Tyskland

*Bundesrepublik Deutschland*
Förbundsrepubliken Tyskland
Bundesrepublik Deutschland; Förbundsrepubliken Tyskland
Flagga	Statsvapen
	Valspråk: (inofficiellt); Einigkeit und Recht und Freiheit; (tyska, "Enighet och rättvisa och frihet")
	Nationalsång: 3:e strofen ur Deutschlandlied ;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Berlin
Officiellt språk	Tyska1
Demonym	tysk
Statsskick	Förbundsrepublik
Självständighet	Tysklands enande
Area
Demografi
BNP (PPP)	2023 års beräkning
BNP (nominell)	2023 års beräkning
Ginikoefficient (2021)	▲ 30,9
HDI (2021)	▲ 0,942 (9:e)
Valuta	euro 2 (EUR)
Tidszon	CET (UTC+1)
	Topografi
Nationaldag	3 oktober
Nationalitetsmärke	D
Landskod	DE, DEU, 276
Toppdomän	.de
Landsnummer	49
	1Officiella minoritetsspråk är danska, lågtyska, sorbiska, romani och frisiska.; 2 Före 2002: Deutsche Mark (DM, DEM).

Tyskland (tyska: Deutschland ( uttal (fil))), formellt Förbundsrepubliken Tyskland^[5] (tyska: Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer). Tyskland är ett av världens ledande industriländer. Det gränsar i norr mot Nordsjön, Östersjön och Danmark, i öster mot Polen och Tjeckien, i söder mot Österrike och Schweiz samt i väster mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna.

Tysklands moderna historia präglas av andra världskriget (1939–1945) som medförde att landet några år senare, 1949, delades upp i Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR). Österrike, som hade införlivats 1938, blev efter kriget åter självständigt och Tyskland förlorade stora landområden som annekterades av andra länder, främst Polen. Den 3 oktober 1990 återförenades landet genom att DDR delades upp i förbundsländer som uppgick i det som kallats Västtyskland, egentligen Förbundsrepubliken Tyskland.

Flaggan antogs år 1949. Färgkombinationen svart-rött-guld var en nationalsymbol i kampen mot Napoleon 1813–1815 och fastställdes som flagga för Tyska förbundet 1848, ersattes 1871 av kejserliga svart-vit-röda, återinförd av Weimarrepubliken 1919, ersatt 1933 av hakkorsflaggan.

Tyskland, i egenskap av dåvarande Västtyskland, är en av de stater som var grundande medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, den organisation som sedermera utvecklades till Europeiska unionen. Landet är även medlem av militäralliansen Nato sedan 1955.

Tyskland är med sina 84 miljoner invånare^[12] det näst folkrikaste landet i Europa, efter Ryssland. Tyskland har dessutom den största ekonomin i Europa, och den femte största i världen efter BNP justerat för köpkraftsparitet och fjärde största efter nominell BNP.^[8]

Etymologi

Tyskland heter "Deutschland" på tyska, och landet kännetecknas etymologiskt sett av att dess namn skiljer sig starkt beroende på språk, vilket beror på att området tidigare beboddes av många olika stammar.^[13]

På engelska säger man "Germany", efter latinets "Germania", som användes under Romerska rikets dagar, då Julius Caesar betecknade folken öster om Rhen som germaner.^[14] Ungefär fram till 1500-talet kallades tyskar för "Almains", "Almans" eller "Dutch". På franska säger man "Allemagne", uppkallat av gallerna efter alemaniistammen som bodde vid nuvarande fransk-tyska gränsen. På finska heter det "Saksa", efter folkstammen saxare som levde vid Östersjön. På kroatiska heter landet "Njemačka", men kallas även "Svapska". Ordet "Svapska" kommer efter stammen svaber, som levde i vad som i dag är sydöstra Tyskland.^[13]

Den tyska termen Deutschland, ursprungligen diutisciu land ('de tyska länderna'), härrör från 'deutsch' (jfr eng. 'dutch', nederländska), (av diot eller diota 'folk'). Ordet härstammar från fornhögtyska och användes ursprungligen för att skilja vanligt folkspråk från latin och dess romanska ättlingar. 'Diot' eller 'diota' härstammar i sin tur från forngermanska *þiudiskaz 'av folket', (se även den latiniserade formen Theodiscus), som härrör från *þeudō, som kommer från protoindoeuropeiska *tewtéh₂- 'folk', från vilket ordet teutoner också härstammar.^[15]

Officiella namn

Mellan 1867 och 1870 användes Norddeutscher Bund.
Mellan 1871 och 1933 användes Deutsches Reich. Tyskland var till och med 1918 ett kejsardöme och till och med 1933 en parlamentarisk demokrati (Weimarrepubliken).
Mellan 1933 och 1945 användes Deutsches Reich, men från 1938 användes Großdeutsches Reich alltmer i officiella sammanhang. Beteckningen Tredje riket, som användes under Andra världskriget, ogillades av den tyska ledningen.^[16]
Mellan 1949 och 1990 användes Bundesrepublik Deutschland (BRD) respektive Deutsche Demokratische Republik (DDR).
Från 1990 används enbart Bundesrepublik Deutschland (BRD).

Historia

Huvudartikel: Tysklands historia

Förhistoria

Det fanns människor i det område som nu är Tyskland för minst 600 000 år sedan.^[17] De första icke-moderna mänskliga fossilen (Neandertalmänniska) upptäcktes i Neandertal.^[18] Likadant daterade lämningar av moderna människor har hittats i Svabiska alperna, liksom 42 000 år gamla flöjter, som är de äldsta musikinstrument som någonsin hittats,^[19] den 40 000 år gamla lejonmänniskan från Hohlenstein Stadel,^[20] och den 35 000 år gamla Venus från Hohle Fels.^[21] Himmelsskivan i Nebra, som skapades under den europeiska bronsåldern har hittats i Nebra, Unstrut.^[22]

Tysk-romerska riket

Huvudartikel: Tysk-romerska riket

Ursprunget till Tyskland kan sägas vara det Östfrankiska riket, som uppstod efter delningen av det Frankiska riket år 843. När den östfrankiske härskaren Otto I, som både utökade och konsoliderade rikets och sin egen makt, år 962 dessutom lät sig krönas med den romerska kejsarkronan av påven Johannes XII blev han kejsare över Tysk-romerska riket eller egentligen Heliga romerska riket. Detta kejsarrike bestod av ett förbund av kungliga vasallstater med en gemensam kejsare som formellt överhuvud vilket varade fram till år 1806.

Tyska förbundet

Huvudartikel: Tyska förbundet

Efter Wienkongressen 1815 bildades Tyska förbundet med 41 självständiga stater, utan gemensam regering eller statsöverhuvud.^[23]^[24] Furstarna hade åter makten enligt äldre modell.^[23] Med det ökade stödet för liberalism och nationalism, och den snabbt ökande fattigdomen i befolkningen, bröt den Tyska revolutionen 1848–1849, även kallad Marsrevolutionen, ut i mars 1848. Revolutionen slogs slutligen ned i juli 1849, av framförallt preussisk och österrikisk militär.

Nordtyska förbundet

Huvudartikel: Nordtyska förbundet

Då Preussen hade vuxit till en stormakt med maktambitioner, såg Otto von Bismarcks ledning till att utmanövrera Österrike, och kunde efter segern i Tyska enhetskriget 1866 utropa det Nordtyska förbundet, som senare under tysk-franska kriget samlade även övriga tyska stater utom Österrike för bildandet av Tyska riket.

Kejsardömet Tyskland

Huvudartikel: Kejsardömet Tyskland

Den 18 januari 1871, i slutet av det fransk-tyska kriget, proklamerades det nya Tyska riket i slottet Versailles och kung Vilhelm I av Preussen blev tysk kejsare. Detta kejsardöme föll samman redan 1918, under inre upplösning i samband med det tyska nederlaget i första världskriget.

Weimarrepubliken

Huvudartikel: Weimarrepubliken

År 1919 bildades Weimarrepubliken, den första tyska parlamentariska demokratin.

Den stora depressionen i början av 1930-talet drabbade nog Tyskland hårdare än något annat land i Europa. Landet drabbades inte bara av ekonomiskt utan även politiskt sammanbrott. Motsättningarna blev allt extremare och våldsammare, vilket också fick många att tappa tilltron till den nyskapade demokratin.

Nazityskland

Huvudartikel: Nazityskland

Detta banade väg för Nazityskland (1933–1945), den period då Tyskland leddes av Adolf Hitler och hans Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP), som snabbt efter maktövertagandet 1933 etablerade en enpartistat och diktatur, som redan den 21 mars samma år satte upp det första koncentrationslägret i Dachau för politiska fångar. I sina maktambitioner att expandera till det Stortyska riket, startade Nazityskland andra världskriget 1939. Under kriget erövrade och ockuperade Tyskland till en början stora områden både i Europa och Nordafrika. Nazisterna förföljde och mördade miljontals judar och andra minoriteter i Förintelsens slutgiltiga lösning. Trots alliansen Axelmakterna med andra nationer, främst Italien och Japan, besegrades dock Tyskland 1945 – cirka 8 800 000 tyskar dog under kriget 1939–1945.

Väst- och Östtyskland

Huvudartiklar: Västtyskland och Östtyskland

Tyskland blev efter förlusten 1945 ockuperat av de allierade segermakterna Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. De polacker som bodde i det av Sovjetunionen annekterade östra Polen (1,4 miljoner) förflyttades till stor del (80 %) till de nya områden öster om linjen Oder/Neisse som tidigare varit tyska. Utöver ett stort antal interna flyktingar, fick Tyskland under och efter krigsslutet ta emot en stor mängd flyende och fördrivna tyskar från sina förlorade områden; till 1947 hade totalt runt 10 miljoner tyskar och tyskspråkiga på detta vis kommit till de fyra ockupationszonerna,^[25] till 1950 knappt 12,5 miljoner.^[26]

Efterkrigstidens politiska spänningar mellan öst och väst, i det så kallade kalla kriget, gjorde att två tyska stater bildades, knutna till var sitt maktblock; i de västliga ockupationszonerna bildades den 23 maj 1949 Förbundsrepubliken Tyskland (BRD) "Västtyskland", och i den sovjetiska zonen bildades Tyska demokratiska republiken (DDR) "Östtyskland" den 7 oktober samma år. De i bland annat Sverige använda benämningarna Västtyskland (BRD) och Östtyskland (DDR) var formellt inte korrekta och användes normalt inte i Tyskland, där man oftast talade om "republiken" (i DDR om den egna staten) och "förbundsrepubliken" (i BRD om den egna staten).

Berlin, som efter kriget hade ockuperats gemensamt av de fyra segrarmakterna, blev en delad stad, och Västberlin hamnade i ett utsatt läge som en de facto västtysk exklav omgiven av Östtyskland. Berlinfrågan blev en källa till upprepade konflikter mellan öst och väst.

Fram till 1970-talet var relationerna kyliga mellan länderna. Västtyskland kom på sitt håll att vara drivande i det europeiska integrationsarbetet inom ramen för EG/EU som man var med och grundade 1957. Under 1970-talet inleddes en normalisering av relationerna mellan BRD och DDR. Under den västtyske förbundskanslern Willy Brandt inleddes Ostpolitik som hade som mål att skapa bättre relationer med Östeuropa. År 1973 gick både BRD och DDR med i FN.

Murens fall hösten 1989

Berlinmuren vid Brandenburger Tor den 10 november 1989.

Efter reformer i andra östländer, var den östtyska regimen sensommaren och hösten 1989 pressad och hade svårt att hantera situationen. Hundratusentals östtyskar flydde till väst via andra östländer, som lättat på sina gränsregleringar. Demonstrationer för demokrati, inte minst de så kallade måndagsdemonstrationerna, utbröt i flera östtyska städer, inklusive Östberlin. Kommunistpartiets politbyrå beslutade den 9 november att med tanke på det politiska trycket tillåta privata besök i väst. Det skulle gälla från följande dag, och ansökan skulle egentligen krävas. Bristande samordning gjorde dock att man stod handlingsförlamad när stora folkmassor samma kväll samlades vid Berlinmurens gränsövergångar och krävde passage. Murens fall var plötsligt ett faktum och Östtyskland stod inför en kraftig politisk kursändring, ofta kallad "die Wende". Inom ett år var DDR upplöst och dess område upptaget inom Förbundsrepubliken Tyskland.

