Mutor

Hej!

I lördags drog Elliot och jag in till en av mina favorit-loppisar. Jag försöker göra lördagsloppis till något roligt för barnen. Mest genom att muta med nygamla leksaker. Men också med festis och och en och annan bulle. Jag har minst tre kassar med mig hem nu för tiden. Det är perfekt att köpa leksaker på loppis. Bra utbud och bra pris. Dessutom miljövänligt.

När det gäller barn och loppisar gäller det som tidigare nämt att vara snabb. Man har inte många sekunder på sig innan de tröttnar. På loppisen i fråga är det någon som tänkt till. I ena hörnet finns en tv med videofilmer. Jag placerade Elliot där och sa att han skulle gå till räcket och skrika "Mamma" om han letade efter mig. Ansvarsfullt? Kanske inte.

Jag kunde utgå från räcket och göra små utflykter bland loppisborden innan det var dags att gå tillbaka och kolla om jag hade en skrikande son. Elliot nöjd. Mamma nöjd.

Jag köpte en sak till mig själv bland alla videofilmer, dinosarier och spel.

Finn ett fel. Eller finn en ny kanna. Ser ni vilken som är ny?

Det blev en 1/2 liter kanna. Den i mitten. Den till höger är en 1 liter kanna jag haft sedan tidigare.

Jag har också en liten en sedan förut. En 1/4 liter fast med en svart text. Nu har jag en komplett trio.

Jag har beställt något efterlängtat. Det kommer under veckan.

kram Helena

TV4

Ni kommer väl ihåg att läsa allt med dalmål nu?

Jag måste bara berätta vad jag gjort. Jag fick förfrågan att vara med i Malous program Efter tio för att prata om inredning och min blogg. Jag tackade faktiskt nej. Det var idag måndag de ville ha mig med. Ni kommer väl ihåg att jag skrivit inredningstips på deras hemsida för någon vecka sedan.

Varför tackade jag nej? Visst var det smickrande för egot att få ett sådant erbjudande. Och visst skulle det vara kul att vara med på en tv-inspelning (live dessutom) och bli intervjuad av självaste Malou. Och visst är det bra med publicitet för bloggen. Men i ärlighetens namn var jag bekväm. Jag såg framför mig en ledig måndag med barnen och kände att jag flängt så mycket på slutet. Det var helt enkelt inte så viktigt för mig. Inte denna gång.

Jag fyndade sex stycken vackra linnehanddukar med samma broderade monogram på loppis. Perfekt att ha vid dukning vid alla fantastiska 3-rätters middagar som småbarnföräldrar brukar ställa till med.

JE som i Jäkligt Elegant kanske?

Uppdatering:

Fick ett påstående i en kommentar:

Jag tror att du var rädd att tappa din anonymitet helt och hållet. Precis som när du lät ditt foto vara ute på bloggen några timmar, innan du sedan ångrade och tog bort det. Ledig måndag med barnen? Come on Helena!

Ni känner mig - men inte helt. Visst har jag tänkt att anonymiteten försvinner men jag tyckte att det hade varit ok. Upgraden av det hela övervägde det. Mitt namn har ju redan publicerats. Så när det kommer till kritan var det min måndag med barnen. Tro´t eller ej.

kram Helena

Nya saker till Emmas rum

Hej!

Jag och båda barnen for på loppis i morse. Vi hängde på låset. Det är så man gör fynden. När man har en 1.5- och 3.5-åring med på loppis minskar den effektiva sakletar-tiden drastiskt. 3 minuter har man på sig att reka hyllorna. Sen får man springa efter dem, kolla på leksaker och ställa tillbaka allt på rätt plats som de tar med sig.

Jag har köpt lite nya saker till Emmas rum.

Idag hittade jag små söta salt- och pepparströare. Ser ni vad små de är? Jag la dit ett par kakor på barnens bricka så ni skulle se.

De små locken med hål var lite buckliga. Det tyckte jag bara var charmigt.

