Roskilde domkyrka
| Roskilde domkyrka | |
| Kyrka | |
 Roskilde domkyrka, sedd från luften
| |
| Land |  Danmark
|
|---|---|
| Region | Själland |
| Ort | Roskilde |
| Trossamfund | Danska folkkyrkan |
| Stift | Roskilde |
| Församling | Roskilde domsogn |
| Koordinater | 55°38′54″N 12°4′50″Ö / 55.64833°N 12.08056°Ö |
| Längd | 86 mm |
| Bredd | 27 mm |
| Höjd | 75,7 mm |
| Arkitekt | biskop Peder |
| Stil | gotik |
| Material | tegel |
| Invigd | 1225 (koret) 1280 (hela kyrkan) |
| Geonames | 11102362 |
| Webbplats: www.roskildedomkirke.dk | |
| Roskilde domkyrka | |
 | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Plats | Roskilde |
| Land | Danmark |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | ii, iv |
| Referens | 695 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 1995 (19:e mötet) |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Roskilde domkyrka är en domkyrka och ett världsarv i centrala Roskilde i Danmark. Domkyrkan är katedral för Roskilde stift av Danska folkkyrkan, vilket innefattar den större delen av ön Själland, utom de ostligaste delarna, som omfattas av Helsingörs stift i nordöst och Köpenhamns stift i sydöst.
Huvudbyggnaden
[redigera | redigera wikitext]Roskilde domkyrka är byggd i flera etapper med fyra gravkapell. De äldsta delarna av kyrkan är från sent 1100-tal och är byggda i unggotisk stil. Domkyrkan har ända sedan den byggdes varit domkyrka.[1] Från 1536 till 1923 hade biskopen titel Sjællands Biskop och residerade i Köpenhamn. 1923 återupprättades ett särskilt biskopsämbete i Roskilde.
Från mitten av 1400-talet, och i viss mån även tidigare, har domkyrkan varit gravkyrka för de danska regenterna.[1] Före 1400-talet var bland annat Sankt Bendts Kirke i Ringsted en viktig kunglig gravkyrka. Även i Viborgs domkyrka ligger några kungar begravda. Totalt ligger här 20 kungar och 18 drottningar. Utanför kyrkan ligger kung Fredrik IX:s och drottning Ingrids gravplats, medan de övriga ligger inne i kyrkan.
Gravkor
[redigera | redigera wikitext]Gravkoret hör till de äldsta delarna i kyrkan och började användas som gravkor i slutet av 1600-talet.
Gravar i koret
- Harald Blåtand, kung av Danmark ca 940 – ca 986 – pelargrav
- Sven Tveskägg, kung av Danmark 985–992 och 993–1014
- Sven Estridsson, kung av Danmark från 1047–1074, – pelargrav
- Margareta I, regerande drottning av Danmark och Norge 1387–1412 och av Sverige 1389–1412
- Kristian V, kung av Danmark och Norge 1670–1699
- Charlotta Amalia av Hessen-Kassel, dansk drottning 1667–1699
- Fredrik IV, kung av Danmark och Norge 1699–1730
- Louise av Mecklenburg-Güstrow, drottning av Danmark 1699–1721
- Anna Sophie Reventlow, drottning av Danmark 1721–1743
- Kristofer av Danmark, hertig
Kapell
[redigera | redigera wikitext]Christian I:s kapell
[redigera | redigera wikitext]Kapellet byggdes på 1460-talet och ligger i det sydvästra hörnet av domkyrkan.
Gravar i kapellet
- Kristian I, kung av Danmark 1448–1481
- Dorotea av Brandenburg, drottning av Danmark 1445–1448 och 1449–1481
- Kristian III, kung av Danmark och Norge 1534–1559
- Dorothea av Sachsen-Lauenburg, drottning av Danmark och Norge 1534–1559
- Fredrik II, kung av Danmark 1559–1588
- Sofia av Mecklenburg, drottning av Danmark 1572–1588
Fredrik V:s kapell
[redigera | redigera wikitext]Kapellet byggdes mellan 1774 och 1825 och återfinns i det sydöstra hörnet av domkyrkan.