Tysklands återförening

Huvudartikel: Tysklands återförening

Efter Berlinmurens fall 1989 inleddes en process som ledde till att Tyska demokratiska republiken, DDR, upphörde att existera och fem nya förbundsländer, liksom östra Berlin, anslöt sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990.

Inför denna återförening beslutades den 22 juli 1990 om att DDR:s 14 delområden, Bezirke, utanför Berlin, i samband med anslutningen till förbundsrepubliken i oktober, skulle bilda de 5 förbundsländerna Brandenburg, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen, Sachsen-Anhalt och Thüringen.^[27] Dessas gränser var i stort, men inte helt, överensstämmande med de delstater som upphörde i DDR under 1950-talet.

Den 31 augusti undertecknades ett fördrag mellan förbundsrepubliken och DDR om det kommande enandet.^[28]

I Två plus fyra-fördraget, som slöts i Moskva den 12 september 1990 och trädde i kraft den 15 mars 1991, uppsade de fyra segrarmakterna efter andra världskriget (Sovjetunionen, USA, Frankrike och Storbritannien) sina rättigheter i Tyskland, som därmed fick full suveränitet, och Tyskland erkände Oder–Neisse-linjen som sin permanenta östgräns. Med detta fördrag undertecknat, kunde de nya förbundsländerna ansluta sig till Förbundsrepubliken Tyskland den 3 oktober 1990. I och med att DDR-området anslöt sig till förbundsrepubliken upphörde aldrig den senare att existera och det som i dag kallas Tyskland är den statsbildning som tidigare kallades Västtyskland i Sverige.

Samtidigt, den 3 oktober 1990, blev Berlin officiellt det återförenade Tysklands huvudstad.^[29] Först 1991 kom dock beslutet om den fysiska flytten av Tysklands parlament, förbundsdagen, och delar av regeringen till Berlin.^[30] Kvar i Bonn, som tidigare varit de facto-huvudstad för Förbundsrepubliken Tyskland, är enligt detta flyttbeslut regeringsfunktioner av mer förvaltande karaktär.

Geografi

Tyskland, med en något större yta än Finland, är Europas sjunde största land. Det sträcker sig från Nordsjön och Östersjön i norr till Alperna i söder. Från den nordligaste punkten på ön Sylt till den sydligaste punkten vid Oberstdorf i Bayern är det 876 kilometer. Det längsta avståndet mellan västliga och östliga gränsen är 640 kilometer.

Landskapet blir högre ju längre söderut man kommer. Norra Tyskland består av Nordtyska låglandet och ligger lägre än 200 meter över havet. Det formades huvudsakligen vid senaste istiden under påverkan av inlandsis som skapat dess jordlager och format dess smältvattenflöden. Nordsjöns kust är flack och består av marskland, dyner och sandfält. Här finns Tysklands lägsta punkt, 3,54 m under havsnivån, i marsklandet Wilstermarsch i Schleswig-Holstein.^[31] Dynrader som brutits sönder bildar Ost- och Nordfrisiska öarna.

Mellantyska berglandet har sönderdelad topografi som veckats under variskiska bergskedjebildningen vilken till stor del brutits ned till en plan slätt och sedan täckts av lager under främst trias. Berggrundens rörelse har under alpina bergskedjebildningen gjort att vissa block har höjts och eroderats ned till berggrunden, andra har sänkts. På vardera sidor om mellersta Rhen finns Rhenska skifferbergen med flera olika bergsmassiv. Österut finns flera horstplatåer, till exempel Harz och Thüringer Wald, söder om Main flera cuestaplatåer, till exempel Erzgebirge. Bayerska platån begränsas av olika floder och bifloder, Donau, Iller, Lech, Isar och Inn. Vid gränsen till Schweiz och Österrike, längst i söder, tar Tyskland del av Alperna. Där ligger också Tysklands högsta berg, Zugspitze, med 2 962 meter över havet.

Den största floden som delvis ligger i Tyskland är Donau, som rinner ut i Svarta havet. Alla andra större floder flyter till Nord- eller Östersjön. Rhen är den flod som är längst på Tysklands territorium. Av dess 1 320 kilometer går 865 kilometer^[6] genom Tyskland eller längs tysk gräns. Andra betydande floder är Elbe, Main, Oder, Weser och Saale.

Tyskland har ett flertal sjöar som bildades under istiden. Vattnet fyllde upp fördjupningar som isen skapade. De flesta sjöarna finns i Mecklenburg och runt Alperna. Bodensjön är den största sjö som delvis ligger i Tyskland och Müritz är den största sjö som ligger med hela ytan i Tyskland. Längs Nordsjöns kustlinje finns många öar som bildar långa kedjor. De var tidigare en del av fastlandet och blev senare avskurna genom landsänkning, så att havsvattnet flöt in i mellanrummet. Öarna i Östersjön är större, och där ligger också Tysklands största ö, Rügen.

Klimat

Tysklands klimat är tempererat och fuktigt med små regionala skillnader, för det mesta kontinentalt med stora temperaturskillnader mellan sommar och vinter. Landets norra delar påverkas mer av havets vindar och där är temperaturskillnaderna ganska små. De blir större ju längre söderut man kommer. Det mildaste klimatet har övre Rhendalen där temperaturen sommartid kan uppnå 40 plusgrader.

Högsta uppmätta temperaturen är 42,6 plusgrader i Lingen år 2019.^[32] Det kallaste klimatet har man i Alperna.

Nederbörden är ojämnt fördelad över landet. Nordsjö- och Östersjökusten i norr domineras av fuktiga västliga vindar som släpper av sig mycket nederbörd. Regnigast är det dock i dalgångarna i Alperna där nederbörden kan vara så hög som 2000 mm per år.

En liten del runt den lågt belägna Bodensee har ett subtropiskt klimat.

Biodiversitet

Från och med 2016 är 51% av Tysklands landområde ägnat åt jordbruk, medan 30% är skog och 14% omfattas av bebyggelse eller infrastruktur.^[33]

Enligt den nationella tyska förteckningen över skogarna utgör bok, ek och andra lövträd drygt 40% av landets skogar; ungefär 60% är barrträd, särskilt gran och tall.^[34]

Tyskland tillhör mellaneuropeiska lövskogszonen, trots stora odlingar finns områden med alm, lind, ek, bok och avenbok. Längs den sandiga nordsjökusten finns sandbindare, till exempel sandrör och buskarna havtorn och vresros. I nordväst ljunghedar av atlantisk typ med vissa kärr och mossar. I öster finns tallskog och ljung på den sandiga marken i det flacka landskapet. Naturlig barrskog är ovanligt. I Schwarzwald omges odlad mark av gran och silvergran på de högre bergryggarna. Söderut finns bok och silvergran på högre höjder, som övergår till artrik örtflora, till exempel gentianor, bräckor och vivor.

Djurliv

Endemiska arter saknas i princip. Däggdjur såsom rådjur, kronhjort, vildsvin, rödräv och fälthare är utbrett. Utsläppta tvättbjörnar finns nu i stora stammar i norr och planterade för jakt finns mufflonfår i centrala Tyskland, i skogar och bland berg tjäder, pärluggla, järpe och hackspett. Norr, längsmed Nordsjön, har stora mängder rastande och övervintrande fåglar, exempelvis tärnor. I öst stork, tranor, örn och hackspett. Ovanliga grod- och kräldjur är alpsalamander, barnmorskegroda och kärrsköldpadda.

Nationalparker

De 16 nationalparkerna i Tyskland är Nationalpark Bayerischer Wald, Nationalpark Berchtesgaden, Nationalpark Eifel, Nationalpark Hainich, Nationalpark Hamburgisches Wattenmeer, Nationalpark Harz, Nationalpark Hunsrück-Hochwald, Jasmund, Nationalpark Kellerwald-Edersee, Müritz-Nationalpark, Nationalpark Niedersächsisches Wattenmeer, Sächsische Schweiz, Nationalpark Schwarzwald, Nationalpark Unteres Odertal, Vadehavets nationalpark, Nationalpark Vorpommersche Boddenlandschaft.^[35] Dessutom finns det 17 biosfärområden,^[36] och 105 naturparker.^[37] Det finns mer än 400 djurparker i Tyskland.^[38] Berlins Zoo, som öppnade 1844, är den äldsta i Tyskland och gör anspråk på att ha den mest omfattande samlingen av arter i världen.^[39]^[40]

Statsskick och politik

Huvudartikel: Förbundsdagen

Tyskland är en republik som styrs genom parlamentarisk demokrati. Statschefen kallas för Förbundspresident. Hans eller hennes roll är framförallt ceremoniell. Förbundspresidenten väljs av en särskild grupp, kallad Förbundsförsamlingen, för sitt uppdrag och kan inneha det i högst två omgångar på fem år vardera.

Parlamentet på förbundsnivå är uppdelat i två kammare och tillsätts genom ett mixat valsystem. Dels den kammare som kallas Förbundsdagen och som mest motsvarar ett underhus. Överhusets roll spelas av förbundsrådet i vilket förbundsländerna finns representerade. Tyskland är en federal stat och är uppdelad i ett antal förbundsländer som har ett stort självstyre. Varje förbundsland har en egen ministerpresident och eget parlament som styr förbundslandet. Landet har även en författningsdomstol.

Tyskland är medlem i Europeiska unionen sedan den 1 januari 1958. Tyskland ingår även i euroområdet sedan den 1 januari 1999.^[41] En viktig EU-institution ligger i Tyskland, nämligen Europeiska centralbanken som har sitt säte i Frankfurt am Main.^[42] Tyskland räknas som en av världens mest demokratiska stater enligt ett flertal internationella index.^{[källa behövs]}

Politik

Huvudartikel: Politik i Tyskland

Se även: Tysklands förbundspresidenter, Tysklands förbundskanslerer, Tysklands utrikesministrar och Lista över politiska partier i Tyskland

Förbundsrepubliken Tyskland har sedan grundandet 1949 haft koalitionsregeringar med antingen den kristdemokratiska unionen CDU/CSU (CDU med det bayeriska systerpartiet CSU) eller socialdemokratiska SPD som största parti. I förbundsdagen sitter (hösten 2017) även miljöpartiet Bündnis 90/Die Grünen, vänsterpartiet Die Linke, liberalerna FDP och det nationalkonservativa AfD.

Efter att CDU/CSU suttit i regeringsställning sedan 1949, bildades 1966 en storkoalition där CDU/CSU och SPD tillsammans bildade regering, med en svag opposition som följd. Med detta kom SPD för första gången till regeringsmakten. År 1969 tog SPD regeringsmakten utan CDU/CSU, genom att i stället gå i koalition med det dåvarande liberala mittenpartiet FDP. År 1982 återkom CDU/CSU till makten, med Helmut Kohl som förbundskansler, sedan FDP gjort en politisk kursändring och lämnat regeringssamarbetet med SPD.

Kohl blev 1990 det återförenade Tysklands första förbundskansler. Under 1998 gick den kohlska eran till ända då SPD vann valet tillsammans med Bündnis 90/Die Grünen och Gerhard Schröder blev ny förbundskansler. Det var en milstolpe för de gröna, som kommit in i den västtyska förbundsdagen 1983 och nu för första gången kom till regeringsmakten.

Då valresultatet 2005 inte visade någon entydig segrare, enades CDU/CSU och SPD om att på nytt bilda en stor koalition. Som förbundskansler valde man CDU:s partiordförande Angela Merkel, som är den första kvinnan på posten.

Merkel fortsatte som förbundskansler efter valet 2009, men då istället som ledare för en koalition mellan CDU/CSU och FDP.

Efter att FDP gick tillbaka starkt och åkte ur förbundsdagen vid valet 2013, bildades åter en storkoalition med CDU/CSU och SPD i regeringsställning i december 2013, då Angela Merkel också valdes om för sin tredje period som förbundskansler.

