Hoppa till innehållet

Halvvingar

Från Wikipedia
Halvvingar
Rödbent bärfis (Pentatoma rufipes)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
UnderstamSexfotingar
Hexapoda
KlassInsekter
Insecta
UnderklassBevingade insekter
Pterygota
InfraklassNeoptera
OrdningHalvvingar
Hemiptera
Vetenskapligt namn
§ Hemiptera
AuktorLinnaeus, 1758
Underordningar
Hitta fler artiklar om djur med

Halvvingar (Hemiptera) är en insektsordning, vars viktigaste kännetecken är ofullständig förvandling, sugande och stickande mundelar i form av en ledad snabel och oftast två par vingar som skiljer sig ganska mycket mellan undergrupperna. Huvudet är också mycket olika format hos undergrupperna.

Omkring 50 000 till 80 000 kända arter räknas till denna ordning.[1]

Halvvingarna har en sugsnabel som är tillbakaböjd under huvudet i vila. Denna bildas huvudsakligen av underläppen i form av en lång och smal ränna uppdelad i 3–4 tvärleder. Den vid roten bredare öppningen täcks av den jämförelsevis korta överläppen. Denna ränna omsluter de övriga mundelarna som en skida. Dessa övriga mundelar utgörs av två par mycket tunna stickborst. Palper saknas, men spetsen av den rännformiga underläppen utgör troligtvis ett känselorgan.

Av mellankroppens tre leder är den främsta, prothorax, vanligen större än de övriga och fritt rörlig. Av vingarna, som på ganska många arter saknas helt, är antingen båda paren ungefär lika till storlek och form, mer eller mindre hinnaktiga och under vilan takformigt hoplagda över bakkroppen. Dessa ansågs tidigare vara en egen underordning, växtsugare (Homoptera). Framvingarna kan också i sin främre del vara läderartade, medan bakre delen i likhet med bakvingarna vanligen är hinnaktig. Det är denna egendomlighet, som inspirerat till benämningen halvvingar. Insekterna med sådana vingar ansågs tidigare vara en annan underordning, skinnbaggar (Heteroptera). Även vingarnas ställning är olika, på så sätt att dessa vingar är platt hoplagda över ryggen när insekten vilar.

Bakkroppen är i hela sin bredd hopvuxen med mellankroppen. I dess främre del finns hos många halvvingar ett par körtlar som utmynnar på bakbröstet och som utsöndrar en vätska som ofta luktar obehagligt, till exempel hos bärfisarna.

Halvvingarna förökar sig oftast genom att lägga ägg. Larverna liknar de fullbildade insekterna förutom att de saknar vingar. Förvandlingen sker successivt under upprepade ömsningar av exoskelettet. Vinganlagen framträder först som korta stumpar. Puppstadium saknas helt. Hos en del, till exempel bladlössen, förekommer ett slags generationsväxling, genom att släktled av hannar och äggläggande honor omväxlar med släktled av uteslutande honor, som utan befruktning föder levande ungar.

Några halvvingar är rovdjur som dödar och suger ut innanmätet från små djur. Andra är parasiter som får näring genom att suga blod från varmblodiga djur. Så gör till exempel vägglössen. De flesta halvvingar lever dock av växtsafter, och många kan därför bli svåra skadedjur för kulturväxterna.

  1. ^ ”Hemiptera...It's a Bug's Life”. Hemiptera...It's a Bug's Life. Natural History Museum. http://www.nhm.ac.uk/resources-rx/files/26feat_its_a_bugs_life-3013.pdf. Läst 26 juli 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]