Smycket

Nog snackat om cancer. Ni måste bara få se mitt nya smycke. Smycket står i matrummet - en bondrokoko-soffa som jag köpte på Susannes loppis i somras. Jag har nu målat och klätt om den. Det blev ett 10-årigt gammalt favorit-tyg från Åhlens. Vilket flyt att det räckte till hela soffan. Tyget kommer från mina första rullgardiner jag hade i köket när vi 1999 flyttade in i huset.

Bordet är rejält snett. En bok får fixa lutningen. I den gamla gråa ramen sitter husets fastighetsförteckning. Ser ni mitt nyslipade golv också? Svenne-golvet à la lackad orange-gul furu är ett minne blott.

Sist med inte minst - tack för ert fina stöd. It means a lot.

kram Helena

Vad gör ni på bloggen?

Mina vänner!

Nu är det snart ett år sedan jag slutade att blogga. När jag tittar på besöksräknaren idag så står det 260 besökare so far. Funderar lite vad ni gör på bloggen? Ni är roliga som fortfarande går in här. Ni använder den säkert som länklista till andra bloggar och surfar på mina gamla inlägg. Vad vet jag ...

Kunde inte låta bli att göra ett inlägg. Undrar lite hur det är med er? Här har det hänt mycket sedan i höstas. En kort summering:

• bröstcancer
• cellgifter
• ett par schyssta silikonisar istället för de här gamla godingarna
• vitmålat golv på övervåningen
• Nya järnsängar
• Stenmur av natursten med rosor framför huset
• Kort frisyr pga ovanstående
• Allmänt insnöad på trädgård

Ni vet att jag gillar att fatta mig kort, därav listan. Tyckte ni kunde få veta vad som hänt mig och varför jag slutade att blogga. Då pallade jag inte att berätta sanningen. Men nu är jag stark. Det fina i kråksången är att vi hittade fanskapet i tid. Bara någon millimeter stor. Tack gode gud att jag gått på mammografi-kontroller.

Damer, se till att klämma på dem!

Lite nya planteringar i min trädgård. Jättedaggkåpan och pionen blommar för fullt.

Lämna gärna ett spår. Då blir jag glad! Det var så länge sedan man fick en kommentar.

kram Helena