Valet till den 19:e förbundsdagen hölls 24 september 2017.^[43] FDP kom då tillbaka i förbundsdagen och AfD (Alternative für Deutschland) kom in som nytt parti.^[44] I mars 2018 träffades ett avtal om en ny storkoalition med CDU/CSU och SPD,^[45] och den 14 mars valdes Angela Merkel om för sin fjärde period som förbundskansler.^[46] I november 2018 anmälde Merkel att hon inte kommer att kandidera i sitt partis ordförandeval och inte söka sin femte mandatperiod som förbundskansler.^[47] ^[48]

Valet till förbundsdagen hölls 26 september 2021.^[49]Socialdemokraterna SPD blev Tysklands största parti med 25,7 procent av väljarstödet. Tätt efter kom Kristdemokraterna CDU som tillsammans med systerpartiet CSU fick 24,1 procent av rösterna. De gröna hade 14,8 procent och var tredje största parti. Högernationalistiska partiet AFD minskade till 10,5 procent.^[50] Valet resultarade i förhandlingar om en så kallad trafikljusregering. En trafikljusregering består på så sätt av de röda socialdemokraterna, de gula liberalerna och de gröna. Socialdemokraten Olaf Scholz ledde förhandlingarna.^[51] I december 2021 blev socialdemokraten Olaf Scholz Tysklands förbundskansler.^[52]

Utrikespolitik

Under de första efterkrigsåren kretsade den västtyska utrikespolitiken kring att komma tillbaka in i den internationella gemenskapen. De tre västliga ockupationsmakterna, USA, Storbritannien och Frankrike, strävade efter att knyta landet till väst, och den tyske förbundskanslern Konrad Adenauer (CDU) lade stor vikt vid relationen med västmakterna och i synnerhet med Frankrike. Landets stegvis ökade självständighet knöts i avtal till deltagande i västliga samarbetsorganisationer för inte minst ekonomi och försvar, såsom Europeiska kol- och stålgemenskapen, Västeuropeiska unionen och Nato. Den starka västanknytningen, särskilt efter slutandet av Parisfördragen 1955, mötte dock hård kritik för att försvåra ett framtida enande av de två tyska staterna, men kring 1959/1960 ställde sig även socialdemokraterna, SPD, bakom denna politik.^[53]^[54]

Utrikespolitiken komplicerades under lång tid av Västtysklands relation till DDR och skapandet av Hallstein-doktrinen. Lämnandet av Hallstein-doktrinen till förmån för Östpolitiken slutet av 1960-talet medgav inte bara nya relationer med DDR utan med hela Östblocket. År 1973 blev båda tyska staterna medlemmar i Förenta nationerna.^[55]

Tysklands utrikesdepartement, Auswärtiges Amt (AA), har sitt säte i Berlin.^[56]

Försvar

Tyskland var efter andra världskriget utan en egen armé och diskussioner fördes om Tyskland över huvud taget skulle ha en armé igen. Det kalla kriget förde med sig en utveckling där Västtyskland och Östtyskland fick varsin försvarsmakt som knöts till Nato respektive Warszawapakten. Efter återföreningen blev Bundeswehr hela Tysklands försvarsmakt.

Tysklands försvarsmakt samlas under Bundeswehr som skapades 1955.^[57] Under Bundeswehr återfinns Bundesheer (armén), Bundesmarine (marinen) och Luftwaffe (flygvapnet). Tyskland deltar i internationella fredsbevarande insatser och Nato-samarbeten. Tyskland följer den gängse europeiska trenden och genomför omfattande omstruktureringar av sin försvarsmakt, med bland annat utökningar av förband som följd^[58]. Den huvudsakliga anledningen är den ökande hotbild Ryssland utgör för freden i Europa efter Rysslands invasion av Ukraina. Tyskland har alltjämt Västeuropas största försvarsmakt.

Den tyska försvarsmakten har ofta hamnat i diskussioner rörande deltagande i internationella operationer med bakgrund i Wehrmachts handlingar under andra världskriget. Det har framförallt rört frågan om deltagande i krigszoner som fredsbevarande trupper.

Rättsväsen

Den tyska rätten har efter inträdde i Europeiska unionen till viss del anpassats efter dess rätt. Historiskt påverkade romersk rätt den tyska civillagen Bürgerliches Gesetzbuch, (BGB). Den är känd för sin logiska uppbyggnad och klarhet, men svårförstådd för en icke-jurist. BGB:s påverkan på japanska civilrätten är känd. Vidare finns i rättsordningen handelslagen Handelsgesetzbuch (HGB), civilprocesslagen Zivilprozessordnung (ZPO), strafflagen Strafgesetzbuch (StGB), straffprocesslagen Strafprozessordnung (StPO), förvaltningslagen Verwaltungsverfahrensgesetz (VwVfG) och förvaltningsprocesslagen Verwaltungsgerichtsordnung (VwGO). Att endast högsta instans tillhör den federala statsapparaten och övriga domstolar tillhör förbundslandet, är något som kännetecknar Tyskland. Den federala domstolen Bundesgerichtshof (BGH) är i spets för de allmänna domstolarna och prövar endast fall som ej rör rena fakta- eller bevisfrågor. Under denna står ett antal appellationsdomstolar Oberlandesgericht (OLG). Första instans avgörs av Landgericht (LG) eller Amtsgericht (AG), förekommer lokala avvikelser. Flera instanser förekommer för förvaltningsdomstolar Verwaltungsgericht, författningsdomstol Bundesverfassungsgericht, skattedomstolar Finanzgericht, arbetsdomstolar Arbeitsgericht, socialförsäkringsdomstolar Sozialgericht.

Administrativ indelning

Huvudartikel: Tysklands förbundsländer

Tyskland är en förbundsrepublik som bildas av 16 Länder (länder; talspråket även: Bundesländer, svenska: förbundsländer). De olika förbundsländerna har långtgående autonomi bland annat inom utbildningsområdet. De varierar i invånarantal från cirka 670 000 (Bremen) till cirka 18 000 000 (Nordrhein-Westfalen).

Fem av Tysklands förbundsländer (Baden-Würtemberg, Bayern, Hessen, Nordrhein-Westfalen och Sachsen) har en indelning i Regierungsbezirke (totalt 22 stycken). Niedersachsen, Rheinland-Pfalz och Sachsen-Anhalt har avskaffat Regierungsbezirke under de senaste åren.

Förbundsländerna är i sin tur delade i distrikt (tyska: Kreis, eller Landkreis) och distriktsfria städer (tyska: "Kreisfreie Stadt"). Registreringsnummer på tyska bilar bygger på kretsindelningen.

Tysklands kommuner är drygt 11 000 till antalet. Den största är staden Berlin (cirka 3,5 miljoner invånare), som också bildar ett eget förbundsland och den minsta heter Gröde och ligger i Schleswig-Holstein.

Ekonomi

Huvudartikel: Tysklands ekonomi

Tyskland är ett av världens rikaste länder med en framgångsrik industri. Tyskland var år 2008 världens största exportnation, och världens tredje största ekonomi. Många företagskoncerner finns inom kemi-, elektronik-, finans- och energi-sektorerna. Tysklands starkaste tillväxtregioner är Baden-Württemberg, Hessen och Bayern. Regionalstöd riktas främst till östra Tyskland (forna Östtyskland) samt krisdrabbade delar av Ruhrområdet som sedan 1970-talet genomgått stora omstruktureringar. Tyskland har en av de högsta lönenivåerna i EU och med en stark löneutveckling de senaste decennierna.

Infrastruktur

Huvudartikel: Transport i Tyskland

Vägar

Se även: Motorvägar i Tyskland

Tysklands vägnät har hög standard. Redan under 1930-talet började det byggas motorvägar i stor omfattning. Idag har Tyskland ett väl utbyggt motorvägsnät. Än idag byggs det nya motorvägar trots att landet redan har ett motorvägssystem som når till de flesta delar av landet. De flesta nya motorvägar byggs i de nya förbundsländerna i östra Tyskland eftersom DDR-regimen inte prioriterade utbyggnaden lika högt som regimen i väst. Tyskland är idag ett av de länder som har högst vägstandard, dock finns det fortfarande vägar i östra Tyskland som inte håller samma höga standard som de i västra Tyskland. Även mindre vägar är ofta i gott skick i Tyskland.

En av anledningarna att transportnätet, främst motorvägarna är så väl utbyggda är att Tyskland ligger centralt i Europa och man i de flesta fall måste passera Tyskland för att ta sig ifrån västra Europa till östra Europa. Även trafiken till och från Europas norra delar måste i allmänhet ta sig igenom Tyskland för att komma till sydligare länder. Motorvägsnätet i Tyskland är det tredje största i världen. I Europa har Tyskland konkurrens om första platsen av Frankrike som också har ett motorvägsnät som är ungefär lika stort. Till skillnad från vägnätet i Frankrike har Tyskland knappt några vägtullar alls. År 2005 infördes emellertid vägtullar på motorvägar, men då endast för lastbilar med en totalvikt över 12 ton. Avsikten med detta är att flytta en del av godstrafiken från motorvägarna till järnvägarna.

Tågtrafik

Höghastighetståget Intercity Express ("ICE"), med en toppfart på över 300 km/h, är Tysklands motsvarighet till franska TGV. Något långsammare, med toppfarter kring 200 km/h, går de tyska snabbtågen, som kallas InterCity, och motsvarar X 2000 i Sverige.

Vattenvägar

Historiskt har floderna varit och är fortfarande mycket viktiga för godstransporterna. Hamburg har med sitt läge vid Nordsjön och floden Elbe blivit ett av Europas stora transportcentra. Andra viktiga floder är Rhen, Main och Donau. Vidare finns ett väl utbyggt kanalsystem som förbinder de olika floderna.

Demografi

Huvudartikel: Tysklands demografi

Tyskland har fyra officiellt erkända minoriteter: sorber, danskar, friser och romer.^[59]^[60]

Folkmängd

Tyskland hade den 31 december 2015 en beräknad befolkning på 82 175 700 personer.^[12]

Zensus 2011

Den 9 maj 2011 genomförde Tyskland den första stora folkräkningen sedan landets sammanslagning, Zensus 2011.^[61] Tidigare uppskattningar av folkmängd gjordes på framräkningar utgående från de senaste folkräkningarna i Västtyskland (1987) och Östtyskland (1990), men nu gjordes en sammanställning av data från lokala befolkningsregister över hela Tyskland, tillsammans med ett antal stickprovsfrågor. Statistiken för den 9 maj 2011 visade att man måste skriva ned antalet invånare med runt 1,5 miljoner, till 80 233 100 personer.^[62] Fortsatta framräkningar av folkmängd utgår tills vidare från Zensus 2011.

Religion

Kristendomen är den största religionen i Tyskland, med 45,8 miljoner registrerade anhängare (55,1 %) 2019. 2019 var 20,7 miljoner protestanter (24,9%) och 22,6 miljoner katoliker (27,2%).^[63] Historiskt är Tysklands kristna sedan 1500-talets och 1600-talets religionsstrider huvudsakligen protestanter i de norra delarna av landet, medan katolicismen dominerar i Sydtyskland, men gränserna mellan katolska och protestantiska områden har i modern tid blivit mindre skarpa.

Den näst största religionen är islam med 4,3 miljoner anhängare (5,2 %)^[63] följt av buddhism och judendom, båda med ungefär 200 000 anhängare (ca 0,25 %). Hinduism har ungefär 90 000 anhängare (0,1 %) och sikhism 75 000 (0,09%). Alla andra religiösa samfund har färre än 50 000 anhängare.

Runt 32,3 miljoner tyskar (38,8 %) är inte registrerade i något samfund.^[63] I tidigare Östtyskland är andelen invånare som uppger att de inte tillhör någon religion omkring 75 %, med den största andelen, 81,7 %, i förbundslandet Sachsen-Anhalt. Detta sätts i samband med den statliga ateistiska ideologin i Östtyskland, där utträde ur kyrkosamfund aktivt uppmuntrades.