Den här mjölkkannan i miniatyr hittade jag på Tulavippan sist. Den är inte mer än 10 cm hög. Passar också bra i barnens kök.

Den lilla kaffeburken är äkta nostalgi. De man är van att se är på 1 kg. Den här har det varit 250 g kaffe i. Även den får stå i Emmas rum.

Fett arsle

Ja. Det finns härliga bloggmänniskor och det finns ohärliga bloggmänniskor. Jag har ju tidigare visat ett litet utkast som visar vad man får stå ut med. Den här senaste kommentaren tyckte jag var riktigt charmig.

Anonym:
"Hujedamej att se ditt feta arsle i något annat än just - VIDA jeans
Du tror att dina små "äventyr på egen hand" är roliga.."

Vilken solstråle. Det riktigt värmer i hjärtat.

Strunt i det. Nu ska ni få se en skål jag har köpt på loppis. Jag använder den just nu som en fruktskål.

Den ser ut som en kantig soppterrin. Lite ovanlig, det gillar jag.

Kanske kan jag plantera en vacker vårlök i den snart?

I morgon är jag sugen att gå på loppisjakt. Ser ni någon i en svart-blå jacka med ett fett jeans-arsle kanske det är jag.

kram till er alla snälla bloggvänner

Helena

Jasstand

Hej!

Nu har jag varit på affärskurs i Stockholm i två dagar. Fulltankad med ny kunskap och med nya kalorier.

Förra lördagen tänkte famljens Spets och Snor att det vore trevligt att gå ut och äta. Jovisst - Göran, jag och kidsen begav oss till ett lokalt pizzahak med heltäckningsmatta och låtsasmarmor-bord. Vi beställde Spagetti Bolognese till barnen. De åt uppskattningsvis två spagettistrån var och tillbringade resten av tiden att springa runt, som bara två ohyfsade barn kan, bland alla gäster, pizzor och bord.

Baren utarbetade en rutt - från flipperrummet till mig och Göran, fick ett pommes frites var och sprang sedan tillbaka till flipperrummet. Så här höll de på. Kanske 40 rundor. Sen brakade det loss. Elliot knuffade Emma bakifrån så hon ramlade i farten och föll framåt.

Både Göran och jag blev såklart arga. Tog barnen och satte dem i bilen för att åka hem. På vägen hade vi en lång och arg utläggning för vår treåriga son om att man inte får knuffas.

-Man får aldrig knuffa någon! Då gör det ont på den andra. Det är bättre att vara snäll, förklarade jag och Göran.

Elliot satt tyst en lång stund.

Nu sitter han nog och funderar över sina synder och skäms, tänkte vi. Då kommer det. Observera att Elliot inte kan säga "v" än utan säger "j".

- Jag är stark. Jag kan slänga i er i jattnet. Då kommer en haj och äter upp er. Jättehårt. Och sen. Sen åker ni nedför jattenfallet. Då kommer en stor jasstand till er, säger Elliot.

Det här står på mitt köksbord just nu. En gammal handduk, fattigmanssilver, soppterrin köpt på loppis och lite vitt porslin på en gammalt luffarslöjdsunderlägg.

På underlägget står en krackelerad söt kanna och ett gammalt saltkar. Vet ni vad jag har i burken med lock?

På burken står det English Blue Stilton Cheese. Köpte den på loppis för en tia. I den har jag faktiskt flingsalt. Perfekt placering på matbordet och dessutom skyddar locket mot damm.

kram Helena

Vi får vänta ett helt år!

Tänk att man ligger så långt fram i tidningarnas värld. Det gäller att få säsongen på bilderna att stämma med det verkliga säsongen. Är det vinter vill man självklart ha snö på bilderna och det går inte att skapa i oktober. I januari eller februari 2009 kommer mitt hem i Lantliv.

Jag handlade lite mer till badrummet på loppis förra helgen. Det ska ni få se idag.

