Stena Line
| Stena Line | |
 | |
| Typ | Privat aktiebolag |
|---|---|
| Huvudkontor |  Göteborg, Sverige |
| Nyckelpersoner | Niclas Mårtensson VD |
| Bransch | Rederi |
| Tjänster | Färjor, hamntjänster, passagerartransport, godstransporter, semester, affärsresor. |
| Antal anställda | 5 600 |
| Historik | |
| Grundat | 1962 |
| Grundare | Sten A. Olsson |
| Ekonomi | |
| Omsättning | ▲ 12 miljarder SEK (2015) |
| Moderbolag | Stena AB[1] |
| Övrigt | |
| Webbplats | www |
Stena Line är ett svenskt rederi som bedriver linjetrafik i Nordeuropa.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Den 17 augusti 1873 startade den första reguljära trafiken mellan Göteborg och Frederikshavn genom ångaren Vulcan, förd av kapten Gustaf Hjärne och öppnad av göteborgsfirman Edgren & Wahlström. Varje söndag, tisdag och fredag klockan 7 på morgonen avgick man därefter till Fredrikshamn och återvände varje måndag, onsdag och lördag klockan 15 till Göteborg. Bakgrunden till att intresset hade ökat för en Frederikshavnslinje var Västra stambanans anslutning till Göteborg den 4 november 1862 samt Danska statsbanans anslutning till Frederikshavn den 15 augusti 1871. Redan den 7 april 1874 avgick dagliga turer, där överfarten tog fem timmar.[2][3]
Stena
[redigera | redigera wikitext]Sten A. Olsson hade redan på 1950-talet ett rederi som sysslade med metallfrakter av återvinningstyp. Rederiet var en del i det tidiga Stena Metalls verksamhet. Under tidigt 1960-tal gjordes ett försök av en dansk redare att starta en linje mellan Göteborg och Skagen, kallat Skagenlinjen. Försöket slutade i en konkurs, men inspirerade Sten A. Olsson att återuppta försöket. 1964 gick de första Skagenbåtarna ägda av Sten A. Olsson. Det var ombyggda fraktbåtar som hade många hemmafruar som passagerare. Det var en slags gränshandel mellan Danmark och Sverige, som vid denna tid var valutamässigt stark.
Under åren som följde inköptes bilfärjor som styrdes om till destinationen Frederikshavn. De blev en allvarlig konkurrent till Sessanlinjen som utgick från Majnabbe. Förvärvandet av den centrala kajplatsen nära Järntorget i Göteborg förstärkte konkurrensläget.
Stena Line grundades av Sten A. Olsson i Göteborg år 1962 och år 1967 gick linjen Göteborg–Kiel i drift. År 1982 köpte man upp Sessanlinjen i Göteborg och Tysklandsterminalen anlades på Sessans gamla plats. Senare linjer har man förvärvat genom företagsuppköp. Stena Line är nu verksamma i hela Europa: Sverige, Danmark, Lettland, Litauen, Norge, Tyskland, Polen, Storbritannien, Irland och Nederländerna. I Stenakoncernen ingår även andra företag, som till exempel Stena Metall, Stena RoRo, Stena Bulk, HH-Ferries, Stena Fastigheter, Stena Drilling och Northern Marine Management. Stena Line är idag ett av de största färjerederierna i världen. Förutom passagerartrafik har man en omfattande fraktverksamhet på åtskilliga nordeuropeiska linjer. År 2014 skeppade Stena Line över 14 miljoner passagerare, 3 miljoner bilar och 2 miljoner fraktenheter. [4][källa behövs]
16 mars 2020 varslade Stena Line 950 personer ur personalen till följd av den kraftigt minskade efterfrågan på resor i och med Coronavirusutbrottet 2019–2021[5]
Undercover Boss
[redigera | redigera wikitext]År 2012 medverkade dåvarande VD:n Gunnar Blomdahl i tv-programmet Undercover Boss. I programmet arbetade Blomdahl inkognito för att uppleva företaget på en ny nivå. Han arbetade "på golvet" med städpersonal, vaktmästare och kökspersonal. Han utgav sig för att vara Per Hansen, en norsk man på jakt efter ett nytt jobb. Programmet sändes den 6 augusti 2012 i Channel 4 i Storbritannien och 22 december 2016 i svenska TV8.[6][7]
Linjer
[redigera | redigera wikitext]
 |
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2022-08) Motivering: Ett rederi av Stenas storlek förnyar kontinuerligt sin flotta. Bättre att inte nämna fartygsnqmnen. Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
Sverige–Danmark
[redigera | redigera wikitext]- Färjelinjen Göteborg–Frederikshavn (Stena Jutlandica, Stena Danica, Stena Vinga).
