Vi har det bra här på Langkawi...

Paket!

Idag på eftermiddagen knackade det hårt på dörren, utanför stod två glada, skrattande indier med ett grönt paket i famnen. Åh så glada vi blev, jag och barnen! :) Ett paket från mormor (som verkar ha varit en sväng förbi Thailand på vägen... inte mormor alltså, utan paketet...) med massa roliga saker, godis, julklappar, kort och saffran! Tack, tack, tack snälla mormor för att du skickat det här till oss!

Annars har senaste veckan bland annat innehållit pepparkaksbak, grötfrukost, zoo-besök, julkonsert och enjulfest med ett gott svenskt julbord på indiskt vis. Här kommer lite bilder...

Dagens översättning

Idag när vi åt kvällsmat så hade Levi en helt ny tolkning av vad leverpastej betyder.
Leverpastej = Levi, akta dej!

Hängde ni med på den?! :)

Update

Nu är det väl dags för en liten uppdatering! Idag har vi gjort en pepparkaksdeg som står och myser i kylskåpet så imorgon blir det pepparkaksbak. Barnen är laddade för att äta deg (och förhoppningsvis baka någon liten pepparkaka också)! :)

Jag har gjort en egen julkalender till barnen, i första paketet var det färger så barnen målade en finfin tavla som nu pryder väggen på deras rum. Levi är mycket stolt! :)

Förra veckan var vi iväg till en club där det finns en stor gympahall, pool, bowling, biljard, ett lekrum för barnen och lite annat. Jag och barnen har tänkt haka på några andra som åker dit två dagar i veckan så det ska bli kul att komma iväg lite och roligt för barnen att få bada och större ytor att springa på.

Nu är jullovet nära, om två veckor befinner vi oss i Malaysia. Det ska bli riktigt skönt och roligt!

Tänk att ibland kan dagarna kännas så långa och Sverige känns som en hel evighet bort, men så har ändå hela hösten gått nu! Tiden går verkligen snabbt och nu ska jag verkligen njuta av tiden vi är här och att jag får vara hemma med våra fina barn och inte leva i framtiden (läs: Sverige)!

Ett ögonblick är allt som krävs

Idag tittade jag ut några sekunder från mitt kontorsfönster ner på gatan utanför. En pojke, 12 -13 år gammal, kom cyklandes på vägen. Han svänger ut för att cykla förbi en lastbil. Han ser inte lastbilen som kommer emot honom från andra hållet i full fart. Pojken faller till marken. Han blev klämd mellan de stora lastbilarna. När jag kommer ut har en stor skara samlats runt om pojken där han ligger på gatan. Han lever, men blöder ordentligt från ett jack på sidan av huvudet. Någon häller vatten över honom för att skölja bort blodet. Pojken är vid medvetande och kan uppge mobilnummer till någon förälder innan jag och en annan man bär in honom i en taxi för att han ska få komma till sjukhus. Som tur är ser det bara ut som att han fått en rejäl hjärnskakning och ett stort jack i huvudet. Han kommer att överleva. Men det var väldigt nära att hans liv tog slut idag.

At the end of our lives, we will not be judged by how many diplomas we have received, how much money we have made or how many great things we have done. We will be judged by "I was hungry and you gave me to eat. I was naked and you clothed me. I was homeless and you took me in" /Mother Theresa

Mumsfillibabba!

Idag har vår f.d. sambo kommit till oss, han ska vara här ett par dagar. Jättekul! Nästa lika roligt som att träffa honom var det att se vad han hade med sej! En överfull påse med lösviktsgodis, pepparkakor, knäckebröd, skinkost och o´boy! Jag och barnen har redan tjuvstartat på mer än en av godsakerna! :)

Vänner!

Vår lille Levi vill att vi skriver detta inlägg till alla hans kompisar:

Han var uppriktigt ledsen ikväll och vill att alla hans kompisar ska komma hit. Han känner sig ensam och tre kompisar (sin bror och två äldre tjejer) räcker inte, som han själv sa. Så nu har vi och Levi haft ett samtal med han där ovan och sagt att vi vill att det ska komma hit några vänner till Levi. Han ritade också en teckning som han ville att vi skulle publicera så att ni där hemma ser hur ledsen han är över att inte hans kompisar är här. Han frågade speciellt efter Wilmer, Alice och Ellen!

