Raffinos
| Raffinos | |
 | |
| Systematiskt namn | (2R,3R,4S,5S,6R)-2-[(2S,3S,4S,5R)-3,4- Dihydroxi-2,5-bis(hydroximetyl)oxolan-2-yl]oxi-6-[[(2S,3R,4S,5R,6R)-3,4,5-trihydroxi-6-(hydroximetyl)oxan-2-yl]oximetyl]oxan-3,4,5-triol |
|---|---|
| Övriga namn | Melitos |
| Kemisk formel | C18H32O16 |
| Molmassa | 504,42 g/mol |
| Utseende | Vitt pulver eller kristaller |
| CAS-nummer | 512-69-6 |
| Löslighet (vatten) | Lättlösligt |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Raffinos, eller melitos, C18H32O16, är en trisackarid sammansatt av galaktos, glukos och fruktos. Ämnet finns i bland annat sockerbetor.
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Raffinos bildar ett i vatten lättlösligt, färglöst pulver utan söt smak. Raffinos kan hydrolyseras till D-galaktos och sackaros av enzymet α-galaktosidas (α-GAL), ett enzym som inte finns i den mänskliga matsmältningen. α-GAL hydrolyserar även andra a-galaktosider såsom stackyos, verbaskos och galaktinol, i förekommande fall.
Raffinos tas inte upp i kroppen, men bakterierna i tjocktarmen bryter ned den, vilket resulterar i gasbildning vid stor konsumtion av sojabönor och andra ärtväxter.[1]
Raffinos orsakar problem under sackarostillverkning, eftersom den stör både kristallisationen och sackarosanalyserna.[1]
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Raffinos kan hittas i bönor, kål, brysselkål, broccoli, sparris, andra grönsaker och hela korn.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Raffinos kan användas vid bakterieodling.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1979
- ^ [a b] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 30 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160330192102/http://lexicon.dansukker.com/print_expl.asp?id=668. Läst 6 september 2015.