Hoppa till innehållet

Stensparv

Från Wikipedia
Stensparv
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljSparvfinkar
Passeridae
SläktePetronia
ArtStensparv
P. petronia
Vetenskapligt namn
§ Petronia petronia
Auktor(Linné, 1766)
Petronia petronia barbara

Stensparv[2] (Petronia petronia) är en tätting i familjen sparvfinkar som förekommer i Medelhavsområdet och vidare österut till Mongoliet och Kina.[3]

Stensparven är en stor och kraftig sparvfink med en längd på 15-17 centimeter. Den utmärks av ett mycket tydligt vitaktigt ögonbrynsstreck samt ett svagare streck på hjässan. Resten av kroppen är brun och streckad och på strupen har den en gul fläck som dock är mycket svår att se. Denna fläck spelar en central roll under häckningstid för att markera status.[4] Könen är lika.

Stensparven är en ljudlig fågel med en rad olika läten. Mest typiskt är ett nasalt utdraget glidande läte som upprepas och används som sång, "sle-väit" eller "tväjuiit". Locklätet är ett kort och nasalt "vyi" och vid oro hörs en hård drill, "tii-tyr'r'r'r'r".[5]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Stensparven förekommer i södra Europa och norra Afrika österut genom norra Mellanöstern till Mongoliet. International Ornithological Congress (IOC) delar in den i sju underarter med följande utbredning:[3]

I verket Handbook of Western Palearctic Birds (Shirihai & Svensson 2018) inkluderas istället kirhizica i intermedia.[6] Även svenska BirdLife Sverige följer denna indelning.[7]

Fågeln är i huvudsak stannfågel, i öst delvis flyttfågel. Efter häckning sprider sig arten något och vintertid söker den sig till lägre nivåer. Norr om utbredningsområdet är den en mycket sällsynt gäst. Exempelvis har den setts i Storbritannien vid ett enda tillfälle, i Norfolk 14 juni 1981.[8]

Numera placeras stensparven som ensam art i släktet Petronia. Tidigare inkluderades alla stensparvar i släktet, men DNA-studier visar att blek stensparv troligen är systerart till resten av familjen Passeridae och förs till det egna släktet Carpospiza, medan övriga stensparvar är systergrupp till Passer och förs numera till släktet Gymnoris.[9] Stensparven är istället systerart till snöfinkarna i Montifringilla, Pyrgilauda och Onychostruthus.

Stensparven påträffas normalt i trädlöst landskap, från ökenartad stäpp till klippiga sluttningar och raviner. I Spanien är den även vanlig i öppet skogs- eller parklandskap med exempelvis terpentintall (Pinus pinaster). Den ses också ofta födosöka i jordbruksområden, vingårdar, olivlundar, kring gamla byggnader och i vissa områden nära människan. Stensparven lever i huvudsak av frön, men också små bär och under häckningssäsong termiter och skalbaggar.

Fågeln häckar från maj till augusti parvis eller i lösa kolonier. Honan lägger fyra till sju ägg i ett stökigt gräsbo som placeras i en klippskreva eller i ett hål i en byggnad.

Stensparvens ägg.

Fågelns vetenskapliga artnamn tillika släktesnamn kommer från ett lokalt dialektnamn på fågeln från Bologna-trakten i Italien.[10]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, och tros öka i antal.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1] I Europa beräknas det häcka mellan 2,1 och 4,6 miljoner par.[1]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Petronia petronia Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Del Rincon; Amanda Garcia; Esperanza S. Ferrer; Hicham Fathi; Vicente García-Navas (2013). ”Mating Strategies, Parental Investment and Mutual Ornamentation in Iberian Rock Sparrows (Petronia petronia)”. Behaviour 150 (14): sid. 1641–663. doi:10.1163/1568539x-00003112. 
  5. ^ Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 374. ISBN 978-91-7424-039-9 
  6. ^ Shirihai, Hadoram; Lars Svensson (2018). Handbook of Western Palearctic Birds, Volume 1, Passerines: Larks to Warblers. Helm Field Guides. ISBN 9781472937575 
  7. ^ Erling, J., Lagerqvist, M., Asplund, G., Fromholtz, J., Tyrberg, T. (2022). ”Förändringar i Tk:s lista”. Vår fågelvärld (1). https://cdn.birdlife.se/wp-content/uploads/2022/02/Rapport12-2022.pdf. Läst 14 februari 2022. 
  8. ^ Tarsiger.com Fynd av stensparv i Västpalearktis
  9. ^ Price, T.D., D.M. Hooper, C.D. Buchanan, U.S. Johansson, D.T. Tietze, P. Alström, U. Olsson, M. Ghosh-Harihar, F. Ishtiaq, S.K. Gupta, J. Martens, B. Harr, P. Singh, and D. Mohan (2014), Niche filling slows the diversification of Himalayan songbirds, Nature 509, 222-225.
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]