Tyskland har lagar mot hädelse vilka gör blasfemi som är kapabelt att störa ordningen straffbar. Personer lagförs för brott mot denna lag i sällsynta fall, till exempel dömdes en 66-årig man i februari 2016 till 500 euro i böter för att ha visat blasfemiska budskap med udden riktad mot katolicismen på sitt fordon.^[64] År 2006 dömdes en man till villkorlig dom för att ha tryckt upp toalettpapper med verser ur Koranen på varje ark efter en officiell protest ifrån Iran.^[64]^[65] Utöver sitt straff utsattes 61-åringen också för mordhot och behövde livvaktsskydd av polis.^[65]

Städer

Huvudartikel: Lista över tyska storstäder

De fem största städerna i Tyskland är

Berlin (3 431 675 invånare)
Hamburg (1 746 893 inv.)
München (1 294 608 inv.)
Köln (1 000 660 inv.)
Frankfurt am Main (667 468 inv.)

I Tyskland finns det 11 storstadsregioner. I de 11 regionerna bor det runt 49 miljoner invånare, vilket motsvarar nästan 60 % av Tysklands befolkning.

Sachsendreieck (Chemnitz, Zwickau, Dresden, Leipzig, Halle)
München
Nürnberg
Bremen-Oldenburg
Rhen-Neckar

Utbildning

Huvudartikel: Utbildning i Tyskland

I Tyskland får varje förbundsland välja sin utbildningspolitik själva, vilket gör att skolsystemen skiftar en del från förbundsland till förbundsland. I huvudsak är dock skolgången i de olika förbundsländerna ganska lika varandra.

Tyska skolbarn väljer vid en tidig ålder inriktning i skolan. Tyska barn börjar skolan när de är 6 år. Alla måste gå i skolan i 9 eller 10 år. Dessutom tillkommer ett antal år i yrkesskolan. Den sammanlagda skoltiden uppgår i regel till minst 12 år. Skolsystemet har stora variationer beroende på att varje enskilt förbundsland utformar utbildningen.

Bredvid de klassiska universitetsstäderna (Tübingen, Heidelberg, Jena, Freiburg im Breisgau, Göttingen med flera) har efter 1945 en räcka nya universitets- och högskolor skapats runt om i Tyskland.

Massmedier

Se även: Television i Tyskland

Tysk press består av såväl välrenommerade dagstidningar och magasin som beryktad kvällspress, så kallade boulevardtidningar. Efter kriget skapade Axel Springer ett medieimperium som dominerat tysk press; Axel Springer SE ger bland annat ut Bild (tidigare Bild-Zeitung). Bland de internationellt mer välrenommerade tyska dagstidningarna märks Frankfurter Allgemeine Zeitung (FAZ) och Süddeutsche Zeitung (SZ).

Televisionen utvecklades olika i Öst- och Västtyskland. Den östtyska televisionen startade 1952 med Deutscher Fernsehfunk. I Väst började den första tyska kanalen sändas av ARD, ett nätverk av regionala radiostationer, under decenniet. År 1963 startade Västtysklands andra kanal Zweites Deutsches Fernsehen (ZDF). Senare etablerades en tredje regional kanal i Västtyskland. I och med landets återförenande integrerades Östtysklands tv-organisation i ARD som regionala stationer. Den offentliga televisionen finansieras av reklam och licensavgifter.

Sedan 1980-talet har privata kanaler börjat sända, med RTL och Sat1 bland de äldsta. Under 1990-talet ökade antalet kanaler ytterligare med bland annat Premiere. ARD och ZDF har svarat med att starta nya kanaler, såsom Arte och Phoenix.

Berlin var först i Europa att gå över till digital marksänd TV i december 2003 och övergången sker region för region.

Kultur

Konst

Under gotiken blomstrade skulptur- och målarkonsten i Tyskland och flera tyska mästare fick viktiga uppdrag runt om i Europa. Under renässansen framträder Lucas Cranach den äldre, Hans Holbein den yngre, Albrecht Dürer och Matthias Grünewald. Barocken introducerades sent på grund av härjningar under trettioåriga kriget och blomstrade mest i arkitekturen.

Bland romantikens konstnärer i slutet av 1700-talet och under 1800-talet märks inte minst Caspar David Friedrich, Philipp Otto Runge och Arnold Böcklin.

Vid modernismens genombrott i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, hade konstnärsorganisationer som Berliner Secession, Neue Secession och Freie Secession avgörande betydelse för att lyfta fram och stödja nya riktningar.

Impressionismens största namn i Tyskland var Max Liebermann. Två mycket framträdande expressionistiska grupper i början av 1900-talet var Brücke och Der Blaue Reiter. En av den här tidens största kvinnliga konstnärer var Käthe Kollwitz.

Mellankrigsåren fram till 1933 var skådeplatsen för djärva experiment, med personligheter som Georg Grosz och dadaisten/surrealisten Max Ernst.

I Nazityskland (1933–1945) uppmuntrade den statliga konstbyråkratin en mycket konservativ, snarast nyklassicistisk/nyromantisk stil med monumentala inslag. Alltför modernistisk eller avantgardistisk konst klassades som entartete Kunst och yrkesförbud utdelades.

Efter andra världskrigets slut och landets delning i Väst- och Östtyskland fram till 1990, var konstlivet betydligt friare i väst och under 1900-talets andra hälft kom framträdande namn som Joseph Beuys, Wolf Vostell, Gerhard Richter, Sigmar Polke, Anselm Kiefer, Georg Baselitz, Rosemarie Trockel och Martin Kippenberger.

En av 1900-talets mest betydande fotografer var August Sander som, liksom Albert Renger-Patzsch, brukar tillskrivas konstriktningen die Neue Sachlichkeit, den Nya sakligheten. Bland senare fotografer kan nämnas Bernd och Hilla Becher, Candida Höfer, Andreas Gursky och Wolfgang Tillmans.

Inom måleriet i början av 2000-talet märks inte minst den så kallade Nya Leipzigskolan, med företrädare som Neo Rauch, Rosa Loy och Tim Eitel.


Lucas Cranach d.ä.	C D Friedrich	Max Liebermann	Franz Marc	Joseph Beuys	Rosemarie Trockel
Kreuzigung Christi 1503	Der Wanderer über dem Nebelmeer 1818	Papageienallee 1902	Blaues Pferd 1918	under aktionen Filz-TV 1966	Less Sauvage than Others (Weniger wild als andere) 2007

Återkommande konstutställningar

Documenta, en av världens största och mest betydelsefulla samtidskonstutställningar, hålls vart femte år i Kassel. documenta 14 startade i Aten i april 2017, för att i juni även öppna på ordinarie ort i Kassel.

Näst största samtidskonstutställningen i Tyskland är Berlinbiennalen, som äger rum i Berlin vartannat år, vid jämna årtal.^[66]

Litteratur

Huvudartikel: Tysk litteratur

Några av de mest kända tyska författarna är Friedrich Schiller, Johann Wolfgang von Goethe, Heinrich von Kleist, Joseph von Eichendorff, E.T.A. Hoffmann, Erich Maria Remarque och dramatikern Bertolt Brecht. Tyska författare som har fått Nobelpriset i litteratur inkluderar Gerhart Hauptmann, Thomas Mann, Hermann Hesse, Nelly Sachs, Heinrich Böll, Günter Grass och Herta Müller.

Bland kända nutida författare kan också nämnas bland andra Thomas Brussig, Dietmar Dath, Wladimir Kaminer, Daniel Kehlmann, Martin Mosebach, Ulrich Peltzer, Rafik Schami, Bernhard Schlink, Ingo Schulze, Uwe Tellkamp, Uwe Timm och Juli Zeh.

Sedan knappt 30 år tillbaka har det tillkommit allt fler litteraturhus (ty: Literaturhaus) i Tyskland. De drivs i regel av icke-kommersiella föreningar och bedriver en mångfald av aktiviteter kring litteratur, som Lesungen (författare läser ur och samtalar om böcker inför publik), föredrag, utställningar, fortbildningsseminarier och dylikt.^[67] Några litteraturhus har även bokhandel, bibliotek och café. Som förebild för denna trend brukar anges Literaturhaus Berlin, grundat 1986.

På den tyska bokmarknaden finns runt 2 200 aktiva bokförlag (2011).^[68] Varje höst hålls Bokmässan i Frankfurt, som är världens största i sitt slag, sett till antal deltagande bokförlag. Näst störst i Tyskland är Bokmässan i Leipzig, som hålls varje vår.


Walther von der Vogelweide (ca 1170 – ca 1230)	G.E. Lessing (1729–1781)	J.W. von Goethe (1749–1832)	Friedrich Schiller (1759–1805)	Heinrich Heine (1797–1856)	Georg Büchner (1813–1837)	Thomas Mann (1875–1955)	Bertolt Brecht (1898–1956)

Musik

Huvudartikel: Musik i Tyskland

Många av den klassiska musikens mest kända kompositörer genom historien har kommit från Tyskland. Till detta kommer det rika ömsesidiga utbytet med den österrikiska musiken – det tysktalande områdets varierande gränser gör det närmast till en anakronism att separera ut österrikisk musik ur vad som under lång tid var en gemensam musiktradition, där till exempel konfessionella gränser spelade en nog så viktig roll. Under barocken verkade Johann Sebastian Bach (1685–1750), den kanske mest kände barockkompositören av alla. Även Ludwig van Beethoven (1770–1827), som verkade under den klassicistiska perioden, tillhör den klassiska musikens absolut största. Utveckling av orkestermusik och framför allt symfoniformen är Tysklands största bidrag till musikhistorien. Under senromantiken påbörjades en stark rörelse mot att utveckla tysk opera vilket kulminerade i Richard Wagner och Richard Strauss verk. Andra betydelsefulla kompositörer var bland andra Georg Friedrich Händel, Johannes Brahms, den ungerskfödde Franz Liszt, Felix Mendelssohn, Robert Schumann, Max Reger, Paul Hindemith, Carl Orff och Kurt Weill. Bland senare tiders tonsättare märks Karlheinz Stockhausen. Stockhausen var en av pionjärerna inom modern elektronisk och elektroakustisk konstmusik och har för detta fått Polarpriset.

Johann S. Bach Toccata och fuga	Ludwig v. Beethoven Ödessymfonin	Richard Wagner Die Walküre

Den tyska musiken är ofta förknippad med schlager där Tyskland har varit ett av de ledande länderna. Schlagern hade sin storhetstid fram till 1970-talet med artister som Peter Maffay och Rex Gildo men även utländska artister, däribland Udo Jürgens, Siw Malmkvist, Wenche Myhre och Gitte Hænning. Tyskland har vunnit Eurovision Song Contest två gånger: 1982 med Ein bisschen Frieden med Nicole och 2010 med Satellite framförd av Lena Meyer-Landrut.

Tysk musik har också blivit känd för "synthmusik" och olika former av industrirock. Under 1970-talet blev Düsseldorf-baserade Kraftwerk stilbildande inom elektronisk musik där de intar en särställning. Deras ofta minimalistiska verk har inspirerat oräkneliga andra kompositörer, inklusive konstmusiker. Neu! var ett annat band inom den elektroniska musiken som var nyskapande. En annan känd musikgrupp under 1970-talet med en helt annan musikalisk inriktning var discogruppen Boney M. Bredvid den kommersiella musiken fanns vissångare som Wolf Biermann och Reinhard Mey. Inom den politiska rocken under 1970-talet, var det anarkistiska bandet Ton Steine Scherben tongivande, och deras sångare Rio Reiser uppnådde kultstatus. Nina Hagen profilerade sig som punkdrottning. Under 1980-talet blev Scorpions det dåvarande Västtysklands bidrag till arenarocken. Samtidigt producerade Alphaville en mer hitsorienterad syntdominerad musik med hitlåtar som ("Forever Young, Big in Japan"). Popgruppen Modern Talking – som bestod av duon Thomas Anders och Dieter Bohlen – var Tysklands största musikexport genom tiderna. Bohlen har de senaste åren gjort sig ett namn som jurymedlem i showen "Deutschland sucht den Superstar", det vill säga den tyska versionen av "American Idol". I TV blev Musikladen under 1970-talet ett begrepp och det finns idag även en tysk version av BBC:s Top of the Pops. TV-musikkanaler i Tyskland inkluderar det tyska MTV och Viva.