Så packa väskorna och boka biljetterna. Alla är varmt välkomna! Här lovar vi sol, värme och leksugna kamrater!

Nu är det jul igen...eller?

Snart är det jul men julstämningen vill inte riktigt infinna sig i ett 27 gradigt soligt Indien. Shirin längtar efter vinter och riktig jul. Imorse bakade hon lussekatter (russinen uteblev dock, då det satt ett gäng kackerlackor och mumsade i paketet), igår kom julgardinerna upp och julmusiken flödar ur högtalarna här hemma. Men julstämningen kommer nog inte bli riktigt som hemma. Julafton vid stranden i Malaysia... går inte rikigt att jämföra med en vit jul i Sverige. Nästa år ska vi fira riktig jul hemma iallafall!

Igår var vi bjudna på bröllop. Det var minst sagt intressant. Rörigt och väldigt mycket folk!

Efteråt åkte vi och åt en alternativ bröllopsmiddag på en italiensk restaurang. Gott och mycket trevligt! :)

Våga visa magen...

När Daniel var här på besök berättade han en dag för mig att vakten hade börjat prata med honom och dragit upp tröjan och klämt honom på magen. En annan kille vi känner berättade samma sak kort därefter. Mig hade han aldrig närmat sig så jag tyckte det var lite konstigt det de berättade. Men så idag... Jag skulle åka hissen upp och precis innan dörrarna hann stängas trängde han sig emellan och pekade mot min mage och kom emot mig. Men icke!!! Han fick kort och gott veta att jag har vissa gränser!

Det har flyttat in en ny kille i vårt trapphus nyligen, jag kanske ska berätta för honom att hålla sig undan vakten? Eller så låter jag bli :)

När Marianne och Daniel med barnen var här så åkte vi och hälsade på lite vänner ute på landsbygden. En av de hade blivit mormor samma dag och de frågade oss vad vi tyckte att den lilla nyfödda tjejen skulle heta. Någon av oss, vi minns inte vem, kom med förslaget Lisa. Dagen efter fick jag veta att den lilla tjejen döpts till just Lisa. Så vem det nu var kan ta åt sig äran att ha namngett en liten indisk flicka!

/Björn

We don´t quit!

Det är inte alltid man vill vara här. Ibland längtar man hem. Den senaste tiden har varit lite fram och tillbaka för oss alla. Men som någon sa för en liten tid sen "Det är när man har bestämt sig för att stanna som man kan unna sig att tänka tanken på att åka hem." Så ibland unnar vi oss att längta hem, för vi är här för att stanna!


Tack Shirin, Levi och Jack för att ni är med mig här ute!

Bara vi igen

Nu sitter Marianne, Daniel och barnen på flyget hem till Norge och här blev det genast väldigt tyst och nästan lite ensamt. Levi var rätt dämpad när vi åkte hem från flygplatsen ikväll. Han satt tyst en lång stund och sedan sa han "det här är inge roligt". Han undrade varför de var tvugna att åka hem och varför inte vi också kunde åka hem till Sverige.

Vi har iallafall haft jättehärliga dagar med familjen, men tiden gick sjukt snabbt! De hade gärna fått stanna ett tag till! :)

Fika på Barista

Giraff-spaning på stans Zoo

Ibland behöver man hjälp...

Papporna och barnen på en liten båttur

Hemma hos några indiska vänner

Coolingar i hissen på väg utEn ska bort... eller? ;)

TACK för att ni kom!!!

Här är det livat...

Nu har äntligen våra kära kusiner med föräldrar kommit! Jätteroligt tycker vi att det är! Det firades med svenskt godis och massa lek och bus.

Ikväll har vi tjejer varit och blivit fina också, det var en lycklig 7-åring vi hade med oss!