Hoppa till innehållet

Albert Lebrun

Från Wikipedia
Albert Lebrun
Albert Lebrun, 1932.
Född29 augusti 1871[1][2][3]
Mercy-le-Haut, Frankrike
Död6 mars 1950[1][4][3] (78 år)
Paris sextonde arrondissement
BegravdMercy-le-Haut
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidÉcole polytechnique
École nationale supérieure des mines de Paris
SysselsättningPolitiker, ingenjör, entomolog
Befattning
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
tredje franska republikens sjunde legislaturperiod, Meurthe-et-Moselle (1898–1902)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
tredje franska republikens åttonde legislaturperiod, Meurthe-et-Moselle (1902–1906)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
tredje franska republikens nionde legislaturperiod, Meurthe-et-Moselle (1906–1910)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
tredje franska republikens tionde legislaturperiod, Meurthe-et-Moselle (1910–1914)
Frankrikes kolonialminister (1911–1912)[5][6]
Frankrikes kolonialminister (1912–1913)
Frankrikes krigsminister (1913–1913)
Frankrikes kolonialminister (1913–1914)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
tredje franska republikens elfte legislaturperiod, Meurthe-et-Moselle (1914–1919)
Ledamot av Frankrikes nationalförsamling
tredje franska republikens tolfte legislaturperiod, Meurthe-et-Moselle (1919–1920)
Senator för tredje franska republiken, Meurthe-et-Moselle (1920–1932)[7]
Franska senatens talman (1931–1932)
Fransk samfurste av Andorra (1932–1940)
Frankrikes president (1932–1940)
Politiskt parti
Demokratiska republikanska alliansen
MakaMarguerite Lebrun
(g. 1902–1947)
BarnMarie Freysselinard (f. 1904)
Utmärkelser
Vita örnens orden (1932)
Riddare av Elefantorden (1933)[8]
Kungliga Serafimerorden
Riddare med storkors av Bathorden
Storkors av Nichan el Anouars orden
Vatikanens Kristusorden
Anjouanstjärnans orden
Storkors av Kambodjas kungliga orden
Storkors av Annamitiska drakorden
Hederslegionens stormästare
Storkors av Hederslegionen
Namnteckning
Redigera Wikidata

Albert Lebrun, född 29 augusti 1871 i Mercy-le-Haut, Meurthe-et-Moselle, död 6 mars 1950 i Paris, var en fransk politiker.

Lebrun var ursprungligen gruvingenjör och lärare vid École des hautes études commerciales. Han tillhörde 1900-20 deputeradekammaren, var kolonialminister 1911-12 i Joseph Caillaux regering 1911-12, i Raymond Poincarés regering 1912-13, i Gaston Doumergues regering 1913-14 samt i Georges Clemenceaus regering 1917. 1918-19 var han minister för de befriade områdena i Clemenceaus regering, medlem av senaten 1920-32, dess vicepresident 1926-31 och senatens president 1931-32. När efter mordet på Paul Doumer en ny president skulle utses, avsåg man att försöka hitta en kandidat som kunde accepteras av både höger och vänstersidan. Valet föll på Lebrun, som erhöll 633 av 826 avgivna röster. Lebrun var annars en utpräglad högerman som politiskt stod Poincaré nära.[9]

Han var Frankrikes president och furste av Andorra 1932-1940. Han ersattes av Philippe Pétain vid Frankrikes vapenstillestånd med Tyskland men officiellt avgick han aldrig.


Företrädare:
André Tardieu
(tillförordnad)
Frankrikes president
1932–1940
Efterträdare:
Philippe Pétain
Vichyfrankrikes statschef
Efterträdare:
Charles de Gaulle
Ledare för de fria franska styrkorna


  1. ^ [a b] senat.fr, senat.fr-ID: senateur-3eme-republique/lebrun_albert0945r3.[källa från Wikidata]
  2. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: C/0/16, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Albert-Lebruntopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Frankrikes nationalförsamling (red.), Sycomore, Sycomore-ID: 7652, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  6. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  7. ^ senat.fr, senat.fr-ID: senateur-3eme-republique/lebrun_albert0945r3, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.legiondhonneur.fr , läst: 15 maj 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 16. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1097