Ett annat viktigt band från Tyskland är Einstürzende Neubauten, vilka har gjort experimentell musik sedan 1980 och existerar än idag. Den tunga industrirocken har sin främsta företrädare i det egensinniga bandet Rammstein. Schranz, en hårdare och mer repetitiv variant av techno utvecklades av tyska discjockeyer i mitten på 1990-talet. Kända inom genren är bland andra Chris Liebing, Sven Väth och Thomas Krome. Kända tyska band inom heavy metal, inklusive power metal, är Blind Guardian, Edguy, Freedom Call, Gamma Ray, Helloween, Kreator, Primal Fear och Sodom. Tyska hiphop/rap artister och grupper inkluderar Bushido, Fler, Kitty Kat, Die Fantastischen Vier, Sido och Fettes Brot.

På senare år har eurodiscon liksom schlagern ofta kopplats samman med Tyskland med artister som Blümchen och Scooter. Bland Tysklands mest kända musikgrupper i dagsläget är Tokio Hotel som är populära bland både europeiska, asiatiska, japanska och amerikanska ungdomar. De gjorde sig kända år 2001. Bland dagens tyska band och artister kan även nämnas Lacrimosa, Die Ärzte, Die Toten Hosen, LaFee, Cinema Bizarre, Nevada Tan och Xavier Naidoo. Också reggae har blivit populärt i Tyskland med band som Culcha Candela och Seeed. Lou Bega är också en tysk artist som slog igenom med hiten Mambo nr. 5

Några tyska jazzmusiker är Klaus Doldinger, Albert Mangelsdorff, Peter Brötzmann, Till Brönner, Theo Jörgensmann, Eberhard Weber och Roger Cicero.

Film och teater

Huvudartikel: Film i Tyskland

Tyskland var ett av de länder där filmen tidigt utvecklades och Berlin blev centrum för den tyska filmen under det tidiga 1900-talet. Tysk film hade under 1920- och 1930-talet en första storhetstid med filmer som Metropolis och Der blaue Engel. Regissörerna hette bland annat Fritz Lang, F.W. Murnau och Josef von Sternberg. Ufa var Tysklands stora filmindustri innan Andra världskriget.

Under det tredje riket flydde många av de stora inom filmen till USA; förutom regissörer även flera kända skådespelare som till exempel Marlene Dietrich. Naziregimen och propagandaministern Joseph Goebbels tog kontroll över filmindustrin och gjorde en rad ideologiska propagandafilmer, till exempel Viljans triumf av Leni Riefenstahl. Efter andra världskriget skulle det dröja till 1960-talet innan tysk film åter fick ett uppsving, i och med den nya tyska vågen med nyskapande regissörer som Alexander Kluge, Volker Schlöndorff, Werner Herzog, Rainer Werner Fassbinder och Hans-Jürgen Syberberg.

Dramatikern Bertolt Brechts verk – bland annat Tolvskillingsoperan – har spelats över hela världen. Efter kriget verkade Brecht i Östberlin.

Arkitektur

Huvudartikel: Arkitektur i Tyskland

Världsarv

Aachens katedral (sedan 1978)^[69]
Bambergs historiska stadskärna (1993)^[70]
Museumsinsel i Berlin (1999)^[71]
Slotten Augustusburg och Falkenlust i Brühl (1984)^[72]
Bauhaus byggnader i Dessau och Weimar (1996)^[73]
Elbes dalgång i Dresden (2004)^[74]
Wartburg nära Eisenach (1999)^[75]
Martin-Luther-platser i Eisleben och Wittenberg (1996)^[76]
Stenkolsgruvan Zollverein i Essen (2001)^[77]
Rammelsbergsgruvan, gamla staden i Goslar och Oberharz vattenregale (1992)^[78]
Hildesheims domkyrka och Mikaeliskyrkan i Hildesheim (1985)^[79]
Kulturlandskapet Mittelrhein (2002)^[80]
Kölnerdomen (1996)^[81]
Klostret i Lorsch (1991)^[82]
Lübeck (1987)^[83]
Rådhuset och Rolandstatyn i Bremen (2004)^[84]

Limes i övre Germanien och Raetien (2005)^[85]
Klostret Maulbronn (sedan 1993)^[86]
Messels gruva (1995)^[87]
Palats och parker i Potsdam och Berlin (1990)^[88]
Quedlinburgs historiska stadskärna, slott och kyrka (1994)^[89]
Regensburgs historiska stadskärna (2006)^[90]
Klosterön Reichenau (2000)^[91]
Speyers domkyrka (1981)^[92]
De historiska stadskärnorna i Stralsund och Wismar (2002)^[93]
Romerska monument, domkyrkan och Vårfrukyrkan i Trier (1986)^[94]
Völklingens järnverk (1994)^[95]
Weimar (1998)^[96]
Vallfartskyrkan i Wies (1983)^[97]
Trädgårdsområdet Dessau-Wörlitz (2000)^[98]
Residenset i Würzburg (1981)^[99]
Muskauparken (2004)^[100]
Berlins modernistiska bostadsområden (2008)^[101]

Matkonst

Huvudartikel: Tyska köket

Några tyska regioner har egna mattraditioner, till exempel Hessen, Bayern, Thüringen, Westfalen, Niedersachsen, Schleswig-Holstein, Mecklenburg-Vorpommern, Sachsen-Anhalt och många fler.

Det tyska köket utgår oftast från kött – framför allt fläsk, nötkött och kyckling. Det finns ett stort utbud av korv och andra charkvaror. Där finns flera traditionella maträtter från olika tyska landskap. Kallskuret är vanligt som lunchrätt eller som tilltugg till öl eller vin. Vanliga tillbehör är bröd och potatis. Grönsaker förekommer ofta i stuvningar och soppor. En mycket populär modern innovation inom det tyska gatuköket är currywurst - en korv som serveras med ketchup, tomatsås och currypulver.

Det tyska köket har sedan medeltiden haft stort inflytande på bland annat det svenska köket.

Sport

Friedrich Ludwig Jahn var en tidig utvecklare av den moderna gymnastiken i början av 1800-talet. Under 1890-talet började fotbollen bli en populär idrott och har idag en särställning även om Tyskland har en stor bredd av olika idrotter. Tysklands herrlandslag i fotboll har blivit världsmästare i fotboll fyra gånger och europamästare tre gånger. Den högsta fotbollsligan är Bundesliga.

Friidrott har en lång tradition i Tyskland och man har haft återkommande framgångar i stora mästerskap. Kända friidrottare är bland annat Heike Drechsler. Precis som i Sverige var tennis under 1980- och 1990-talet en populär sport i Tyskland med världsspelarna Boris Becker och Steffi Graf i spetsen. Västtyskland vann även Davis Cup.

Tyskland placerar sig återkommande i toppen av medaljligan i de olympiska spelen. De har tagit lagguld inom fotboll ^[102], landhockey^[103] och ridsport ^[104]. Tyskarna dominerar också världsrankningen, och ligger ständigt i topp. Man ser Tyskland som världens ledande hästnation både inom tävling och uppfödning.

Tysklands olympiska kommitté heter DOSB – Deutscher Olympischer Sportbund.

Tyskland har flera gånger varit värd för olika mästerskap bland de största kan nämnas olympiska sommarspelen i Berlin 1936 och München 1972, VM i fotboll 1974 (som Västtyskland) och VM i friidrott 1993. År 2006 spelades VM i fotboll i Tyskland, där de tog brons. Se även Tysklands herrlandslag i fotboll.

Kända tyska idrottare

Bordtennis - Timo Boll, Dimitrij Ovtcharov, Jörg Rosskopf, Steffen Fetzner, Petrissa Solja, Nicole Struse, Bastian Steger
Boxning – Max Schmeling, Henry Maske
Cykel – Jan Ullrich
Fotboll – Franz Beckenbauer, Oliver Kahn, Mesut Özil, Lukas Podolski, Timo Hildebrand, Michael Ballack, Miroslav Klose, Jens Lehmann, Gerd Müller, Jürgen Klinsmann, Per Mertesacker, Mario Gomez, Marco Reus, Mats Hummels, Mario Götze, Manuel Neuer, Bastian Schweinsteiger, Thomas Müller, Toni Kroos
Friidrott – Heike Drechsler
Ishockey – Olaf Kölzig, Marco Sturm, Jochen Hecht, Uwe Krupp
Kanot – Birgit Fischer
Formel 1 – Michael Schumacher, Sebastian Vettel
Tennis – Steffi Graf, Boris Becker, Tommy Haas
Konståkning – Katarina Witt
Basket – Dirk Nowitzki
Handboll – Stefan Kretzschmar
Skidskytte – Sven Fischer, Kati Wilhelm, Magdalena Neuner, Laura Dahlmeier
Nordisk kombination – Eric Frenzel
Ridsport - Isabell Werth, Dorotee Schneider, Jessica von Bredow-Werndl

Exempel på regionala rundradiostationer:

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Bedömning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Ekonomisk frihet-index 2019	73,5 (mostly free)	24 av 180
Reportrar utan gränser	World Press Freedom Index 2019	14,60 (0 är bäst)	13 av 180
Transparency International	Korruptionsindex 2018	80 (0 är väldigt korrupt, 100 väldigt rent)	11 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	0,939 (very high human development)	4 av 189

