Kujataa
Kujataa | |
Jordbruk i Qassiarsuk. | |
Geografiskt läge | |
---|---|
Koordinater | 61°09′52″N 45°35′53″V / 61.16444°N 45.59806°V |
Land | Grönland Kungariket Danmark |
Region* | Europa och Nordamerika |
Data | |
Typ | Kulturarv |
Kriterier | v |
Referens | 1536 |
Historik | |
Världsarv sedan | 2017 (41:e mötet) |
* Enligt Unescos indelning. |
Kujataa är ett subarktiskt jordbruksområde i södra Grönland som utsågs till världsarv av Unesco år 2017.[1] Det sträcker sig från Kap Farvel i söder till ön Nunarsuit 250 kilometer norrut och är Grönlands andra världsarv efter Ilulissatfjorden.
Världsarvet, med det fullständiga namnet Kujataa Greenland: Norse and Inuit Farming at the Edge of the Ice Cap består av fem delområden som är representativa för den tusenåriga jordbrukstraditionen i södra Grönland:
- Qassiarsuk med Erik Rödes Brattahlíð vid Skovfjorden
- Igaliku med biskopssätet Gardar och Grönlands första moderna inuitjordbruk
- Sissarluttoq med rester av en stor norsk gård med 40 byggnader
- Tasikuluulik (Vatnahverfi) med Grönlands längsta grusväg mellan flera inuitägda fårgårdar
- Qaqortukulooq med kyrkoruinen och bosättningarna vid Hvalsey
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Odlingen i de subarktiska områdena på Grönland kan delas upp i två tidsperioder, den historiska och den moderna.
När nordmännen kom till Grönland på 1000-talet anlade de jordbruk inne i de djupa fjordarna längs kusten. De stannade kvar i landet tills klimatet blev för kallt för odlingarna nära 500 år senare. Omkring 1200 e.Kr. kom inuiterna till Grönland där de bland annat mötte nordmännen och på 1700-talet även dansk-norska kolonisatörer. Nybyggarna byggde stenhus och höll nötkreatur och får.
År 1915 anlades den första avelsstationen i Qaqortoq, där unga grönländare utbildades i fåravel och nio år senare grundades den första fårgården i Qassiarsuk. Försöket slog väl ut och idag bor omkring 150 personer i området.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Kujataa Greenland: Norse and Inuit Farming at the Edge of the Ice Cap” (på engelska). UNESCO. https://whc.unesco.org/en/list/1536/. Läst 4 januari 2021.
- ^ ”Kujataa, Grønland: Nordbo- og inuitlandbrug ved randen af indlandsisen” (på danska). https://slks.dk/omraader/kulturarv/verdensarv/kujataa-groenland-nordbo-og-inuitlandbrug-ved-randen-af-indlandsisen/. Läst 4 januari 2021.