Jag tyckte att en gammal tvättbräda fungerade bra som insyddsskydd vid fönstret. Gardinen har jag tagit bort för att få in mer ljus. Vi har ett vanligt fönster som inte skyddar någonting mot insyn men å andra sidan bor vi på landet. Det är ingen som ser dig ändå. Är det någon som har så tråkigt så får jag väl unna dem det (eller missunna?).

Jag köpte även lite förvaring för mina smycken och hårsnoddar. Jag tänkte att i den lilla asken i pressglas ska jag ha smycken. I den lite större bruna kan jag ha hårsnoddar, större smycken och annat skräp.

Tillbaka i Sverige

Så där ja. Då var jag på plats igen.

Jag hann med allt jag ville i Oslo trots en stressad jobbresa. Jag släpade med min manliga kollega till den ena affären efter den andra. Han fick till och med följa med hem till min kompis Lotta som jag ville passa på att träffa. Hon bodde alldelens bakom slottet i Oslo i en magnifik lägenhet med stukaturer. Just där Lotta bodde fanns några av de affärer ni rekommenderade mig. Jag besökte t.ex. Shabby for kids som var rolig och mycket fin! Det enda jag köpte i Oslo var ett par bruna prickiga strumpr från Noa Noa. Det var tur att jag reste med en tålmodig kollega denna gång. Han väntade snällt i affären utan klag och trötta blickar.

Vi inledde dock Oslovistelsen med ett besök på Peppes Pizza där vi valde "all you can eat" alternativet. Det muntar upp vilken karl som helst. Han levde nog på det. Och mitt trevliga sällskap förstås ... fniss

Jag tröttnade på min badkarshylla. Letade fatt på en gammal planka istället.

Jag var ute efter en råare känsla. Det finns lite farliga rostiga spikar jag måste dra ur. En råkade göra hål i badkaret. Ops.

Det här fatet hittade jag för ett par veckor sedan på loppis. Visst är det fint. Det står i badrummet på min byrå.

Den lilla spegeln köpte jag samtidigt. Nu ligger den med spegeln nedåt.

kram Helena

Afternoon tea och pizzabak

Hej på Er!
Igår var jag upp till Rättvik med min moster och två kusiner för att avnjuta en afternoon tea. Vi satt vid ett fönsterbord och hade en härlig utsikt över sjön Siljan. Oj så gott det var. Scones med sylt och grädde plus ett stort antal bakverk att frossa i. Har ni sett bilder från när jag ordnade ett aftenoon tea party hemma hos mig?

På kvällen gjorde min bror hembakad pizza i våran gamla bakugn. Den blev helt fantastiskt god! På pizzan låg en hemmagjord tomatsås, parmesan och mozarella lika delar, parmaskinka, oliver och tomater. Efter gräddning toppades pizzan med ruccola.

Här står brorsan och hans kompis och jobbar för fullt. Vi andra sitter vid bordet som hungriga vargar och tycker pizzabaket går lite långsamt. Är den klar snart?

Nu är det dags att grädda en färdiggjord pizza à la Robban. Det gäller att man tillräckligt med mjöl på spaden så det inte fastnar. Det är lurigt att få allt perfekt. Det är också viktigt att ha rätt temperatur så inte bröden blir svarta under. Dessutom använder vi alltid alved när man bakar. Det är en energität ved och som inte sprätter.

Jag funderar på att baka bröd i ungen nu till jul. Det är mycket jobb men det är ju så mysigt och så gott.

Jag var på loppisen Tulavippan igår också. Jag köpte en vacker handduk (som nog ska få bli en kudde till jul), gammalt örngott och en skål.

Den vackra spetsen var fastsydd diagonalt på kudden. Det var lite annorlunda.

En till närbild på spetsen.

Skålen var lite vaniljgul och krackelerad. Dessutom var det antydningar till midja på två ställen om ni tittar noga.

kram Helena

Alternativ till tavlor

Hej på Er mina vänner!

