Ett barns minne är inte att leka med...

Ikväll när jag la barnen började vi prata om vad pappa gjorde nu, jag berättade att han skulle åka skidor idag och då var snacket om vinter, snö, skidor och skridskor igång. Jack frågar mest "vaddå" och "vad är det" med rynkad panna. Det här med Sverige är lite märkligt för honom, han kommer inte ihåg mycket alls och tycker att vi ska åka till "Johns land" när vi pratar om att vi ska till Sverige. (John är en man som bodde hos oss några dagar för ett par månader sedan, alltså ingen vi känner särskilt väl men Jack förknippar honom med Sverige...) Levi skulle iallafall önska sej skridskor i julklapp så att han kunde öva och till slut bli lika duktig som Wilmer på att åka skridskor. Jaha tyckte jag, är inte du lika duktig som Wilmer då? Nej, sa Levi, för när vi åkte skridskor så ramlade jag bara och blev ledsen så jag fick åka pulka istället medan Wilmer kunde åka skridskor med sin pappa. Jag var verkligen tvungen att tänka efter och kom till slut på vilken händelse Levi pratade om. Det var vintern för drygt tre år sedan som vi var i Fjällnora och barnen fick prova att åka skridskor. Levi var alltså 2 år och Jack var inte född, men utflykten måste ha gjort enorma intryck på honom!