- Färjelinjen Halmstad–Grenå (Stena Nautica)
Sverige–Tyskland
[redigera | redigera wikitext]- Färjelinjen Göteborg–Kiel (Stena Germanica, Stena Scandinavica)
- Trelleborg–Rostock (M/S Mecklenburg-Vorpommern, M/S Skåne)
Sverige–Polen
[redigera | redigera wikitext]- Karlskrona–Gdynia (Stena Ebba, Stena Estelle, Stena Spirit, Stena Nordica)
Sverige–Lettland
[redigera | redigera wikitext]- Nynäshamn–Ventspils (Scottish Viking, Stena Flavia)
Lettland–Tyskland
[redigera | redigera wikitext]- Liepāja–(Karlskrona)–Travemünde (Urd, Stena Gothica) [8]
Nederländerna–Storbritannien
[redigera | redigera wikitext]- Hoek van Holland–Harwich (Stena Hollandica, Stena Britannica)
- Hoek van Holland–Killingholme (Stena Transit, Stena Transporter)
- Rotterdam–Harwich (Misana, Somerset)
- Rotterdam–Killingholme (Stena Misida, Stena Forerunner)
Storbritannien–Irland
[redigera | redigera wikitext]- Cairnryan–Belfast (Stena Superfast VII, Stena Superfast VIII)
- Liverpool–Belfast (Stena Edda, Stena Mersey, Stena Forecaster)
- Heysham–Belfast (Stena Hibernia, Stena Scotia)
- Holyhead–Dublin (Stena Adventurer, Stena Superfast X)
- Fishguard–Rosslare (Stena Europe)
Irland–Frankrike
[redigera | redigera wikitext]Tidigare linjer
[redigera | redigera wikitext]Kanada–USA
[redigera | redigera wikitext]Fartyg
[redigera | redigera wikitext]_001.jpg)
Historik
[redigera | redigera wikitext]- 1963–1968 – Skagen II kom att bli Stena Lines första egna passagerarfartyg. Båten på 878 bruttoton byggdes 1924 på Oskarshamns mekaniska Verkstad och hette först Visby. Hon köptes 1963 för 105 000 kronor, och byggdes därefter om av Götaverken då hon också bytte namn. Hennes första tur gick den 17 juli 1963 på Lysekil–Skagen-linjen. Skagen II skrotades i Ystad 1968.[10]
- 1963–1965 – Skagen 1.
- 1963–1965 – Isefjord var den första bilfärjan och kunde ta 50 bilar. Hon byggdes 1935 av A/S Aalborg Maskin- og Skibsbyggeri för dansk inrikestrafik och var på 622 bruttoton. Fartyget köptes på sommaren 1963 och gick i trafik mellan Nakskov och Kiel från augusti samma år. År 1967 såldes Isefjord till Italien. Efter ombyggnad gick hon under namnet Agostino Lauro under många år i trafik på öarna utanför Neapel.[11]
- 1964–1966 – Wappen.
