer tids nog..." (citat ur "Kattboken" - förstås)

Tack för alla kommentarer, fortsätt gärna.

Till alla Ni som mailat; jag kan inte svara för det är något fel på min mail. Dock har jag inga problem med att ta emot det som Ni skickar.

Stor KRAM till alla Ni som läser!

/Petra