Gravar i kapellet
- Kristian VI, kung av Danmark 1730–1746
- Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, drottning av Danmark
- Fredrik V, kung av Danmark och Norge 1746–1766
- Louise av Storbritannien, drottning av Danmark 1746–1751
- Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel, drottning av Danmark 1752–1766
- Kristian VII, kung av Danmark 1766–1808
- Fredrik VI, kung av Danmark 1808–1839 och av Norge 1808–1814
- Maria Sofia Fredrika av Hessen-Kassel, drottning av Danmark 1808–1839 och av Norge 1808–1814
- Kristian VIII, kung av Danmark från 1839–1848
- Karolina Amalia av Augustenborg, drottning av Danmark 1839–1848
- Fredrik VII, kung av Danmark 1848–1863
Kristian IV:s kapell
[redigera | redigera wikitext]Kapellet ligger i det norra skeppet och stod klart 1642.
Gravar i kapellet
- Kristian IV, kung av Danmark och Norge 1588–1648
- Anna Katarina av Brandenburg, drottning av Danmark 1597–1612
- Kronprins Kristian, "den utvalde prinsen" – son till Kristian IV och Anne Cathrine
- Fredrik III, kung av Danmark och Norge 1648–1670
- Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg, drottning av Danmark och Norge 1648–1670
Kristian IX:s kapell
[redigera | redigera wikitext]Kapellet, som även kallas Glücksborgska kapellet, ligger i den nordvästra delen av domkyrkan och stod klart 1924.
Gravar i kapellet
- Kristian IX, kung av Danmark 1863–1906
- Louise av Hessen-Kassel, drottning av Danmark 1863–1898
- Fredrik VIII, kung av Danmark 1906–1912
- Louise av Sverige, drottning av Danmark 1906–1912
- Kristian X, kung av Danmark 1912–1947
- Alexandrine av Mecklenburg-Schwerin, drottning av Danmark 1912–1947
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Panoramabild från söder. -
Västfasaden. -
Absalonsbågen från 1200-talet förbinder domkyrkan med biskopsgården. -
Domkyrkan sedd från biskopsgården. -
Interiör. Mittskeppet. -
Interiör. Övre valvbågarna. -
-
Orgeln. -
Orgeln. -
Wilhelm Marstrands målning av Christian IV på skeppet Trefoldigheden. -
-
Margrethe I:s grav, belägen bakom högaltaret. -
Christian IV:s kapell på nordsidan av kyrkan. -
Kungliga kistor i Cristian IV:s kapell. -
Frederik V:s grav. -
Christian III:s grav -
Domkyrkoorganister
[redigera | redigera wikitext]| Period[2] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1504 | Jens | ||
| 1565 | Søren Pedersen | Död 1565 | |
| 1567 | Gregorius Nicolai | ||
| 1580–1583 | Mads Nielsen | ||
| 1619–1654 | Ludewich Freytag | Död 1664 | |
| 1662–1683 | Johann Martin Radeck | 1623–1683 | |
| 1683–1724 | Hans Heinrich Schmell (Snel, Schmel, Smell) | Död 1724 | |
| 1726–1737 | Philip Rohde (Rodhe) | Död 1737 | |
| 1738–1759 | Hans Christian Rhode | Död 1759 | |
| 1759–1771 | Nicolaus Henrich Thielo (Thilo) | 1710–1781 | |
| 1787–1810 | Peter Herman Henningsen Struck (Struch) | 1754–1810 | |
| 1810–1831 | Jens Wilhelm Struch | 1789–1831 | |
| 1831–1832 | Søren Bruun Hartmann | Även kantor. | |
| 1832–1890 | Hans Matthison-Hansen | 1807–1890 |
Ett världsarv
[redigera | redigera wikitext]1995 blev Roskilde domkyrka uppsatt på Unescos världsarvslista. Världsarvskommitténs motivering lät:[3]
| ” | Roskilde domkyrka är på många sätt den viktigaste kyrkobyggnaden i norra Europa som är byggd av röd tegelsten och har en betydande påverkan på tegelstensanvändningen för detta ändamål över hela regionen. | „ |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Hansen, Hans Munk; Kühn-Nielsen, Peter. ”Roskilde Domkirke” (på danska). Den Store Danske på lex.dk. https://denstoredanske.lex.dk/Roskilde_Domkirke. Läst 26 juni 2020.
- ^ Dahlström, Fabian (27 november 2013). ”Stadtmusikanten, Organisten und Kantoren im Ostseeraum bis ca. 1850”. Doria etusivu. sid. 361-362. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/78703/2.%20Aabenraa%E2%80%93Ystad.pdf?sequence=5. Läst 5 maj 2021.
- ^ ”Roskilde Cathedral” (på engelska). UNESCO. https://whc.unesco.org/en/list/695. Läst 26 maj 2020.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Roskilde domkyrka.- UNESCO World Heritage Centre - Roskilde Cathedral (engelska)
- Roskilde Domkirke (danska)
| ||||||||