Hoppa till innehållet

Mawadda-versen

Från Wikipedia
En del av Mawadda-versen på arabiska i Husayn ibn Alis helgedom.

Mawadda-versen (arabiska: آية المودة) är Koranens vers 42:23 där den islamiske profeten Muhammeds belöning för budskapet introduceras som kärlek till hans nära släktingar.[1]

"som Han kungör för Sina rättskaffens troende tjänare. Säg [Muhammad]: "Jag begär ingen ersättning av er för detta [budskap]; jag ber bara att ni ger [medmänniskorna] den kärlek [de har rätt att vänta]." Och om någon gör en god handling skall Vi ge honom mångdubbel belöning. Gud förlåter mycket och Han erkänner [Sina tjänares] förtjänster."[2]

Enligt Lisān al-'Arab, det mest välkända lexikonet för det arabiska språket, betyder al-Mawadda (الْمَوَدَّةَ) att älska eller att vara snäll mot en person. Al-Qurba (الْقُرْبَی) definierades även som nära släktingar.

Fakhr ad-Din ar-Razi anser att när muslimer frågade den islamiske profeten vilka al-Qurba är så svarade profeten: Ali, Fatima, Hasan och Husayn.[3][4]

  1. ^ Hamid Mavani (26 June 2013). Religious Authority and Political Thought in Twelver Shi'ism: From Ali to Post-Khomeini. Routledge. pp. 264–. ISBN 978-1-135-04473-2.
  2. ^ Bernström, Mohammed Knut (2002). Koranens budskap. Stockholm: Proprius. ISBN 91-7118-899-1 
  3. ^ Hamid Mavani (26 June 2013). Religious Authority and Political Thought in Twelver Shi'ism: From Ali to Post-Khomeini. Routledge. sid. 264–. ISBN 978-1-135-04473-2. https://books.google.com/books?id=gJChf3qXGUkC&pg=PA264 
  4. ^ Fakhr ad-Din ar-Razi. Mafatih al-Ghayb (Tafsir al-Kabir (al-Razi)). "7". sid. 273–275