Se även

Referenser

^ Die Nationalhymne der Bundesrepublik Deutschland Bundesregierung. Läst 7 november 2020.
^ "Einigkeit und Recht und Freiheit …" Bundesregierung, 26 augusti 2016. Läst 7 november 2020.
^ Amtssprache: § 23. Verwaltungsverfahrensgesetz (VwVfG).
^ Gerichtssprache: § 184 Gerichtsverfassungsgesetz (GVG).
^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10:e rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 96. http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 20 december 2016
^ [a b c d e f g] ”Das Deutschland-Portal: Germany at a glance”. Arkiverad från originalet den 16 april 2009. https://web.archive.org/web/20090416042654/http://www.deutschland.de/aufeinenblick/uebersicht.php?lang=2. Läst 24 december 2008. Deutschland.de, 2009.
^ ”Gemeinsames Datenangebot der Statistischen Ämter des Bundes und der Länder”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170706204449/http://www.statistik-portal.de/Statistik-Portal/de_jb01_jahrtab1.asp. Läst 24 december 2008.
^ [a b c d e] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.
^ ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ 1&1 Ionos (red.), läs online, läst: 20 juni 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet folkmängd
^ [a b] ”Kärt barn har många namn”. Världens historia. https://varldenshistoria.se/kultur/spraak/tyskland-kart-barn-har-manga-namn. Läst 25 februari 2020.
^ Schulze, Hagen (1998) (på engelska). Germany: A New History. Harvard University Press. Sid. 4. ISBN 978-0-674-80688-7. https://archive.org/details/germany00hage/page/4.
^ Lloyd, Albert L.; Lühr, Rosemarie; Springer, Otto (1998) (på tyska). Etymologisches Wörterbuch des Althochdeutschen, Band II. Vandenhoeck & Ruprecht. Sid. 699–704. ISBN 978-3-525-20768-0. https://books.google.com/books?id=iKfYGNwwNVIC&pg=PA523. (for diutisc). Lloyd, Albert L.; Lühr, Rosemarie; Springer, Otto (1998) (på german). Etymologisches Wörterbuch des Althochdeutschen, Band II. Vandenhoeck & Ruprecht. Sid. 685–686. ISBN 978-3-525-20768-0. https://books.google.com/books?id=iKfYGNwwNVIC&pg=PA516. (for diot).
^ Schmitz-Berning, Cornelia (2007). Vokabular des Nationalsozialismus. de Gruyter. ISBN 978-3-11-019549-1
^ Wagner, G. A; Krbetschek, M; Degering, D; Bahain, J.-J; Shao, Q; Falgueres, C; Voinchet, P; Dolo, J.-M; et al. (27 augusti 2010). ”Radiometric dating of the type-site for Homo heidelbergensis at Mauer, Germany”. PNAS 107 (46): sid. 19726–19730. doi:10.1073/pnas.1012722107. ISSN 0027-8424. PMID 21041630. Bibcode: 2010PNAS..10719726W.
^ Hendry, Lisa (5 maj 2018). ”Who were the Neanderthals?” (på engelska). Who were the Neanderthals?. Natural History Museum. https://www.nhm.ac.uk/discover/who-were-the-neanderthals.html. Läst 7 september 2021.
^ ”Earliest music instruments found” (på engelska). BBC News. 25 maj 2012. https://www.bbc.co.uk/news/science-environment-18196349. Läst 7 september 2021.
^ ”Ice Age Lion Man is world's earliest figurative sculpture” (på engelska). The Art Newspaper. 31 januari 2013. Arkiverad från originalet den 8 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130508104713/http://www.theartnewspaper.com/articles/Ice-Age-iLion-Mani-is-worlds-earliest-figurative-sculpture/28595. Läst 7 september 2021.
^ Conard, Nicholas (2009). ”A female figurine from the basal Aurignacian of Hohle Fels Cave in southwestern Germany” (på engelska). Nature 459 (7244): sid. 248–252. doi:10.1038/nature07995. PMID 19444215. Bibcode: 2009Natur.459..248C. https://www.nature.com/articles/nature07995. Läst 7 september 2021.
^ ”Nebra Sky Disc” (på engelska). UNESCO. 2013. http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/flagship-project-activities/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-6/nebra-sky-disc/. Läst 7 september 2021.
^ [a b] Reulecke, Jürgen (2006). ”Vom Wiener Kongreß bis zum Beginn des Ersten Weltkriegs (1814–1914)”. i Ulf Dirlmeier et al. Kleine deutsche Geschichte. Reclam. ISBN 978-3-15-017054-0
^ Scriba, Arnulf (15 september 2014). ”Vormärz und Revolution 1815–1849” (på tyska). Lebendiges Museum Online. Deutsches Historisches Museum. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927200118/https://www.dhm.de/lemo/kapitel/vormaerz-und-revolution. Läst 17 maj 2017.
^ Kleßmann, Christoph (2006). ”Teilung und Wiederherstellung der nationalen Einheit (1945–1990)”. i Ulf Dirlmeier et al.. Kleine deutsche Geschichte. Reclam. ISBN 978-3-15-017054-0
^ ”Zwangswanderungen nach dem Zweiten Weltkrieg”. Bundeszentrale für politische Bildung. http://www.bpb.de/themen/CNSEUC,1,0,Zwangswanderungen_nach_dem_Zweiten_Weltkrieg.html. Läst 12 augusti 2013.
^ ”Verfassungsgesetz zur Bildung von Ländern in der Deutschen Demokratischen Republik - Ländereinführungsgesetz - vom 22. Juli 1990”. På www.verfassungen.de. Arkiverad från originalet den 29 maj 2004. https://web.archive.org/web/20040529223646/http://www.verfassungen.de/de/ddr/ddr90-laeeinf.htm. Läst 28 augusti 2013.
^ ”Vertrag zwischen der Bundesrepublik Deutschland und der Deutschen Demokratischen Republik über die Herstellung der Einheit Deutschlands (Einigungsvertrag)”. På www.gesetze-im-internet.de, Bundesministerium der Justiz, Bundesrepublik Deutschland. http://www.gesetze-im-internet.de/einigvtr/BJNR208890990.html#BJNR208890990BJNG000300301. Läst 28 augusti 2013.
^ ”Vertrag zwischen der Bundesrepublik Deutschland und der Deutschen Demokratischen Republik über die Herstellung der Einheit Deutschlands. Einigungsvertrag. Auszug” (PDF). Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202094249/http://www.berlin.de/imperia/md/content/rbm-skzl/hauptstadtvertraege/4.pdf?download.htm. Läst 31 maj 2013. Från Berlin.de.
^ Berlin-Debatte / Antrag Vollendung der Einheit Deutschlands, Drucksache 12/815 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. Deutscher Bundestag, 19 juni 1991. Läst 21 december 2016.
^ Klohn, André (9 juli 2009). ”Arkiverade kopian”. Aachener Zeitung. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208144537/http://www.aachener-zeitung.de/ratgeber/reisen/deutschlands-geografisch-tiefster-punkt-liegt-in-schleswig-holstein-1.319849. Läst 13 oktober 2015.
^ Hitzewelle Juli 2019 in Westeuropa–neuer nationaler Rekord in Deutschland Deutscher Wetterdienst. Läst 8 november 2019.
^ Appunn, Kerstine (30 oktober 2018). ”Climate impact of farming, land use (change) and forestry in Germany”. Clean Energy Wire. https://www.cleanenergywire.org/factsheets/climate-impact-farming-land-use-change-and-forestry-germany. Läst 8 september 2021.
^ ”Spruce, pine, beech, oak – the most common tree species”. Third National Forest Inventory. Federal Ministry of Food and Agriculture. https://www.bundeswaldinventur.de/en/third-national-forest-inventory/the-forest-habitat-more-biological-diversity-in-the-forests/spruce-pine-beech-oak-the-most-common-tree-species/. Läst 8 september 2021. Arkiverad 24 mars 2020 hämtat från the Wayback Machine.
^ ”National Parks” (på engelska). National Parks. Federal Agency for Nature Conservation. https://www.bfn.de/en/activities/protected-areas/national-parks.html. Läst 8 september 2021.
^ ”Biosphere reserves” (på engelska). Biosphere reserves. Federal Agency for Nature Conservation. https://www.bfn.de/en/activities/protected-areas/biosphere-reserves.html. Läst 8 mars 2021.
^ ”Nature parks” (på engelska). Nature parks. Federal Agency for Nature Conservation. https://www.bfn.de/en/activities/protected-areas/nature-parks.html. Läst 8 september 2021.
^ ”Zoo Facts” (på engelska). Zoos and Aquariums of America. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2003. https://web.archive.org/web/20031007010357/http://www.americanzoos.info/Zoofacts.html. Läst 9 september 2021.
^ ”Historie” (på tyska). Zoo Berlin. https://www.zoo-berlin.de/de/ueber-uns/historie. Läst 8 september 2021.
^ ”Zoologischer Garten Berlin – Deutschlands ältester Zoo” (på tyska). Deutschland-im-web.de. 31 januari 2017. http://www.deutschland-im-web.de/zoologischer-garten-berlin/. Läst 8 september 2021.
^ ”Tyskland”. EU. https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/country-profiles/germany_sv. Läst 27 juli 2022.
^ Bank, European Central (24 mars 2022). ”Om ECB”. European Central Bank. https://www.ecb.europa.eu/ecb/html/index.sv.html. Läst 27 juli 2022.
^ Bundespräsident Gauck fertigt Anordnung über Bundestagswahl aus Bundespräsidialamt, 24 januari 2017. Läst 26 februari 2017.
^ Alles, was Sie zur Wahl wissen müssen Süddeutsche Zeitung, 25 september 2017. Läst 26 september 2017.
^ Benedikt Peters (12 mars 2018): Unionsparteien und SPD unterzeichnen Koalitionsvertrag SZ.de, Süddeutsche Zeitung. Läst 14 mars 2018.
^ Oliver Das Gupta och Matthias Kolb (14 mars 2018): Merkel zum vierten Mal zur Bundeskanzlerin gewählt SZ.de, Süddeutsche Zeitung. Läst 14 mars 2018.
^ ”Merkel confirms she won't seek re-election to CDU party chair” (på engelska). Reuters. 29 oktober 2018. https://www.reuters.com/article/us-germany-politics-merkel-future-idUSKCN1N31KJ. Läst 10 september 2021.
^ ”Angela Merkel: Jag fortsätter perioden till slut men ställer inte upp som kandidat i valet av förbundskansler år 2021” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/10/29/angela-merkel-jag-fortsatter-perioden-till-slut-men-staller-inte-upp-som-kandidat. Läst 28 december 2021.
^ Bundestagswahl 2021, Bundeswahlleiter. Läst 22 februari 2021.
^ ”Socialdemokraterna största parti i Tyskland”. SVT Nyheter. 26 september 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ej-publ-vallokalsundersokning-socialdemokraterna-vinnare-i-tyskland. Läst 15 oktober 2021.
^ ”Klarsignal för regeringsförhandlingar i Tyskland – socialdemokrater, gröna och liberaler beredda att fortsätta samtalen”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10007493. Läst 8 november 2021.
^ Ahlkvist/TT, Pontus. ”Merkels era över – Scholz utnämnd till tysk förbundskansler”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/merkels-era-over-scholz-utnamnd-till-tysk-forbundskansler/. Läst 28 december 2021.
^ 60 Jahre Pariser Verträge, Bundeszentrale für politische Bildung, 20 oktober 2014. Läst 24 februari 2021.
^ Hanns Jürgen Küsters (24 april 2005). Von der beschränkten zur vollen Souveränität Deutschlands, Bundeszentrale für politische Bildung. Läst 24 februari 2021.
^ United Nations Member States. Note on Germany FN.
^ Die Geschichte des Auswärtigen Amts Auswärtiges Amt. Läst 21 december 2016.
^ bundeswehr.de: Geschichte
^ The Associated Press (5 juli 2023). ”Germany unveils increased defense budget” (på engelska). Defense News. https://www.defensenews.com/global/europe/2023/07/05/germany-unveils-increased-defense-budget/. Läst 14 november 2023.
^ ”Wahlsystem der Bundestagswahl 2017 in Deutschland – Wahlrecht und Besonderheiten” (på tyska). Wahlrecht.de. http://www.wahlrecht.de/bundestag/. Läst 10 september 2021.
^ ”What Languages are Spoken in Germany?” (på engelska). WorldAtlas. https://www.worldatlas.com/articles/what-languages-are-spoken-in-germany.html. Läst 10 september 2021.
^ ”Zensus 2011”. Statistisches Bundesamt (Destatis), 2013. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723114453/https://www.zensus2011.de/. Läst 3 juni 2013.
^ ”80,2 Millionen Einwohner lebten am 9. Mai 2011 in Deutschland”. Statistisches Bundesamt (Destatis), 2013. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003050/https://www.zensus2011.de/SharedDocs/Aktuelles/Pressemitteilung_des_Statistischen_Bundesamtes.html?nn=3065474. Läst 3 juni 2013.
^ [a b c] ”Religionszugehörigkeiten 2019” (på tyska). fowid.de. https://fowid.de/meldung/religionszugehoerigkeiten-2019. Läst 12 augusti 2020.
^ [a b] ”Germany fines man for 'blasphemous' car bumper stickers”. The Daily Telegraph. 26 februari 2016. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/germany/12174806/Germany-fines-man-for-blasphemous-car-bumper-stickers.html. Läst 3 mars 2016.
^ [a b] ”Urteil: Ein Jahr Bewährung für Koran auf Klopapier”. Spiegel Online - Panorama. Spiegel-Verlag Rudolf Augstein GmbH & Co. KG. http://www.spiegel.de/panorama/urteil-ein-jahr-bewaehrung-fuer-koran-auf-klopapier-a-402647.html. Läst 3 mars 2016.
^ ”Berlin Biennale – Über uns”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606041243/http://blog.berlinbiennale.de/uber-uns. Läst 15 december 2017.
^ Bienert, Michael (november 2010). ”Viele Dächer für die Poesie: Literaturhäuser in Deutschland. Goethe-Institut e. V.”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222175920/http://www.goethe.de/kue/lit/ein/de6766407.htm. Läst 19 augusti 2013.
^ Fischer, Ernst (2011): ”Buchverlagssystem in Deutschland. Ein Überblick”. Arkiverad från originalet den 6 april 2013. https://web.archive.org/web/20130406174731/http://www.goethe.de/kue/lit/ein/de8331936.htm. Läst 19 augusti 2013. Goethe-Institut e. V.
^ Aachen Cathedral – UNESCO World Heritage Centre
^ Town of Bamberg – UNESCO World Heritage Centre
^ Museumsinsel (Museum Island), Berlin – UNESCO World Heritage Centre
^ Castles of Augustusburg and Falkenlust at Brühl – UNESCO World Heritage Centre
^ Bauhaus and its Sites in Weimar and Dessau – UNESCO World Heritage Centre
^ Dresden Elbe Valley – UNESCO World Heritage Centre
^ Wartburg Castle – UNESCO World Heritage Centre
^ Luther Memorials in Eisleben and Wittenberg – UNESCO World Heritage Centre
^ Zollverein Coal Mine Industrial Complex in Essen – UNESCO World Heritage Centre
^ Mines of Rammelsberg, Historic Town of Goslar and Upper Harz Water Management System – UNESCO World Heritage Centre
^ St Mary's Cathedral and St Michael's Church at Hildesheim – UNESCO World Heritage Centre
^ Upper Middle Rhine Valley – UNESCO World Heritage Centre
^ Cologne Cathedral – UNESCO World Heritage Centre
^ Abbey and Altenmünster of Lorsch – UNESCO World Heritage Centre
^ Hanseatic City of Lübeck – UNESCO World Heritage Centre
^ Town Hall and Roland on the Marketplace of Bremen – UNESCO World Heritage Centre
^ Frontiers of the Roman Empire – UNESCO World Heritage Centre
^ Maulbronn Monastery Complex – UNESCO World Heritage Centre
^ Messel Pit Fossil Site – UNESCO World Heritage Centre
^ Palaces and Parks of Potsdam and Berlin – UNESCO World Heritage Centre
^ Collegiate Church, Castle, and Old Town of Quedlinburg – UNESCO World Heritage Centre
^ Old town of Regensburg with Stadtamhof – UNESCO World Heritage Centre
^ Monastic Island of Reichenau – UNESCO World Heritage Centre
^ Speyer Cathedral – UNESCO World Heritage Centre
^ Historic Centres of Stralsund and Wismar – UNESCO World Heritage Centre
^ Roman Monuments, Cathedral of St Peter and Church of Our Lady in Trier – UNESCO World Heritage Centre
^ Völklingen Ironworks – UNESCO World Heritage Centre
^ Classical Weimar – UNESCO World Heritage Centre
^ Pilgrimage Church of Wies – UNESCO World Heritage Centre
^ Garden Kingdom of Dessau-Wörlitz – UNESCO World Heritage Centre
^ Würzburg Residence with the Court Gardens and Residence Squar – UNESCO World Heritage Centre
^ Muskauer Park / Park Mużakowski – UNESCO World Heritage Centre
^ Berlin Modernism Housing Estates – UNESCO World Heritage Centre
^ ”Tyskland fortsätter spöka – vann OS-finalen”. SVT Sport. 20 augusti 2016. https://www.svt.se/sport/fotboll/tyskland-fortsatter-spoka-vann-os-finalen. Läst 12 september 2021.
^ ”Tyskland försvarade OS-guldet”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/8wEr12. Läst 12 september 2021.
^ ”Guld till Tyskland – Sverige slutar sexa”. Hippson.se. https://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/guld-till-tyskland-sverige-slutar-sexa.htm. Läst 12 september 2021.

