Tack mina trogna pudelmattar för er omtanke!
Efter en natt till med gråt på köksbordet förstod vi varför jag är ledsen. Det är nämligen så att matte släpper ut kattungarna en stund på kvällen. När de ska ropas in stänger hon dörren till oss hundar för att inte Drutt ska jaga ut dem igen. Kattungarna sover sedan i den ombyggda garagedelen. Jag har alltså inte sett att katterna kommit in utan trott att stackarna varit ute hela natten i kylan. I natt visste jag att de var inne och kunde sova lugnt.
Kram!
onsdag 23 februari 2011
måndag 21 februari 2011
En lång natt
Jag satt på köksbordet. Tittade ut. Snyftade. Matte kom upp.
"Men vad är det Edison? Varför sitter du här och gråter? Behöver du gå ut?"
Nej.
"Har du ont i öronen?"
Nej.
Jag är ledsen för att jag är ledsen.
"Kom Edison."
Matte lyfte ner mig från bordet och bar mig till min korg invid hennes säng. Där somnade jag så småningom. Men snuttefilten från min mamma, med min lille husses t-shirt och med mattes hand på ryggen.
"Men vad är det Edison? Varför sitter du här och gråter? Behöver du gå ut?"
Nej.
"Har du ont i öronen?"
Nej.
Jag är ledsen för att jag är ledsen.
"Kom Edison."
Matte lyfte ner mig från bordet och bar mig till min korg invid hennes säng. Där somnade jag så småningom. Men snuttefilten från min mamma, med min lille husses t-shirt och med mattes hand på ryggen.
tisdag 15 februari 2011
Konstgjord andning
Vet ni, jag känner ingen lust att blogga, ingen lust att skriva, ingen lust att tänka.
Jag är avstängd. Jag gör det jag ska. Jag är. Men jag orkar inte känna. Inte just nu.
En klok och god vän sade att vi nog behöver stänga av ibland för att orka. Tack. Jag gör det. Jag låter någon annan andas åt mig ett tag.
Vi går mot den 20 mars.
I dag är det den Internationella barncancerdagen.
Jag är avstängd. Jag gör det jag ska. Jag är. Men jag orkar inte känna. Inte just nu.
En klok och god vän sade att vi nog behöver stänga av ibland för att orka. Tack. Jag gör det. Jag låter någon annan andas åt mig ett tag.
Vi går mot den 20 mars.
I dag är det den Internationella barncancerdagen.
Etiketter:
barncancer,
kärlek
fredag 11 februari 2011
VOV!!!
Igår fick Barncancerfonden motta en miljon kronor som samlats in genom skoljoggen.
I Enköping deltog de här skolorna:
Lillkyrkaskolan
Hinden
Fjärdhundraskolan
Örsundsbroskolan
Grillbyskolan
Bergvretenskolan
Heder åt dem!
Men som ni ser saknas Davids skola. Korsängsskolan. En av Enköpings största skolor, om inte den största.
Drutt har skällt på skolan förut för detta men eftersom han skäller på det mesta vill jag understryka hans
VOV!!!
Jo, jag kom för en tid sedan att diskutera skolans bristande engagemang under Davids sjukdomstid och fick då höra en förklaring:
"Men han var ju så lite här."
Just det. Han var sjuk. Och han var utanför.
Som Barncancerfondens generalsekreterare säger ger skoljoggen, förutom pengar till forskning, uppmärksamhet till sjuka barns situation.
Det behövs. Men hur nå dem som inte vill nås?
I Enköping deltog de här skolorna:
Lillkyrkaskolan
Hinden
Fjärdhundraskolan
Örsundsbroskolan
Grillbyskolan
Bergvretenskolan
Heder åt dem!
Men som ni ser saknas Davids skola. Korsängsskolan. En av Enköpings största skolor, om inte den största.
Drutt har skällt på skolan förut för detta men eftersom han skäller på det mesta vill jag understryka hans
VOV!!!
Jo, jag kom för en tid sedan att diskutera skolans bristande engagemang under Davids sjukdomstid och fick då höra en förklaring:
"Men han var ju så lite här."
Just det. Han var sjuk. Och han var utanför.
Som Barncancerfondens generalsekreterare säger ger skoljoggen, förutom pengar till forskning, uppmärksamhet till sjuka barns situation.
Det behövs. Men hur nå dem som inte vill nås?
Etiketter:
barncancer,
David
fredag 4 februari 2011
Tjuvlyssnat
Jag stod i en lång kassakö. Bakom mig stod en äldre man och en pojke i sjuårsåldern.
"Åh, morfar. Kan vi inte bara ta våra saker och gå?"
"Nej du, så kan man inte göra. Men vet du i, i Princeton i USA levde en man som gjorde så. Han betalade aldrig någonting. Lite lätt förvirrad gick han in i affärer, tog det han ville ha och gick ut utan att betala. Men ingen blev arg på honom. Alla i staden var nämligen så stolta över honom och glada över att han bodde i deras stad. Mannen hette Albert Einstein."
Jag ville höra mer men det blev min tur att betala. Sedan började jag fundera på sensmoralen...
"Åh, morfar. Kan vi inte bara ta våra saker och gå?"
"Nej du, så kan man inte göra. Men vet du i, i Princeton i USA levde en man som gjorde så. Han betalade aldrig någonting. Lite lätt förvirrad gick han in i affärer, tog det han ville ha och gick ut utan att betala. Men ingen blev arg på honom. Alla i staden var nämligen så stolta över honom och glada över att han bodde i deras stad. Mannen hette Albert Einstein."
Jag ville höra mer men det blev min tur att betala. Sedan började jag fundera på sensmoralen...
Etiketter:
Pensionärer
onsdag 2 februari 2011
Alfons
...är mitt bästa gosdjur!
Nej då, jag försöker inte äta upp honom. Jag vill bara få ett bra tag så jag kan bära omkring honom. Det tycker i alla fall jag är jätteroligt!
P.S. Nej, jag vet. Filmerna kommer inte att nomineras till någon Oscar.
Nej då, jag försöker inte äta upp honom. Jag vill bara få ett bra tag så jag kan bära omkring honom. Det tycker i alla fall jag är jätteroligt!
P.S. Nej, jag vet. Filmerna kommer inte att nomineras till någon Oscar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)