Hoppa till innehållet

2 februari

Redigera länkar
Från Wikipedia
◄◄   ◄   2 februari   ►   ►►
Veckodag 2024: Fredag
Jan · Februari · Mar
Årets 33:e dag
332 dagar till årets slut
 (333 under skottår)
Må Ti On To Fr Lö Sö
1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 (30)
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 2 februari
Se även Mall:2 februari

2 februari är den 33:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 332 dagar av året (333 under skottår).

Återkommande bemärkelsedagar

[redigera | redigera wikitext]

Helgdagar

[redigera | redigera wikitext]
  • Kyndelsmässodagen (även kallad Marie kyrkogångsdag eller Jungfru Marie kyrkogångsdag i äldre almanackor), till minne av att Jungfru Maria 40 dagar efter jul bar fram Jesus i templet

Flaggdagar

[redigera | redigera wikitext]

Namnsdagar

[redigera | redigera wikitext]

I den svenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande – Kyndelsmässodagen
  • Föregående i bokstavsordning
    • Kyndelsmässodagen – Denna benämning på dagens datum åsyftar den dag 40 dagar efter Jesu födelse (25 december) då hans mor Maria bar fram honom i templet. Kyndel är ett gammalt ord för brinnande ljus (jämför engelska candle), och här åsyftas att man tände många ljus denna dag. Just namnet Kyndelsmässodagen infördes 1901, då det ersatte den äldre benämningen Marie kyrkogångsdag.
    • Marie kyrkogångsdag – Detta är den äldre benämningen på Kyndelsmässodagen, som har funnits på dagens datum sedan medeltiden. 1901 ersattes det alltså av den modernare benämningen Kyndelsmässodagen.
    • Marja – Namnet infördes 1986 på 5 juli, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001.
    • Mia – Namnet infördes 1986 på 28 november, men flyttades till dagens datum 1993 och utgick 2001.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1901 – Marie kyrkogångsdag
    • 1901–1985 – Kyndelsmässodagen
    • 1986–1992 – Kyndelsmässodagen
    • 1993–2000 – Kyndelsmässodagen, Mia och Marja
    • Från 2001 – Kyndelsmässodagen
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

[redigera | redigera wikitext]
  • Nuvarande[1] (revidering 2020) – Disa
  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Disa
    • 1950 – Disa
    • 1964 – Disa
    • 1973 – Disa
    • 1989 – Disa
    • 1995 – Disa
    • 2000 – Disa
    • 2005 – Disa
    • 2010 – Disa
    • 2015 – Disa
    • 2020 – Disa