Ni är ju bara för fantastiska. Jag tänker på alla Er som lämnar dessa vänliga, roliga och fina kommentarer. Jag läser alla kommentarer ofta flera gånger om dagen. Jag hinner inte alltid svara på alla men ni ska veta att de är lästa av mig.

Det är en annan sak som jag också har tänkt på. Det är hur man väljer att framstå på bloggen. Min tanke är att vara personlig utan att vara privat. En del jag träffat frågar mig om det inte är utelämnade att ha en blogg. Mitt svar är då nej. Det baserar jag på att det är jag själv som väljer vad som skrivs. Det är ju bara en liten del av mitt liv jag publicerar på bloggen. Och jag väljer vilka delar.

Det spännande med det hela är att den bilden man skapar av en människa bakom en blogg är egentligen utifrån väldigt lite input. Jag tror den sällan stämmer överens med verkligheten. Jag brukar fundera vilka människor som finns bakom era signaturer. Det är en annorlunda värld denna bloggvärld. Man kan ha daglig kontakt med människor utan att känna dem. Det är ett skönt och kravlöst sätt när man tänker efter.

Jag är en skeptiker till tavlor. Jag vet att jag är tråkig. Det kanske kommer med åldern. Vad kan man hänga upp istället då?

För flera år sedan på en loppis köpte jag en tavelram utan innehåll. Jag tyckte den var så vacker med sin ovala form och fina detaljerna.

Men oj vilken söt bäbis man kan ana på kortet. Det är min lilla Elliot.

kram Helena

Soppterriner och bakutsparkar

Igår satt jag på en hästrygg för första gången på 18 år. Magda och jag tog en kvällstur och njöt av det sköna vädret. Hon har nämligen två hästar. Perfekt sätt att umgås.

-Pricken är jättesnäll. Han har aldrig gjort något, säger Magda.

Okej då, tänkte jag och letade på min gamla ridhjälm sen 20 år tillbaka. Konstigt, jag tycker mig komma ihåg att den var snyggare än den är. Låt gå. Jag hittade även mina gamla ridstövlar. Fötterna måste ju ändå vara samma storlek tycker man.

Fötterna var samma storlek - men inte vaderna. Ni skulle sett Göran och mig igår. Jag försökte trycka ned foten i stöveln och Göran drog. Men det var lönlöst. Vaderna var för feta. Ett par gröna Tretorn fick rycka in i stället.

Det första som händer när vi börjar skritta var att den snälla Pricken började sparka bakut. Det är precis vad man behöver. Han ger sig och gör sen ett nytt försök då vi började trava. Tur man är grinkärring. Sånt har man i generna. Han fattade vem som bestämde till sist. När maktkampen var över hade vi en härlig stund ihop. Vi povade till och med att galoppera.

Har ni sett min andra soppterrin?

Den har jag fyndat på loppis för 50 pix.

Jag hade tur att hitta en såssnipa på en annan loppis för en tjuga. Ser ni att det är samma mönster?

Så nu har jag ett par. Det är alltid kul.

Nej nu måste jag gå och sätta mig lite mjukare, aj som s...tan.

Italiensk blogg har hälsat på

Hej på er!

Har ni gjort några vackra inköp av Susanne? Jag har lagt upp bilderna på sidan så har ni lite mer tid på er att titta.

Det är alltid så roligt när man ser att andra bloggar skriver om min blogg. Denna gång såg jag att en italiensk blogg nämnt min blogg. Inte dåligt att de hittar till Spets och snor från Italien - designernas mecca. Bloggen heter Decor 8 och inlägget hittar ni här. Ni hittar även några kära bloggkollegor där.

För övrigt har jag varit på loppis igen och köpt lite småsaker.

Två gamla örngott med spets, ett för vuxna och ett för barn. Så gulligt tycker jag.

Som sagt, hur hann de med allt förr? Någon egentid på den tiden var det nog ingen som hade hört talas om. Man brukar kalla handarbeten för terapi och det ligger nog mycket i det. Vi skulle nog behöva liten dos av handarbeten i vårt samhälle, inte minst jag.

