Abu'l-Khayr Khan
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. (2023-07) Hjälp gärna Wikipedia med att förbättra språket i texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Abu'l-Khayr Khan | |
 | |
| Född | 1412 (cirka) |
|---|---|
| Död | 1468 södra Kazakstan, Kazakstan |
| Sysselsättning | Politiker |
| Befattning | |
| Khan, Uzbek Khanate (1429–1468) | |
| Maka | Rabiya Sultan Begim (g. 1451–1468)[1] |
| Barn | Xah Budah Sultan Shaikh-Khaidar Kuchkunji Khan (f. 1452) Suyonchkhodja khan (f. 1454) |
| Föräldrar | Devlet Sejk |
| Redigera Wikidata | |
Abu'l-Khayr Khan (Uzbekiska: Abulxayirxon, Абулхайирхон), född 1412, död 1468, var en khan av Uzbekistan som förenade de nomadiska centralasiatiska stammarna. Han skapade en av de största och mest kraftfulla turkiska staterna under 1400-talet.[2] Efter hans död 1468 försvagades Uzbekistan gradvis under de kommande decennierna. Han efterträddes av sin son Sheikh Khaidar som ledde Uzbekistan vidare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Abu'l-Khayr var en ättling till Djingis khan genom Jochis femte son Shiban.[2][3] Han var också en bej av Vita horden, vilket var en av de tre mongoliska högsta stammarna som härskade över områdena i Centralasien på 1200-talet och 1300-talet. Vid tiden för Abu'l-Khayrs födelse hade Shibans ulus (stam) delats upp i separata nomadiska grupper, en av vilka leddes av Jumaduq khan. Abu'l-Khayr tjänstgjorde i Jumaduqs armé och blev tillfångatagen när Jumaduq dödades i strid år 1427.[2]
Efter att ha blivit frisläppt år 1428 började Abu'l-Khayr att förena olika nomadiska grupper av den gamla Sjaibanider-stammen i området kring Tyumen och floden Tura.[4] Han avsatte och dödade Kazhy Mohammed, khanen av Khanatet Sibirien, efter en strid vid Tobolfloden,[4] varpå han utropades till khan över Västra Sibirien. De kommande fyra åren ägnade han sig åt att stärka sin kontroll över hela regionen.[2]
Abu'l-Khayr khan fick hjälp med sin konsolidering av Manghits,[5][3] en annan stam i Vita horden, och särskilt av Vaqqāṣ Bej, som var Edigüs (Han var en mongolisk muslimsk emir i Vita Horden som grundade en ny politisk enhet, som kom att bli känd som Nogai-horden) barnbarn.[2]
Under åren 1430–1431 genomförde Abu'l-Khayr tillsammans med Vaqqāṣ en attack på Khwarezm och ockuperade den regionala huvudstaden Urganj.[6]Uzbekerna kunde dock inte hålla staden och retirerade under sommaren 1431. Efter att ha ockuperat Urganj drog sig Abu'l-Khayrs armé tillbaka till stäppen. Nära Astrakhan besegrade de två motstående khan. År 1435–1436 attackerade Uzbekarméerna Khwarezm igen, och flera år senare gjorde de räder i Astrakhan.[6] Från och med 1446 invaderade Abu'l-Khayr och hans styrkor Syr-Darja-regionen och lyckades ta kontroll över vissa områden som tidigare var under Timuridernas kontroll. Staden Sighnaq blev Abu'l-Khayrs nya huvudstad, från vilken han senare genomförde räder mot Mawarannahr (Transoxiana).
1451 begärde Abu Sa'id mirza Abu'l-Khayr khans hjälp i striden mot 'Abdullah Mirza. Abu'l-Khayr gick med på att stödja Abu Sa'id och de två arméerna marscherade mot Samarkand. Abdullah besegrades och dödades, varpå Abu Sa'id snabbt flyttade sina styrkor in i staden och låste portarna, vilket lämnade Abu'l-Khayr och uzbekerna utanför. För att undvika hämnd erbjöd Abu Sa'id mirza uzbekerna många gåvor och rikedomar.[6] År 1451 hjälpte Abu'l-Khayr Timuriden Abu Said mirza att komma till makten. I Samarkand gifte han sig med dottern till sultanen i Transoxanien, astronomen och astrologen Ulug Beg. Dennes dotter Rabiya Sultan-Begim blev modern till Abuĺ-Khayrs söner Kuchkunji khan och Suyunchkhodja khan, som senare styrde Transoxanien. Rabiya Sultan-Begim dog 1485 och begravdes i Turkistan.[7]
Abu'l-Khayr khan dog 1468 (fast en del källor säger 1469 eller 1470).[6] Efter Abu'l-Khayr khans död kontrollerade två separata linjer av ättlingar de två uzbekiska staterna Mawara al-Nahr och Khwarezm.[3]
Under det första decenniet av 1500-talet lyckades hans sonson Muhammed Shaybani Khan slutligen förena uzbekerna och etablerade det kortlivade Sjaibanid-imperiet, med centrum i Samarkand.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, iranicaonline.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] DeWeese, Devin (2010-11-01) (på engelska). Islamization and Native Religion in the Golden Horde: Baba TŸkles and Conversion to Islam in Historical and Epic Tradition. Penn State Press. ISBN 978-0-271-04445-3. https://books.google.se/books?id=0TCjm7uNk0AC&dq=Abu'l-Khayr+Khan&pg=PA345&redir_esc=y#v=onepage&q=Abu'l-Khayr%20Khan&f=false. Läst 7 juli 2023
- ^ [a b c] Noelle, Christine (1997) (på engelska). State and Tribe in Nineteenth-century Afghanistan: The Reign of Amir Dost Muhammad Khan (1826-1863). Psychology Press. ISBN 978-0-7007-0629-7. https://books.google.se/books?id=iqkiRvaDThgC&dq=Shiban+-Microwave&pg=PA65&redir_esc=y. Läst 7 juli 2023
- ^ [a b] Forsyth, James (1994-09-08) (på engelska). A History of the Peoples of Siberia: Russia's North Asian Colony 1581-1990. Cambridge University Press. ISBN 978-0-521-47771-0. https://books.google.se/books?id=nzhq85nPrdsC&dq=Shiban+-Microwave&pg=PA25&redir_esc=y#v=onepage&q=Shiban%20-Microwave&f=false. Läst 7 juli 2023
- ^ Tavārīkh-i guzīdah nuṣrat'nāmah mikrofilm av British Library ms. Or. 3222. British Museum Photographic Service, 197-, London, (Cat. Turk. p. 276) (neg. = 1364). En tidig 1500-tals Shibanid-historia.
- ^ [a b c d] Foundation, Encyclopaedia Iranica. ”Welcome to Encyclopaedia Iranica” (på amerikansk engelska). iranicaonline.org. https://iranicaonline.org/. Läst 7 juli 2023.
- ^ Lebedeva T.I., Om Guri Amirs outforskade begravningar //Arkeologi, historia och kultur i Centralasien. Tasjkent, 2002, s.68