Hans Memling
| Hans Memling | |
 | |
| Född | 1435 (cirka)[1][2], 1433[3] eller 1430[4] Seligenstadt eller Mainz[5] |
|---|---|
| Död | 11 augusti 1494[6][7][8] Brygge |
| Begravd | Sint-Gilliskerk Brugge |
| Medborgare i | Habsburgska Nederländerna och Tyskland[9] |
| Sysselsättning | Målare[10][11][12], konstnär[13][14][15], bildkonstnär[16] |
| Redigera Wikidata | |
Hans Memling, eller Hans Memlinc, född cirka 1435 i Seligenstadt i närheten av Frankfurt am Main, död 11 augusti 1495 i Brygge, var en flamländsk renässansmålare av tyskt ursprung.
Om hans tidigare utveckling är ingenting känt. Så vitt man kunnat finna, synes hela hans utvecklingsgång falla inom det nederländska måleriet. Möjligt är dock att han, som Guicciardini och Vasari uppger, var lärjunge till Rogier van der Weyden, men minst lika sannolikt är att han var en utlöpare ur Dirk Bouts skola.[17]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]
Omkring 1467 bosatte sig Memling i Brygge. Visserligen anträffas inte hans namn i målargillets liggare, men detta har man sökt förklara så, att han, som då förmodligen stod i Karl den djärves tjänst, inte hade någon skyldighet att låta skriva in sig i gillet. Som mästarens tidigaste kända verk betraktas Sir John Donne of Kidwellys altare, i hertigens av Devonshire samling på Chatsworth. Denna triptyk utfördes omkring 1468. Omgiven av musicerande änglar och helgon sitter i en hall, som lämnar utsikt över ett landskap, under en guldstickad baldakin Maria med Jesusbarnet, inför vilka sir John och hans maka knäböjer. Redan i detta ungdomsverk visar Memling i såväl uppfattning som teknik sin egenart. Den praktfulla iscensättningen, som synes avspegla det då florerande burgundiska hovlivets yppighet, tycks antyda att Memling i början av sin bana stod i höga herrars tjänst – senare vigde han sin konst förnämligast åt Bruges’ patricier samt Johannes-hospitalets systrar och bröder. Från några år senare, 1471, daterar sig en ännu berömdare triptyk, Yttersta domen, som, beställd av den florentinske köpmannen Jacopo Tani, 1473 under transport till Italien togs av ett kaparskepp från Danzig, vars Mariakyrka den trots sitt illa medfarna skick (den är mycket påmålad) världsberömda altartavlan ännu smyckar. Tavlan vittnar om, att den ännu unge Memlings namn redan trängt över Alperna. Den behandlar ett inom den nederländska målarskolan ofta utnyttjat motiv, men mästarens konst betecknar här ett betydande framsteg, den löser sig ur medeltidens fjättrar, ännu synliga i till exempel Rogier van der Weydens stelare behandling av samma ämne. Den fylls av ett högre liv och framträder i en friare komposition, men på samma gång i helgjutenhet, till skillnad från föregångarnas oförmåga att sammanhålla de rika detaljskildringarna.[17]
En av de berömdaste bland Memlings religiösa framställningar – jämte bröderna van Eycks Gent-altare och Hugo van der Goes’ Portinari-altare kanske den gammal-nederländska konstens mest firade verk – är hans för Johannes-hospitalet i Bruges 1479 utförda altare med ämnet Den heliga Katarinas förlovning med Jesusbarnet, Johannes-altaret kallat, emedan det invigdes åt Johannes evangelisten och Johannes döparen. Detta mästarens väl yppersta verk bottnar visserligen i gammalnederländska traditioner, men formar sig på samma gång till en ny stil, och aldrig har hans madonnor och helgon omsvävats av en sådan idyllisk ro och fyllts av en så ren poetisk stämning som här. Från omkring 1488 härstammar hans likaledes berömda Den heliga Ursulas relikskrin i samma hospital, i form av en liten gotisk kyrka med torn, på alla sidor, till och med på taket, uppfylld av bilder ur helgonets liv. Till dessa Memlings religiösa kompositioner sluta sig åtskilliga andra i samma Johannes-hospital i Bruges, i Mariakyrkan i Lübeck, i museerna i München, Turin, Wien, Florens och London med flera. I Skandinavien finns inget arbete av hans hand – inte ens något av hans förträffliga porträtt, bland vilka som några av de yppersta må nämnas Martin Nieuwenhoves på en diptyk i Johannes-hospitalet i Brygge, Willem Moreels och hans makas i Bruxelles, Niccolo Spinellis i Antwerpen, bilden av en gammal man i Berlin, med flera. Memlings egna drag tror man sig skönja i en bakgrundsfigur i triptyken på Chatsworth.[17]
Asteroiden 9562 Memling är uppkallad efter honom.[18]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, www.museothyssen.org .[källa från Wikidata]
- ^ Gran Enciclopèdia Catalana, Grup Enciclopèdia Catalana, Gran Enciclopèdia Catalana-ID (tidigare schema): 00418550030866.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 29 april 2024, ”1433”.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kmska.be , läst: 2 maj 2024, ”1430”.[källa från Wikidata]
- ^ Théodore de Wyzewa, Les Peintres primitifs de l’Allemagne, vol. tome 92, Revue des Deux Mondes, 1889, s. 858-883.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Hans-Memling.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 29 april 2024, ”1494-08-11”.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024, ”1494-08-11”.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, KulturNav-ID: cc77c748-893b-4058-8164-da28eac8905cc6efd155-8433-4c58-adc9-72db80c6ce50, läst: 27 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 59519, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 29 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kmska.be , läst: 2 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The New York Times .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, BBC .[källa från Wikidata]
- ^ Hans Memling, Art UK:s konstnärsdatabas (på engelska), Art UK-id: memling-hans-143014401494, läst: 7 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.museabrugge.be , läst: 24 maj 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Hans Memling i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- ^ ”Minor Planet Center 9562 Memling” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=9562. Läst 11 juni 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Hans Memling.- Hans Memling hos Europeana
|