Min söta 89-åriga farmor
Läste precis en jättebra artikel i Aftonbladet. En 28årig tjej har traskat runt i Göteborg under 1 dag, utklädd (och uppsminkad) till en 82årig dam. Hennes artikel gick rätt in i hjärtat på mig!
Jag vet inte om det är för att jag jobbat inom äldrevården eller för att jag helt enkelt har mycket "tant-virke" i mig, som gör att jag sällan går till affären utan att en liten äldre dam trippar fram till mig och frågar om jag kan hitta det eller det, eller om jag kan läsa på något paket vad som står.
Min söta farmor, på bilden är en riktig krutdam, hon är 89år och jag är extra glad över den här bilden då hon tycker hemskt illa om att vara med på bild, men så blev hon sådär jättejätteglad i somras då sonen gjorde en pärlkyckling till henne *som sonen frustrerat påtalar, hon håller den uppochner*. Men det ger ju bara bilden ännu mer charm. Och man kan se buset i hennes blick...
Så jag slår ett slag för alla söta damer ute på stan idag. Gör en liten dam glad, ge henne en hjälpande hand, hälsa när du går förbi eller bara skicka iväg ett litet leende.
Klicka här för att läsa artikeln.
Tillägg: Cissis kommentar fick mig att tänka på en sak som hände härom veckan. Maken och sonen gick till affären. Sonen var sprudlande glad, som alltid när han får gå iväg på äventyr med pappa. När de kom in i butiken och stod och valde bland hyllorna, så ser maken hur en äldre man bara står och stirrar rakt in i hyllan och ler. Maken håller ett öga på honom och undrar lite för sig själv om han borde gå fram och fråga hur det är fatt.
Men så vänder sig farbrorn om och utbrister (på engelska): "Så underbart att höra hans glädje. Jag förstår inte ett ord av vad han säger *sonen babblade på på svenska*, men det är som musik för mig och jag står bara här och njuter."
Maken är fortfarande helt rörd över denna rara man.
Jag vet inte om det är för att jag jobbat inom äldrevården eller för att jag helt enkelt har mycket "tant-virke" i mig, som gör att jag sällan går till affären utan att en liten äldre dam trippar fram till mig och frågar om jag kan hitta det eller det, eller om jag kan läsa på något paket vad som står.
Min söta farmor, på bilden är en riktig krutdam, hon är 89år och jag är extra glad över den här bilden då hon tycker hemskt illa om att vara med på bild, men så blev hon sådär jättejätteglad i somras då sonen gjorde en pärlkyckling till henne *som sonen frustrerat påtalar, hon håller den uppochner*. Men det ger ju bara bilden ännu mer charm. Och man kan se buset i hennes blick...
Så jag slår ett slag för alla söta damer ute på stan idag. Gör en liten dam glad, ge henne en hjälpande hand, hälsa när du går förbi eller bara skicka iväg ett litet leende.
Klicka här för att läsa artikeln.
Tillägg: Cissis kommentar fick mig att tänka på en sak som hände härom veckan. Maken och sonen gick till affären. Sonen var sprudlande glad, som alltid när han får gå iväg på äventyr med pappa. När de kom in i butiken och stod och valde bland hyllorna, så ser maken hur en äldre man bara står och stirrar rakt in i hyllan och ler. Maken håller ett öga på honom och undrar lite för sig själv om han borde gå fram och fråga hur det är fatt.
Men så vänder sig farbrorn om och utbrister (på engelska): "Så underbart att höra hans glädje. Jag förstår inte ett ord av vad han säger *sonen babblade på på svenska*, men det är som musik för mig och jag står bara här och njuter."
Maken är fortfarande helt rörd över denna rara man.