Myntasläktet
Myntasläktet L. | |
Pepparmynta (Mentha × piperita) | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Plisterordningen Lamiales |
Familj | Kransblommiga växter Lamiaceae |
Släkte | Myntasläktet Mentha |
Vetenskapligt namn | |
§ Mentha | |
Auktor | L. |
Arter | |
| |
Synonymer | |
Släkten: | |
Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora, tavla 88 Åkermynta |
Myntasläktet (Mentha L.) [1] [2] är ett växtsläkte som tillhör familjen kransblommiga växter.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Det är fleråriga växter med upp till 1 m höga stänglar med motsatta, sågkantade blad. Art|erna utmärker sig för en starkt kryddad och aromatisk doft.
Klassificeringen är svår, eftersom variationerna är många redan inom en huvudart, och många arter hybridiserar sig lätt. Många åsikter har ventilerats mellan experterna, och klassningen har ofta ändrats. I litteraturen sägs än si, än så.
Kromosom-talet varierar mellan arterna.
Underarter
[redigera | redigera wikitext]- Mentha suaveolens subsp. suaveolens. Habitat: Makaronesien, Medelhavsområdet
- Synonymer:
- Mentha suaveolens var. bullata (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. craspedota Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. elongata (Ten.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. glabrescens (Timb.-Lagr.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens subsp. insularis (Req.) Greuter, 1972
- Mentha suaveolens var. lepteilema (Briq.) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. meduanensis (Déségl. & T.Durand) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. oblongifolia (Strail) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Mentha suaveolens var. reverchonii (Rouy) Greuter, 1972
- Mentha suaveolens var. serrata (Pérard) Lebeau & J.Duvign., 1974
- Synonymer:
- Mentha suaveolens subsp. timija (Coss. ex Briq.) Harley, 1977. Habitat: Marocko
Hybrider
[redigera | redigera wikitext]Hybriderna är oftast sterila, men de sprider sig lätt genom utlöpare från rötterna. Det kan ske så effektivt, att myntor på sina håll kan bli hela mattor och betraktas som invasiva.
- Dumetorum, Mentha × dumetorum Schult., pro spec. & H.Hyl.
- Hjärtmynta, Mentha × villosa Huds., 1778
- Kransmynta, Mentha × verticillata L., pro spec. & H.Hyl.
- Pepparmynta, Mentha × piperita L.
- Raripilamynta, Mentha × smithiana R.A.Graham
- Ädelmynta, Mentha × gracilis Sole
I Sverige finns fem myntaarter, varav endast två är ursprungliga:
- Vattenmynta, Mentha aquatica
- Åkermynta, Mentha arvensis
De övriga var ursprungligen odlade, men blev så småningom naturaliserade och bofasta i naturen:
De flesta mynta-arterna föredrar fuktig mark.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Myntor odlas för användning som krydda och används i till exempel godis, likör, glass och tandkräm, men även till lammkött. En lättodlad kryddväxt med mild smak, vanlig i det engelska köket.
För utvinning av eterisk olja används pepparmynta och grönmynta. Pepparmyntolja ingår tillsammans med doftämnen från andra växter i Eau de Cologne.
Mynta ingår som smaksättning i drinken Mojito.
Enligt folkmedicin kan hicka botas om myntablad tuggas eller med dryck kokat på myntablad. Vilket slags mynta, som avses, framgår inte.[3]
Mytologi
[redigera | redigera wikitext]När guden Pluton förälskade sig i nymfen Minthe förvandlade hon sig till en mynta.[4]
Kladogram enligt Catalogue of Life[1]
[redigera | redigera wikitext]Myntor |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Mentha spicata L.
var.viridis L., 1753
Från Franz Eugen Köhler: Köhler's Medizinal-Pflanzen
A Blommande kvist i naturlig storlek
Alla nedanstående figurer är förstoringar
1 Blomknopp
2 Blomma
3 Pistill med uppskuren kalk
4 Uppskuren blomkrona
5 Ståndare
6 Pollenkorn -
Mentha × piperita
Från Franz Eugen Köhler: Köhler–s Medizinal-Pflanzen
A Blommande kvist i naturlig storlek
Alla nedanstående figurer är förstoringar
1 Knopp
2 och 3 Blommor
4 Blomma, uppskuren
5 Kalk, uppskuren
6 Ståndare
7 Pollenkorn
8 Pistillens stift
9 Pisillens märke
10 Frukt i tvärsnitt -
Myntamatta
(Mentha x piperita) -
Myntamatta
(Mentha spicata var. crispa) -
Ädelmynta
Mentha × gracilis Sole -
Peppardmynta, Mentha × piperita L.
-
Peppardmynta
Mentha × piperita L. -
Pepparmynta-frön
-
Mentha acquatica L.
-
Mentha asiatica Boriss.
-
Mentha pulegium L.
-
Mentha pulegium L.
-
Frukt och smånötter av Mentha pulegium L.
-
Mentha suaveolens Ehrh.
-
Mentha spicata L.
-
Mentha spicata L.
var. viridis L. -
Myntablad av oidentifierad art
-
Limonana
-
Mojito
-
Myntagelé
-
Frystorkade pepparmyntblad
Källor
[redigera | redigera wikitext]Meyers varulexikon, Forum, 1952
= Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (22 oktober 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17209931. Läst 26 maj 2014.
- ^ http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant.action?skudNumber=7039
- ^ Christine Grey-Wilson och Jill Coombs: Kryddväxter och läkeörter, Norstedts Förlag AB, Stockholm 1997, ISBN 91-1-970571-9
- ^ Flytlie, Knut T. (på svenska: 1999). Vitaminrevolutionen. sid. 186. ISBN 91-46-17295-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran - Myntor
- Wikimedia Commons har media som rör Myntasläktet.