Lewis, Derek; Zitzlsperger Ulrike (2016) (på engelska). Historical dictionary of contemporary Germany. Historical dictionaries of Europe (2nd ed.). Lanham, Md.: Rowman & Littlefield. Libris 19960113. ISBN 9781442269569

Externa länkar

Wikiquote har citat av eller om Tyskland.

Wikimedia Commons har media som rör Tyskland.
Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör äldre kartor över kejsardömet Tyskland.
Bilder & media
Facts about Germany Tyska utrikesdepartementets fakta om Tyskland (engelska)
www.deutschland.de - en multimedial, flerspråkig portal om Tyskland (tyska)

[1] Die Nationalhymne der Bundesrepublik Deutschland Bundesregierung. Läst 7 november 2020.

[2] "Einigkeit und Recht und Freiheit …" Bundesregierung, 26 augusti 2016. Läst 7 november 2020.

[3] Amtssprache: § 23. Verwaltungsverfahrensgesetz (VwVfG).

[4] Gerichtssprache: § 184 Gerichtsverfassungsgesetz (GVG).

[Utrikesnamnbok-5] [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10:e rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 96. http://www.regeringen.se/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 20 december 2016

[deutschland.de-6] [a b c d e f g] ”Das Deutschland-Portal: Germany at a glance”. Arkiverad från originalet den 16 april 2009. https://web.archive.org/web/20090416042654/http://www.deutschland.de/aufeinenblick/uebersicht.php?lang=2. Läst 24 december 2008. Deutschland.de, 2009.

[statistik-portal.de-7] ”Gemeinsames Datenangebot der Statistischen Ämter des Bundes und der Länder”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170706204449/http://www.statistik-portal.de/Statistik-Portal/de_jb01_jahrtab1.asp. Läst 24 december 2008.

[imf.org-8] [a b c d e] ”Download World Economic Outlook database: April 2023” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 16 april 2023.

[9] ”Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey” (på engelska). Eurostat. https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en. Läst 4 december 20322.

[hdirapport2022-10] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[01db4cf1a07237314a1604f359be8e3a379cf42d-11] 1&1 Ionos (red.), läs online, läst: 20 juni 2023.^{[källa från Wikidata]}

[folkmängd-12] [a b] Referensfel: Ogiltig <ref>-tagg; ingen text har angivits för referensen med namnet folkmängd

[Kärt_barn_har_många_namn-13] [a b] ”Kärt barn har många namn”. Världens historia. https://varldenshistoria.se/kultur/spraak/tyskland-kart-barn-har-manga-namn. Läst 25 februari 2020.

[14] Schulze, Hagen (1998) (på engelska). Germany: A New History. Harvard University Press. Sid. 4. ISBN 978-0-674-80688-7. https://archive.org/details/germany00hage/page/4.

[15] Lloyd, Albert L.; Lühr, Rosemarie; Springer, Otto (1998) (på tyska). Etymologisches Wörterbuch des Althochdeutschen, Band II. Vandenhoeck & Ruprecht. Sid. 699–704. ISBN 978-3-525-20768-0. https://books.google.com/books?id=iKfYGNwwNVIC&pg=PA523. (for diutisc). Lloyd, Albert L.; Lühr, Rosemarie; Springer, Otto (1998) (på german). Etymologisches Wörterbuch des Althochdeutschen, Band II. Vandenhoeck & Ruprecht. Sid. 685–686. ISBN 978-3-525-20768-0. https://books.google.com/books?id=iKfYGNwwNVIC&pg=PA516. (for diot).

[16] Schmitz-Berning, Cornelia (2007). Vokabular des Nationalsozialismus. de Gruyter. ISBN 978-3-11-019549-1

[17] Wagner, G. A; Krbetschek, M; Degering, D; Bahain, J.-J; Shao, Q; Falgueres, C; Voinchet, P; Dolo, J.-M; et al. (27 augusti 2010). ”Radiometric dating of the type-site for Homo heidelbergensis at Mauer, Germany”. PNAS 107 (46): sid. 19726–19730. doi:10.1073/pnas.1012722107. ISSN 0027-8424. PMID 21041630. Bibcode: 2010PNAS..10719726W.

[18] Hendry, Lisa (5 maj 2018). ”Who were the Neanderthals?” (på engelska). Who were the Neanderthals?. Natural History Museum. https://www.nhm.ac.uk/discover/who-were-the-neanderthals.html. Läst 7 september 2021.

[19] ”Earliest music instruments found” (på engelska). BBC News. 25 maj 2012. https://www.bbc.co.uk/news/science-environment-18196349. Läst 7 september 2021.

[20] ”Ice Age Lion Man is world's earliest figurative sculpture” (på engelska). The Art Newspaper. 31 januari 2013. Arkiverad från originalet den 8 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130508104713/http://www.theartnewspaper.com/articles/Ice-Age-iLion-Mani-is-worlds-earliest-figurative-sculpture/28595. Läst 7 september 2021.

[21] Conard, Nicholas (2009). ”A female figurine from the basal Aurignacian of Hohle Fels Cave in southwestern Germany” (på engelska). Nature 459 (7244): sid. 248–252. doi:10.1038/nature07995. PMID 19444215. Bibcode: 2009Natur.459..248C. https://www.nature.com/articles/nature07995. Läst 7 september 2021.

[22] ”Nebra Sky Disc” (på engelska). UNESCO. 2013. http://www.unesco.org/new/en/communication-and-information/flagship-project-activities/memory-of-the-world/register/full-list-of-registered-heritage/registered-heritage-page-6/nebra-sky-disc/. Läst 7 september 2021.

[Reulecke_2006-23] [a b] Reulecke, Jürgen (2006). ”Vom Wiener Kongreß bis zum Beginn des Ersten Weltkriegs (1814–1914)”. i Ulf Dirlmeier et al. Kleine deutsche Geschichte. Reclam. ISBN 978-3-15-017054-0

[LeMO_Vormärz-24] Scriba, Arnulf (15 september 2014). ”Vormärz und Revolution 1815–1849” (på tyska). Lebendiges Museum Online. Deutsches Historisches Museum. Arkiverad från originalet den 27 september 2015. https://web.archive.org/web/20150927200118/https://www.dhm.de/lemo/kapitel/vormaerz-und-revolution. Läst 17 maj 2017.

[25] Kleßmann, Christoph (2006). ”Teilung und Wiederherstellung der nationalen Einheit (1945–1990)”. i Ulf Dirlmeier et al.. Kleine deutsche Geschichte. Reclam. ISBN 978-3-15-017054-0

[26] ”Zwangswanderungen nach dem Zweiten Weltkrieg”. Bundeszentrale für politische Bildung. http://www.bpb.de/themen/CNSEUC,1,0,Zwangswanderungen_nach_dem_Zweiten_Weltkrieg.html. Läst 12 augusti 2013.

[27] ”Verfassungsgesetz zur Bildung von Ländern in der Deutschen Demokratischen Republik - Ländereinführungsgesetz - vom 22. Juli 1990”. På www.verfassungen.de. Arkiverad från originalet den 29 maj 2004. https://web.archive.org/web/20040529223646/http://www.verfassungen.de/de/ddr/ddr90-laeeinf.htm. Läst 28 augusti 2013.

[28] ”Vertrag zwischen der Bundesrepublik Deutschland und der Deutschen Demokratischen Republik über die Herstellung der Einheit Deutschlands (Einigungsvertrag)”. På www.gesetze-im-internet.de, Bundesministerium der Justiz, Bundesrepublik Deutschland. http://www.gesetze-im-internet.de/einigvtr/BJNR208890990.html#BJNR208890990BJNG000300301. Läst 28 augusti 2013.

[Einheit1990-29] ”Vertrag zwischen der Bundesrepublik Deutschland und der Deutschen Demokratischen Republik über die Herstellung der Einheit Deutschlands. Einigungsvertrag. Auszug” (PDF). Arkiverad från originalet den 2 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140202094249/http://www.berlin.de/imperia/md/content/rbm-skzl/hauptstadtvertraege/4.pdf?download.htm. Läst 31 maj 2013. Från Berlin.de.

[Umzug-30] Berlin-Debatte / Antrag Vollendung der Einheit Deutschlands, Drucksache 12/815 Arkiverad 21 december 2016 hämtat från the Wayback Machine. Deutscher Bundestag, 19 juni 1991. Läst 21 december 2016.

[31] Klohn, André (9 juli 2009). ”Arkiverade kopian”. Aachener Zeitung. Arkiverad från originalet den 8 december 2015. https://web.archive.org/web/20151208144537/http://www.aachener-zeitung.de/ratgeber/reisen/deutschlands-geografisch-tiefster-punkt-liegt-in-schleswig-holstein-1.319849. Läst 13 oktober 2015.

[32] Hitzewelle Juli 2019 in Westeuropa–neuer nationaler Rekord in Deutschland Deutscher Wetterdienst. Läst 8 november 2019.

