Hoppa till innehållet

Neologism

Från Wikipedia
Uppslagsordet ”Nyord” leder hit. För ön i Danmark, se Nyord (ö).

Neologism (grekiska neos "ny", "nymodig" och logos "ord", "lära") eller nyord (av ny och ord) är ett nybildat språkligt uttryck eller ett gammalt ord/uttryck använt i ny betydelse.

Ordet var ursprungligen en beteckning för ord inom medeltidslatinet som inte härstammade från Romarriket. Numera kan neologismer vara helt nya konstruktioner eller blandningar av arvord och lånord från samtliga språk. Ordet "nyord" har funnits i svensk skrift sedan 1914.[1] Den alternativa benämningen neologism är hämtad från den protestantiska, av upplysningstidens tankar påverkade teologin neologi från slutet av 1700-talet.[2]

Ibland kan det vara svårt att avgöra om ett ord är ett lånord eller neologism. Detta gäller till exempel onomatopoetiska ord: Gök till exempel hette på gammal svenska gucku. På franska heter det coucou, på tyska Kuckuk, på engelska cuckoo, på latin cuculus. Alla dessa ord, inkl. svenska gök, är härmningar av gökens läte.

Neologismer kan vara ett delsymtom vid diagnos av schizofreni.[3]

Orsaker, syften och funktioner

[redigera | redigera wikitext]
Neologismers orsaker, syften och funktioner[4]
Orsak Syfte Funktion
Luckor i språket Beteckna ny företeelse Verbalisering
Generalisera/differentiera
Uttrycka sig neutralt Informera
Uttrycka en värdering Uttrycka sig
Skapa associationer Estetisk eller manipulativ
Ge komisk effekt
Variera Estetisk
Få ett formellt och lätthanterligt ord Kommunikativ, manipulativ
Markera identitet Social
Luckor hos sändare
eller mottagare
Kompensera egna lexikala luckor Kommunikativ
Kompensera mottagarens lexikala luckor
Förlaga på annat språk Översättning Samtliga funktioner (indirekt)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]