Händelser

[redigera | redigera wikitext]
  • 962 – Otto I blir tysk-romersk kejsare och kröns samma dag av påven Johannes XII. Otto blir därmed den förste att göra anspråk på titeln ”romersk kejsare” sedan kejsar Berengars död 924. Dagen därpå undertecknar kejsaren och påven gemensamt dokumentet Diploma Ottonianum, som reglerar förhållandet mellan påve- och kejsarmakten.
  • 1119 – Sedan Gelasius II har avlidit den 29 januari väljs Guy av Vienne till påve och tar namnet Calixtus II (denna eller föregående dag).[3]
  • 1250 – Den svenske kungen Erik Eriksson avlider, men eftersom han och hans hustru Katarina inte har några barn finns det ingen självklar tronarvinge. Istället utvecklas situationen till något av en maktkamp om tronen, främst mellan den tioårige Valdemar Birgersson, som är son till kungens syster Ingeborg och jarlen Birger Magnusson, och Filip Knutsson, som är son till den förre kungen Knut Långe (som ett tag erövrade kronan från kung Erik). Senare under februari segrar Valdemars sida i kampen och han väljs till kung, med fadern Birger som förmyndare.
  • 1388 – Drottning Margareta väljs till norsk regent efter att hennes son Olof, som var kung av både Danmark och Norge, har avlidit året innan. Svenska stormän hyllar henne även som svensk regent och därmed har upproret mot den sittande svenske kungen Albrekt av Mecklenburg utbrutit. Margareta börjar med att belägra borgen Axevalla hus.
  • 1536 – Spanjorerna grundar en stad på den sydamerikanska floden Río de la Platas södra strand, där den mynnar i Atlanten. De ger den namnet Nuestra Señora Santa María del Buen Aire (Vår Fru den heliga Maria av den goda brisen), vilket sedermera förkortas till Buenos Aires. 1541 överges staden, men grundas på nytt 1580 och från och med 1880 blir den huvudstad i republiken Argentina.
  • 1709 – Den skotske matrosen Alexander Selkirk blir räddad från den öde ö bland Juan Fernández-öarna, där han har varit skeppsbruten sedan 1704. När han återvänder till Storbritannien inspireras författaren Daniel Defoe av hans historia till att skriva romanen Robinson Kruse. Ön som Selkirk levde på i över fyra år heter idag Robinson Crusoe-ön, medan en mindre ö, väster om denna, heter Alexander Selkirk-ön.
  • 1789 – Riksdagen 1789 inleds i Stockholm som leder till införandet av Förenings- och säkerhetsakten.
  • 1831 – Sedan Pius VIII har avlidit året innan väljs Bartolommeo Alberto Cappellari till påve och tar namnet Gregorius XVI.
  • 1914 – Den brittiske skådespelaren Charlie Chaplin gör filmdebut, då hans första film Making a Living börjar visas i USA. Detta är dock inte den första film med Chaplin, som har producerats, utan det är Kids Auto Races at Venice, som dock inte har premiär förrän den 7 februari. Venice-filmen är också den första, där Chaplin spelar ”Luffaren” (”The Tramp”), som sedermera blir hans paradroll.
  • 1933 – De båda systrarna Christine och Léa Papin, som arbetar som hembiträden i Le Mans i nordvästra Frankrike, mördar sin arbetsgivares fru och dotter. Christine, som är den dominerande i förhållandet, döms till döden, men får straffet omvandlat till livstids fängelse, medan Léa döms till tio års fängelse. Christine avlider i fängelset 1937, medan Léa frisläpps 1941 och avlider först 1982.
  • 1940 – Den amerikanske sångaren Frank Sinatra blir medlem i Tommy Dorseys orkester och gör därmed scendebut. Sinatras karriär kommer sedan att innefatta både teater- och filmroller samt sångframträdanden nästan ända fram till hans död 1998.
  • 1943 – De tyska trupper, som har kämpat mot de sovjetiska i slaget vid Stalingrad sedan 17 juli året innan, kapitulerar under generalfältmarskalk Friedrich Paulus ledning inför den sovjetiska övermakten, tvärtemot Hitlers order om att kämpa till sista man. Slaget blir den definitiva vändpunkten på östfronten och från och med nu fram till krigsslutet 1945 drivs tyskarna sakta men säkert tillbaka till Berlin.
  • 1948 – Den svenske författaren och översättaren Åke Holmberg publicerar den första boken om privatdetektiven Ture Sventon, vilken har titeln Ture Sventon, privatdetektiv. Fram till 1973 utger Holmberg totalt nio böcker om detektiven Sventon.
  • 1959 – Olyckan vid Djatlovpasset.
  • 1971 - Ramsarkonventionen antas.
  • 1987 – Det svenska Centerpartiets ledare Karin Söder avgår på grund av sjukdom. Hon blev partiledare 1985 och var då partiets och även Sveriges första kvinnliga partiledare. Den 21 februari efterträds hon av Olof Johansson.
  • 1989 – Ett provflygplan av typen Saab 39 Gripen havererar i samband med landning på Saabs flygfält i Linköping. Orsaken är att piloten Lars Rådeström och det datoriserade styrsystemet kommer i otakt med varandra (så kallad ”pilot induced oscillation”; PIO), vilket resulterar i så kraftiga roderutslag att flygplanet rollar till vänster och slår i marken (Rådeström klarar sig oskadd).
  • 1990 – Den sydafrikanske presidenten F.W. de Klerk meddelar i ett tal i landets parlament att de färgades parti African National Congress (ANC) ska legaliseras och att dess ledare Nelson Mandela ska friges efter att ha suttit i fängelse sedan 1962 (bland annat på ön Robben Island). Mandela friges den 11 februari och 1994 väljs han till Sydafrikas förste svarte president.
  • 2002 – Uppsala teknolog- och naturvetarkår bildas 2 februari vid Uppsala universitet.

Födda

[redigera | redigera wikitext]

Avlidna

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Roman Catholic Church” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Catholic.html. Läst 23 november 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=2_februari&oldid=54909842”