Zaporizjzjas kärnkraftverk
Zaporizjzjas kärnkraftverk | |
Kärnkraftverkets sex reaktorer med Zaporizjzjas kolkraftverk till vänster. | |
Plats | Zaporizjzja oblast |
---|---|
Land | Ukraina |
Ägare | Energoatom |
Byggstart | 1979 |
Drift | 1985 |
Färdigställt | 1995 |
Reaktorer | |
Reaktortyp | tryckvattenreaktor |
Aktiva reaktorer, (effekt) | 6 |
Elektrisk effekt (netto) | 6×950 MW |
Zaporizjzjas kärnkraftverk (ukrainska: Запорізька АЕС[a]) är Europas största kärnkraftverk. Det ligger i Zaporizjzja oblast i Ukraina, vid vattenmagasinet Kachovkareservoaren på floden Dneprs vänstra strand och intill staden Enerhodar, cirka 53 kilometer sydväst om Zaporizjzja. Kraftverket har sex reaktorer med en total elektrisk effekt på 5 700 MW.[1][2][3] De första fem togs i bruk 1985–1989 och den sjätte 1996.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Kraftverket uppfördes i den dåvarande sovjetrepubliken Ukrainska SSR i Sovjetunionen. Beslut om dess uppförande fattades 1977, och byggnationen började i april 1980. Den första tryckvattenreaktorn av typen VVER-1000 V-320 med en effekt på 950 megawatt hade sin första anslutning till elnätet den 10 december 1984. Reaktor 2, 3 och 4, som alla är av samma typ, togs i drift mellan 1985 och 1988. Reaktor 5 påbörjades 1985 och togs i drift 1989.
Reaktor 6 påbörjades 1986 och var till stora delar färdigställd 1989. Färdigställande och uppstart fördröjdes av det moratorium för start av nya reaktorer som beslöts av den ukrainska regeringen 1989, mycket beroende på Tjernobyl-olyckan. Moratoriet hävdes 1995 och block 6 togs i kommersiell drift i september 1996.[4]
Ockupation av kraftverket 2022
[redigera | redigera wikitext]Natten till 4 mars 2022 erövrades kärnkraftverket av ryska styrkor,[5] som en del av den pågående ryska invasionen av Ukraina. Vid striderna sköts spränggranater in på kraftverksområdet, vilket orsakade en brand i en utbildningsbyggnad några hundra meter från reaktorerna. Dessutom skadades hjälpsystembyggnaden till reaktor 1, men säkerhetssystemen i byggnaden förblev driftklara.[6]
Ytterligare stridshandlingar skedde senare under sommaren 2022, där bägge sidor anklagade varandra för beskjutning av respektive från kraftverket.
Den 1 september fick ett inspektionsteam från IAEA tillträde till anläggningen. Huvuddelen av delegationen återvände till Wien den 2 september, medan två inspektörer stannar kvar vid kärnkraftverket tills vidare. IAEA publicerade den 6 september en rapport om kärnkraftssäkerheten i Ukraina som inkluderar observationer från besöket vid Zaporizjzjas kärnkraftverk.[7]
Reaktorer
[redigera | redigera wikitext]Block | Typ | Netto- effekt |
Byggstart[8] | Första anslutning till nät[8] |
Kommersiell drift[8] |
Tillstånd till |
---|---|---|---|---|---|---|
1 | VVER-1000 V-320 | 950 MWe | 1980-04-01 | 1984-12-10 | 1985-12-25 | 2025[9] |
2 | VVER-1000 V-320 | 950 MWe | 1981-01-01 | 1985-07-22 | 1986-02-15 | |
3 | VVER-1000 V-320 | 950 MWe | 1982-04-01 | 1986-12-10 | 1987-03-05 | 2027[10] |
4 | VVER-1000 V-320 | 950 MWe | 1983-04-01 | 1987-12-18 | 1988-04-14 | |
5 | VVER-1000 V-320 | 950 MWe | 1985-11-01 | 1989-04-14 | 1989-10-27 | 2031[11] |
6 | VVER-1000 V-320 | 950 MWe | 1986-06-01 | 1995-10-19 | 1996-09-17 |
Anmärkningar
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Tass (4 mars 2022). ”Fire contained at Zaporozhye NPP site — emergency service”. Tass - Russian News Agency. https://tass.com/emergencies/1416453. Läst 5 mars 2022.
- ^ [a b] ”Zaporizhzhya Ukraine”. Encyklopedia Britannica. https://www.britannica.com/place/Zaporizhzhya-Ukraine. Läst 5 mars 2022.
- ^ ”Zaporizhzhya Nuclear Power Plant” (på engelska). https://insp.pnnl.gov/-profiles-zaporizhzhya-za.htm. Läst 26 februari 2022.
- ^ Alexey Kovynev (25 oktober 2017). ”Nuclear power in Ukraine – 40 years of unease”. Nuclear Engineering. Arkiverad från originalet den 28 mars 2023. https://web.archive.org/web/20230328211018/https://www.neimagazine.com/features/featurenuclear-power-in-ukraine-40-years-of-unease-5956752/. Läst 1 mars 2022.
- ^ Sjöholm/TT, Emma Gyllestad/TT, Gustav (4 mars 2022). ”Ryssland tar kontroll över kärnkraftverk”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/brand-vid-karnkraftverk-i-ukraina. Läst 4 mars 2022.
- ^ ”IAEA appeal after shelling and fire at Zaporozhe”. WNN - World Nuclear News. 4 mars 2022. https://www.world-nuclear-news.org/Articles/IAEA-appeal-after-shelling-and-fire-at-Zaporozhe. Läst 4 mars 2022.
- ^ ”Nuclear Safety, Security and Safeguards in Ukraine: 28 April – 5 September 2022”. IAEA. 6 september 2022. https://www.iaea.org/sites/default/files/22/09/ukraine-2ndsummaryreport_sept2022.pdf. Läst 7 september 2022.
- ^ [a b c] ”Country Statistics - Ukraine”. IAEA PRIS - International Atomic Energy Agency - Power Reactor Information System. https://pris.iaea.org/PRIS/CountryStatistics/CountryDetails.aspx?current=UA. Läst 1 mars 2022.
- ^ ”Ukraine’s Zaporozhye unit 1 to restart after life extension work” (på engelska). https://www.neimagazine.com/news/newsukraines-zaporozhye-unit-1-to-restart-after-life-extension-work-5016731. Läst 26 februari 2022.
- ^ ”Zaporozhe 3 enters next 10 years of operation” (på engelska). https://www.world-nuclear-news.org/RS-Zaporozhe-3-enters-next-10-years-of-operation-07111701.html. Läst 26 februari 2022.
- ^ ”Energoatom marks life extension of Ukraine's Zaporozhye 5”. Nuclear Engineering. 1 februari 2021. https://www.neimagazine.com/news/newsenergoatom-marks-life-extension-of-ukraines-zaporozhye-5-8484622. Läst 1 mars 2022.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|