Dessa salt- och pepparkar blir perfekta i min matsal.

Hittade den söta lilla minikaraff eller vas med olivslipning, bara ca 7 cm.

Nya vita fynd

Fynd och fynd föresten... inte kanske jättefynd men fina iallafall. Jag och Magda var på Tulavippan igår, det var ett tag sedan nu. Tulavippan i Gagnef är en enorm loppis som man sällan går lottlös från. Det är bara att koppla på scannern så hittar man någonting. Magda och jag har ganska lika smak så det gäller att gå först bland hyllorna och inte hamna i bakhasarna... Nejdå så hemsk är jag inte... lite bara.

Gårdagens skörd följer här:

En stor gammal Rörstrand kanna och en okänd liten söt krackelerad sak.

De två nya kannorna smälter bra in med de andra. Jag har ställt dem lite tripp, trapp trull i min övriga trupp.

Två vita skålar som är vackra att servera jordgubbar, snacks mm i.

Ett okänt vitt gammalt krackelerat fat.

Hm och nu till det praktiska (tänker tur att inte Göran läser det här) var ska jag ställa allt och hur sjutton ska jag få plats med allt? Jaja, små bekymmer, små bekymmer...

En hörnhylla i köket

Idag visar jag en påtänkt projekt men ännu inte genomfört. Tyvärr har man väl alltför många av den typen... men iallafall.

I ett hörn i köket har jag lite tomt och har funderat länge och väl vad som skulle passa där. Jag tror att en hörnhylla med olika vita kannor skulle vara vackert. Kannsamlingen är redan påbörjad såklart men hyllan saknas.

Är det någon som sett fina träkonsoler i gammeldags stil som skulle passa i mitt hörn? Ni får gärna tipsa. Ni är så bra på det!

kram Helena

Tänk vitt - sagan om den fula lampan

Det var en gång en lampfot som var ful och övergiven. Han hade ingenstans att bo och längtade tills någon skulle ta med sig han hem och tycka om han. En dag kom en tvåbarnsmamma som såg förbi den fula fasaden och istället såg själen och potentialen i den fula 70-tals lampan. Hon tog med sig han hem, gav han en ny färg och en ny skrud. Sedan levde han lycklig i alla sina dagar...

En hög, vit lampfot kan kosta allt från 500 pix och uppåt. Nu fick jag en mycket billigare och mer orginell än någon ny... Perfekt i min hall!

Tänk vitt!

En av mina bästa idéer är att leta roliga, personliga saker på loppis/auktioner och måla dem vita. Ljusstaken ovan var en brun 40-talare, inte alltför sexig, inköpt på auktion i somras för 25 pix. Med vitfärg blev den att passa som handen i handsken i mitt lantkök. Genom att leta dina egna föremål kommer ditt hem bli fyllt av saker som ingen annan har dessutom till ett bra pris. Allt du behöver är pensel, vitfärg och ett roligt loppisfynd! Sätt igång...

Nu har jag varit på Tulavippan igen...

Idag var en härlig dag! Farmor tog han om Elliot och lilla Emma fick följa med mig till loppisförsäljningen Tulavippan i Gagnef. Där kan vem som helst hyra bord veckovis och slippa stå där och sälja. Försäljningen sker genom en enda kassa som även håller isär vem som har sålt vad. Jag har fyndat vackra föremål illafall. En gammal romantisk kaffekanna, Rörstrand och en liten krackelerad tekanna, Gustafsberg. De är tänka att pryda en framtida hörnhylla i mitt lantkök.

En söt liten karamellskål hittade jag också som kändes gammal. Skålen hade små bubblor i glaset och brytmärket fanns på plats under.



Det blev även en gammal krackelerad sockerströare från Gustafsberg och en enkel kanelburk i keramik okänt märke

Två små sockerkaksformar tänkte jag kunde bli fina i min dotter framtida lantliga köksvrå på sitt rum. De kan även vara roliga att barnen får baka en liten kaka när mamma eller pappa bakar.