- 1964–1972 – Poseidon var det första passagerarfartyget som Stenakoncernen lät bygga. Hon var på 1 363 bruttoton och byggdes på Ulstein Mek. verkstad A/S i Norge. Hon kunde ta 600 passagerare men hade inget bildäck. I slutet av 1972 såldes Poseidon till det franska rederiet Vedettes Amoricaines i Brest, där hon sattes i trafik över Engelska kanalen. Därefter bytte hon ägare ett flertal gånger.[12]
- 1965–1969 – Stena Danica (1) var första båten med namnet Stena i. Det var en påkostad så kallad medeldistansfärja som byggdes 1965 på varvet Ateliers et Chantiers de la Seine-Maritime i Frankrike. Hon kunde ta 1 000 passagerare och 120 bilar samt vägde 2 700 bruttoton. Stena Danica kom i trafik den 24 juni 1965 i Kattegatt-trafiken. På sensommaren samma år infördes för första gången namnet Stena Line, vilket ersatte Skagen-Linjen. I mars 1969 såldes båten till kanadensiska statsjärnvägarna som lät henne gå på linjen Cape Tormentine–Port Borden i St. Lawrencefloden. Vid en senare namnändring fick hon heta Lucy Maud Montgomery.[13]
- 1965–1973 – Stena Nordica (1) var närmast identisk med Stena Danica (1) och levererades den 30 juni 1965. Hon vägde 2 612 bruttoton och byggdes vid varvet Ateliers et Chantiers de la Seine-Maritime i Frankrike. Fartyget kunde ta 1 000 passagerare samt 120 bilar. Hon såldes 1973 till Consolidata de Ferrys C.D. (Conferrys), Caracas i Venezuela för trafik mellan Puerto la Cruz och Punta de Piedras på Margarita Island. I maj 1980 började Santa Ana – som hon döptes om till – att brinna utanför Puerto, övergavs och drev iland utanför Isla Cubagua där hon blev liggande under många år.[14]
- 1966–1970 – Stena Baltica byggdes 1966 vid A/S Langesund Mek. Verkstad i Langesund i Norge för trafik mellan Tyskland och Danmark. Hon vägde 1 156 bruttoton, tog 500 passagerare och 90 bilar. Stena Baltica såldes 1988 till det italienska rederiet Libera Nav Lauro (Linee Lauro). Från våren 1989 gick hon i trafik under namnet Heidi med italiensk flagg runt Neapel.[15]
- 1967–1979 – Stena Germanica (1) kom att bli stilbildande för det Stena Line som växte fram. Hennes karaktäristiska linjer utgjorde under lång tid en slags vinjett för Stena Lines färjetrafik. I mitten av november 1964 hade Stena träffat avtal med staden Kiel om att starta färjetrafik mellan Kiel och Göteborg. Två snabba bilfärjor beställdes av Framnäs Mekaniska Verkstad i Sandefjord i Norge. Stena Germanica (1) döptes vid Stenpiren i Göteborg den 21 april 1967 av fru Helga Renger, maka till Stadtrat Rolf Renger i Kiel. Hon vägde 5 072 bruttoton, tog 1 300 passagerare och 220 bilar. Fartyget kom i trafik på Kiel-linjen den 24 april.[16]
Skandinavien
[redigera | redigera wikitext]- Stena Danica (Göteborg–Frederikshavn), Kombi
- Stena Jutlandica (Göteborg–Frederikshavn), RoPax
- Stena Vinga (Göteborg–Frederikshavn), RoPax
- Stena Nautica (Halmstad–Grenå), RoPax
- Stena Germanica (Göteborg–Kiel), RoPax
- Stena Scandinavica (Göteborg–Kiel), RoPax
- Mecklenburg-Vorpommern (Trelleborg–Rostock), RoPax
- Skåne (Trelleborg–Rostock), RoPax
- Stena Vision (Karlskrona–Gdynia), Kombi
- Stena Spirit (Karlskrona–Gdynia), Kombi
- Stena Nordica (Karlskrona–Gdynia), RoPax
Baltikum
[redigera | redigera wikitext]- Urd (Nynäshamn–Hangö), Ropax
- Stena Gothica (Nynäshamn–Hangö), RoPax
- Stena Scandica (Nynäshamn–Ventspils), Ropax
- Stena Baltica (Nynäshamn–Ventspils), Ropax
- Stena Flavia (Travemünde–Liepaja), Ropax
- Stena Livia (Travemünde–Liepaja), Ropax
Nordsjön