[33] Appunn, Kerstine (30 oktober 2018). ”Climate impact of farming, land use (change) and forestry in Germany”. Clean Energy Wire. https://www.cleanenergywire.org/factsheets/climate-impact-farming-land-use-change-and-forestry-germany. Läst 8 september 2021.

[34] ”Spruce, pine, beech, oak – the most common tree species”. Third National Forest Inventory. Federal Ministry of Food and Agriculture. https://www.bundeswaldinventur.de/en/third-national-forest-inventory/the-forest-habitat-more-biological-diversity-in-the-forests/spruce-pine-beech-oak-the-most-common-tree-species/. Läst 8 september 2021. Arkiverad 24 mars 2020 hämtat från the Wayback Machine.

[35] ”National Parks” (på engelska). National Parks. Federal Agency for Nature Conservation. https://www.bfn.de/en/activities/protected-areas/national-parks.html. Läst 8 september 2021.

[36] ”Biosphere reserves” (på engelska). Biosphere reserves. Federal Agency for Nature Conservation. https://www.bfn.de/en/activities/protected-areas/biosphere-reserves.html. Läst 8 mars 2021.

[37] ”Nature parks” (på engelska). Nature parks. Federal Agency for Nature Conservation. https://www.bfn.de/en/activities/protected-areas/nature-parks.html. Läst 8 september 2021.

[38] ”Zoo Facts” (på engelska). Zoos and Aquariums of America. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2003. https://web.archive.org/web/20031007010357/http://www.americanzoos.info/Zoofacts.html. Läst 9 september 2021.

[39] ”Historie” (på tyska). Zoo Berlin. https://www.zoo-berlin.de/de/ueber-uns/historie. Läst 8 september 2021.

[40] ”Zoologischer Garten Berlin – Deutschlands ältester Zoo” (på tyska). Deutschland-im-web.de. 31 januari 2017. http://www.deutschland-im-web.de/zoologischer-garten-berlin/. Läst 8 september 2021.

[41] ”Tyskland”. EU. https://european-union.europa.eu/principles-countries-history/country-profiles/germany_sv. Läst 27 juli 2022.

[42] Bank, European Central (24 mars 2022). ”Om ECB”. European Central Bank. https://www.ecb.europa.eu/ecb/html/index.sv.html. Läst 27 juli 2022.

[43] Bundespräsident Gauck fertigt Anordnung über Bundestagswahl aus Bundespräsidialamt, 24 januari 2017. Läst 26 februari 2017.

[44] Alles, was Sie zur Wahl wissen müssen Süddeutsche Zeitung, 25 september 2017. Läst 26 september 2017.

[45] Benedikt Peters (12 mars 2018): Unionsparteien und SPD unterzeichnen Koalitionsvertrag SZ.de, Süddeutsche Zeitung. Läst 14 mars 2018.

[46] Oliver Das Gupta och Matthias Kolb (14 mars 2018): Merkel zum vierten Mal zur Bundeskanzlerin gewählt SZ.de, Süddeutsche Zeitung. Läst 14 mars 2018.

[47] ”Merkel confirms she won't seek re-election to CDU party chair” (på engelska). Reuters. 29 oktober 2018. https://www.reuters.com/article/us-germany-politics-merkel-future-idUSKCN1N31KJ. Läst 10 september 2021.

[48] ”Angela Merkel: Jag fortsätter perioden till slut men ställer inte upp som kandidat i valet av förbundskansler år 2021” (på svenska). svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/10/29/angela-merkel-jag-fortsatter-perioden-till-slut-men-staller-inte-upp-som-kandidat. Läst 28 december 2021.

[49] Bundestagswahl 2021, Bundeswahlleiter. Läst 22 februari 2021.

[50] ”Socialdemokraterna största parti i Tyskland”. SVT Nyheter. 26 september 2021. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ej-publ-vallokalsundersokning-socialdemokraterna-vinnare-i-tyskland. Läst 15 oktober 2021.

[51] ”Klarsignal för regeringsförhandlingar i Tyskland – socialdemokrater, gröna och liberaler beredda att fortsätta samtalen”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10007493. Läst 8 november 2021.

[52] Ahlkvist/TT, Pontus. ”Merkels era över – Scholz utnämnd till tysk förbundskansler”. www.hbl.fi. https://www.hbl.fi/artikel/merkels-era-over-scholz-utnamnd-till-tysk-forbundskansler/. Läst 28 december 2021.

[53] 60 Jahre Pariser Verträge, Bundeszentrale für politische Bildung, 20 oktober 2014. Läst 24 februari 2021.

[54] Hanns Jürgen Küsters (24 april 2005). Von der beschränkten zur vollen Souveränität Deutschlands, Bundeszentrale für politische Bildung. Läst 24 februari 2021.

[55] United Nations Member States. Note on Germany FN.

[56] Die Geschichte des Auswärtigen Amts Auswärtiges Amt. Läst 21 december 2016.

[57] undeswehr.de: Geschichte

[58] The Associated Press (5 juli 2023). ”Germany unveils increased defense budget” (på engelska). Defense News. https://www.defensenews.com/global/europe/2023/07/05/germany-unveils-increased-defense-budget/. Läst 14 november 2023.

[59] ”Wahlsystem der Bundestagswahl 2017 in Deutschland – Wahlrecht und Besonderheiten” (på tyska). Wahlrecht.de. http://www.wahlrecht.de/bundestag/. Läst 10 september 2021.

[60] ”What Languages are Spoken in Germany?” (på engelska). WorldAtlas. https://www.worldatlas.com/articles/what-languages-are-spoken-in-germany.html. Läst 10 september 2021.

[Zensus2011-61] ”Zensus 2011”. Statistisches Bundesamt (Destatis), 2013. Arkiverad från originalet den 23 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120723114453/https://www.zensus2011.de/. Läst 3 juni 2013.

[Zensus2011Presse-62] ”80,2 Millionen Einwohner lebten am 9. Mai 2011 in Deutschland”. Statistisches Bundesamt (Destatis), 2013. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003050/https://www.zensus2011.de/SharedDocs/Aktuelles/Pressemitteilung_des_Statistischen_Bundesamtes.html?nn=3065474. Läst 3 juni 2013.

[fowid-63] [a b c] ”Religionszugehörigkeiten 2019” (på tyska). fowid.de. https://fowid.de/meldung/religionszugehoerigkeiten-2019. Läst 12 augusti 2020.

[telegraph_26Feb2016-64] [a b] ”Germany fines man for 'blasphemous' car bumper stickers”. The Daily Telegraph. 26 februari 2016. http://www.telegraph.co.uk/news/worldnews/europe/germany/12174806/Germany-fines-man-for-blasphemous-car-bumper-stickers.html. Läst 3 mars 2016.

[spiegel_23.02.2006-65] [a b] ”Urteil: Ein Jahr Bewährung für Koran auf Klopapier”. Spiegel Online - Panorama. Spiegel-Verlag Rudolf Augstein GmbH & Co. KG. http://www.spiegel.de/panorama/urteil-ein-jahr-bewaehrung-fuer-koran-auf-klopapier-a-402647.html. Läst 3 mars 2016.

[66] ”Berlin Biennale – Über uns”. Berlin Biennale, Kunst-Werke Berlin. Arkiverad från originalet den 6 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170606041243/http://blog.berlinbiennale.de/uber-uns. Läst 15 december 2017.

[GoetheLH-67] Bienert, Michael (november 2010). ”Viele Dächer für die Poesie: Literaturhäuser in Deutschland. Goethe-Institut e. V.”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222175920/http://www.goethe.de/kue/lit/ein/de6766407.htm. Läst 19 augusti 2013.

[68] Fischer, Ernst (2011): ”Buchverlagssystem in Deutschland. Ein Überblick”. Arkiverad från originalet den 6 april 2013. https://web.archive.org/web/20130406174731/http://www.goethe.de/kue/lit/ein/de8331936.htm. Läst 19 augusti 2013. Goethe-Institut e. V.

[69] Aachen Cathedral – UNESCO World Heritage Centre

[70] Town of Bamberg – UNESCO World Heritage Centre

[71] Museumsinsel (Museum Island), Berlin – UNESCO World Heritage Centre

[72] Castles of Augustusburg and Falkenlust at Brühl – UNESCO World Heritage Centre

[73] Bauhaus and its Sites in Weimar and Dessau – UNESCO World Heritage Centre

[74] Dresden Elbe Valley – UNESCO World Heritage Centre

[75] Wartburg Castle – UNESCO World Heritage Centre

[76] Luther Memorials in Eisleben and Wittenberg – UNESCO World Heritage Centre

[77] Zollverein Coal Mine Industrial Complex in Essen – UNESCO World Heritage Centre

[78] Mines of Rammelsberg, Historic Town of Goslar and Upper Harz Water Management System – UNESCO World Heritage Centre

[79] St Mary's Cathedral and St Michael's Church at Hildesheim – UNESCO World Heritage Centre

[80] Upper Middle Rhine Valley – UNESCO World Heritage Centre

[81] Cologne Cathedral – UNESCO World Heritage Centre

[82] Abbey and Altenmünster of Lorsch – UNESCO World Heritage Centre

[83] Hanseatic City of Lübeck – UNESCO World Heritage Centre

[84] Town Hall and Roland on the Marketplace of Bremen – UNESCO World Heritage Centre

[85] Frontiers of the Roman Empire – UNESCO World Heritage Centre

[86] Maulbronn Monastery Complex – UNESCO World Heritage Centre

[87] Messel Pit Fossil Site – UNESCO World Heritage Centre

[88] Palaces and Parks of Potsdam and Berlin – UNESCO World Heritage Centre

[89] Collegiate Church, Castle, and Old Town of Quedlinburg – UNESCO World Heritage Centre

[90] Old town of Regensburg with Stadtamhof – UNESCO World Heritage Centre

[91] Monastic Island of Reichenau – UNESCO World Heritage Centre

[92] Speyer Cathedral – UNESCO World Heritage Centre

[93] Historic Centres of Stralsund and Wismar – UNESCO World Heritage Centre

[94] Roman Monuments, Cathedral of St Peter and Church of Our Lady in Trier – UNESCO World Heritage Centre

[95] Völklingen Ironworks – UNESCO World Heritage Centre

[96] Classical Weimar – UNESCO World Heritage Centre

[97] Pilgrimage Church of Wies – UNESCO World Heritage Centre

[98] Garden Kingdom of Dessau-Wörlitz – UNESCO World Heritage Centre

[99] Würzburg Residence with the Court Gardens and Residence Squar – UNESCO World Heritage Centre

[100] Muskauer Park / Park Mużakowski – UNESCO World Heritage Centre

[101] Berlin Modernism Housing Estates – UNESCO World Heritage Centre

[102] ”Tyskland fortsätter spöka – vann OS-finalen”. SVT Sport. 20 augusti 2016. https://www.svt.se/sport/fotboll/tyskland-fortsatter-spoka-vann-os-finalen. Läst 12 september 2021.

[103] ”Tyskland försvarade OS-guldet”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/a/8wEr12. Läst 12 september 2021.

[104] ”Guld till Tyskland – Sverige slutar sexa”. Hippson.se. https://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/guld-till-tyskland-sverige-slutar-sexa.htm. Läst 12 september 2021.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

[20]

[21]

[22]

[23]

[24]

[25]

[26]

[27]

[28]

[29]

[30]

[31]

[32]

[33]

[34]

[35]

[36]

[37]

[38]

[39]

[40]

[41]

[42]

[43]

[44]

[45]

[46]

[47]

[48]

[49]

[50]

[51]

[52]

[53]

[54]

[55]

[56]

[57]

[58]

[59]

[60]

[61]

[62]

[63]

[64]

[65]

[66]

[67]

[68]

[69]

[70]

[71]

[72]

[73]

[74]

[75]

[76]

[77]

[78]

[79]

[80]

[81]

[82]

[83]

[84]

[85]

[86]

[87]

[88]

[89]

[90]

[91]

[92]

[93]

[94]

[95]

[96]

[97]

[98]

[99]

[100]