Hoppa till innehållet

John von Neumann

Från Wikipedia
John von Neumann
FöddNeumann János Lajos
28 december 1903[1][2][3]
Budapest, Ungern
Död8 februari 1957[4][1][2] (53 år)
Washington, D.C., USA
BegravdPrinceton Cemetery[5][6]
kartor
Medborgare iUngern och USA[7]
Utbildad vidFasori Gimnázium, [8]
Friedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin, [8]
ETH Zürich,
Eötvös Loránd-universitetet, filosofie doktor, [8]
Göttingens universitet, [8]
SysselsättningMatematiker[9], nationalekonom, fysiker, datavetare, universitetslärare
Befattning
Ordförande, American Mathematical Society (1951–1952)[10]
ArbetsgivareFriedrich-Wilhelms-Universität zu Berlin (1926–1929)[10]
Hamburgs universitet (1929–1930)[10]
Princeton University (1930–1933)[10]
Institute for Advanced Study (1933–1957)[10]
Ballistic Research Laboratory (1940–1941)[10]
Naval Ordnance Laboratory (1941–1955)[10]
Los Alamos National Laboratory (1943–1955)[10]
Armed Forces Special Weapons Project (1950–1955)[10]
Atomic Energy Commission (1955–1957)[7]
Noterbara verkvon Neumann-arkitekturen, Liouville–von Neumann-ekvationen och minimax-teorem
MakaMarietta Kövesi
(g. 1930–1936)[11]
Klara Dan von Neumann
(g. 1938–1957)[10]
BarnMarina von Neumann Whitman (f. 1935)
FöräldrarMax von Neumann
Margaret Neumann
Utmärkelser
Bôcherpriset (1938)[12][10]
Fellow of the Institute of Mathematical Statistics (1945)[13]
Fellow of the Econometric Society (1947)[14]
Presidentens merit-medalj (1947)[10]
Josiah Willard Gibbs-föreläsningen (1947)[10]
Föreläsning till Sillimans minne (1955)
Carl-Gustaf Rossby-medaljen (1956)
Enrico Fermi-priset (1956)[10]
Presidentens frihetsmedalj (1956)[10]
Albert Einstein-priset (1956)[10]
Financial Times Person of the Year (1999)
Redigera Wikidata

John von Neumann, född Neumann János Lajos den 28 december 1903 i Budapest, död 8 februari 1957 i Washington, D.C., var en ungersk-amerikansk matematiker som var verksam i USA från 1930 och amerikansk medborgare från 1937. Han räknas som 1900-talets kanske främste matematiker, men gjorde även betydelsefulla bidrag inom kvantmekanik, datavetenskap och nationalekonomi.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Redan vid sex års ålder kunde Neumann räkna ut avancerade matematiska tal med enbart huvudräkning.[15] John von Neumann inledde sin matematiska karriär inom mängdlära, och var också en pionjär när det gäller den matematiska formuleringen av kvantmekaniken.

Han var en av de viktigaste datavetenskapliga teoretikerna och har givit namn åt von Neumann-arkitekturen. Han deltog som konsult i arbetet med ENIAC och uppföljaren EDVAC, och publicerade under ledning av Herman Goldstine den inflytelserika rapporten First Draft of a Report on the EDVAC som beskriver von Neumann-arkitekturen. Han var efter detta huvudkonstruktör för den så kallade IAS-maskinen.

Under arbetet med IAS-maskinen i Princeton, New Jersey deltog den svenska stipendiaten Erik Stemme i ingenjörsgruppen och vid återkomsten till Sverige blev Stemme huvudkonstruktör av en svensk maskin av samma slag med namnet BESK vilken fick stort inflytande på svensk datorutveckling och datorindustri.[16] Neumann besökte Sverige och inspekterade de datorer som tillverkats av matematikmaskinnämnden vid två tillfällen: år 1949 inspekterade han BARK och intresserade sig då för den multiplikator för flyttal som konstruerats av Gösta Neovius, och den 1 april 1954 närvarande han vid den informella invigningen av BESK. Vid detta tillfälle demonstrerade Bert Bolin meteorologiska beräkningar på maskinen, von Neumann ställde flera initierade frågor, och kommenterade att "this is a fabulous achievement".[17] En anekdot gör gällande att Neumann trodde att den melodi som vid demonstrationen spelades på BESKs högtalare var Sveriges nationalsång, medan det i själva verket var Helan går som spelades av ett program skrivet av Stig Comét.[18]

Neumann formulerade också teorier om cellautomater och självreplikerande maskiner – en parallell till upptäckten av DNA.

Tillsammans med Oskar Morgenstern räknas John von Neumann vidare som en ledande teoretiker bakom spelteorin. De publicerade tillsammans verket Theory of Games and Economic Behavior 1944. Spelteorin användes i USA som ett verktyg för strategisk analys under det kalla kriget.

John von Neumann var medlem av den amerikanska atomenergikommissionen som ledde utvecklingen av USA:s kärnvapenarsenal.

1938 tilldelades von Neumann Böcherpriset och 1956 erhöll han det amerikanska meteorologisamfundets finaste utmärkelse, Carl-Gustaf Rossby-medaljen.[19]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Biografisch Portaal, Biografisch Portaal-nummer: 99135541, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6v69kqh, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Нейман Джон фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.cemeteryregister.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ Find a Grave, läs online, läst: 12 juli 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] John von Neumann (på engelska), National Academy of Sciences, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d] MacTutor History of Mathematics archive, MacTutor biografi-ID: Von_Neumann.[källa från Wikidata]
  9. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jn20030402008, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, home.csulb.edu , läst: 20 december 2023.[källa från Wikidata]
  12. ^ Prize: Bôcher Memorial Prize Year: 1938 (på engelska), American Mathematical Society, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Scientific Legacy Database, Institute of Mathematical Statistics, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, www.econometricsociety.org , läst: 6 april 2023.[källa från Wikidata]
  15. ^ 10 i topp: Historiens största underbarn
  16. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning. Studentlitteraturstarten på. sid. 155. ISBN 978-91-44-03501-7 
  17. ^ Lundin, Per (2006). Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner: Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005. Stockholm: KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History of Technology. sid. 36. ISBN 91-7178-359-8. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:10842/FULLTEXT01.pdf 
  18. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Besk och Smil”. IT-gryning. Studentlitteraturstarten på. sid. 162. ISBN 978-91-44-03501-7 
  19. ^ AMS priser och utmärkelser

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Manhattanprojektet
AnläggningarThe rising mushroom cloud from the Nagaskai "Fat Man" bomb, August 9, 1945
Administratörer
Forskare
Operationer
Vapen
Se även
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=John_von_Neumann&oldid=55040505”