[redigera | redigera wikitext]- Stena Hollandica (Hoek van Holland–Harwich), RoPax
- Stena Britannica (Hoek van Holland–Harwich), RoPax
- Misana (Rotterdam–Harwich), Ropax
- Somerset (Rotterdam–Harwich), Ropax
- Stena Transporter (Hoek van Holland–Killingholme), Ropax
- Stena Transit (Hoek van Holland–Killingholme), Ropax
- Stena Misida (Rottendam–Killingholme)
- Stena Forerunner (Rottendam–Killingholme)
Irländska sjön
[redigera | redigera wikitext]- Stena Superfast VII (Cainryan–Belfast), Ropax
- Stena Superfast VIII (Cairnryan–Belfast), Ropax
- Stena Superfast X (Holyhead–Dublin), Ropax
- M/S Stena Adventurer (Holyhead–Dublin), RoPax
- Stena Lagan (Liverpool–Belfast), Ropax
- Stena Mersey (Liverpool–Belfast), Ropax
- Stena Forecaster (Liverpool–Belfast)
- Stena Scotia (Heysham–Belfast), Ropax
- Stena Hiberna (Heysham–Belfast)
- M/S Stena Europe (Fishguard–Rosslare), Kombi
- Stena Horizon (Rosslare–Cherbourg), Ropax
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ läs online, www.stena-drilling.com .[källa från Wikidata]
- ^ Bandet över Kattegatt: Historien om en nordisk förbindelseled, Claes Krantz, utgiven av Rederiaktiebolaget Göteborg-Fredrikshavn-Linjen 1951 s. 34–38
- ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619–1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982 s. 56
- ^ ”Färja till Danmark, Tyskland och Polen. Boka resa boende kryssning - Stena Line”. Stenaline.se. 23 juni 2010. Arkiverad från originalet den 6 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120106115114/http://www.stenaline.se/farja/om-stena. Läst 20 november 2009.
- ^ SVT 16 mars 2020: Stena Line varslar 950 medarbetare, läst 16 mars 2020
- ^ ”Stena Lines vd i Undercover Boss", Stenaline.se. 2012-08-07
- ^ ”Stena Line on Undercover Boss", YouTube.com. 2012-08-07
- ^ ”Stena startar ny fraktlinje i Östersjön”. transportnet.se. https://www.transportnet.se/article/view/729077. Läst 11 augusti 2020.
- ^ ”Stena To End Seattle-Victoria Service”. Seattle Times. 14 november 1990. https://archive.seattletimes.com/archive/?date=19901114&slug=1104031. Läst 30 juli 2023.
- ^ Sahlsten m.fl. (1992), s. 6
- ^ Sahlsten m.fl. (1992), s. 10f
- ^ Sahlsten m.fl. (1992), s. 14f
- ^ Sahlsten m.fl. (1992), s. 18f
- ^ Sahlsten m.fl. (1992), s. 20f
- ^ Sahlsten m.fl. (1992), s. 21f
- ^ Sahlsten m.fl. (1992), s. 23f
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Sahlsten, Rickard; Söderberg, Bertil; Bång, Krister (1992). Stena Lines fartyg 1962–1992. Göteborg: Stena Line. Libris 1407170
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Bergenek, Anders; Sahlsten, Rickard (2020). Stenability : the Story of Stena RoRo. Gothenburg: Breakwater Publishing. Libris gtvrhd6vd2rn41dx. ISBN 9789186687618
- Brogren, Klas; Bergenek Anders, Sahlsten Rickard (2012). Stena Line : ett färjerederis historia. Göteborg: [Breakwater Publishing]. Libris 14217622. ISBN 9789186687229
- Fishguard Rosslare 1906–2006 : the official anniversary book of Stena Line. Ramsey: Ferry Publ. 2006. Libris 10334291. ISBN 1871947820
- Harvey, William J (2006). Stena : a group fleet history. Windsor: The World Ship Society. Libris 11706918. ISBN 0-9543310-7-9
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Stena Line.- Officiell webbplats (svenska)
- ”Stena Line på Fakta om Fartyg”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.today/20120525100244/http://www.faktaomfartyg.nu/stena_line.htm.
- Stena Lines fartyg på Fartygsbilder.se
| ||||||||||||||||||||||||||
