Ili
- För andra betydelser, se Ili (olika betydelser).
Ili | |||||||||||||
| |||||||||||||
Jurta i Ili. | |||||||||||||
Enhetsnivå | Prefekturnivå (nivå 2) | ||||||||||||
Typ av enhet | Autonom prefektur | ||||||||||||
Provins | Xinjiang (orter på prefekturnivå i Xinjiang) | ||||||||||||
Huvudort | Yining 43°55′N 81°19′Ö / 43.917°N 81.317°Ö | ||||||||||||
Areal | 56 623 km² | ||||||||||||
Folkmängd* | 2 482 627 (2010) | ||||||||||||
Befolkningstäthet | 44 inv./km² | ||||||||||||
BNP | 10 345 ¥/inv. (2006) | ||||||||||||
Större kinesiska nationaliteter* | |||||||||||||
Officiell webbplats | |||||||||||||
Ilis läge i Xinjiang, Kina. | |||||||||||||
*Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/cn-65.aspx Källa för nationaliteter: Kinas folkräkning 2000. |
Ili är en autonom prefektur i provinsen Xinjiang i Kina. Det är den enda prefekturen i Kina som är vigd åt den kazakiska minoriteten. Ili gränsar till Mongoliet, Ryssland och Kazakstan.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Fram till 600-talet behärskades nuvarande Ili av det nomadiska, turkiska Wusunfolket. Så småningom kom det att bli en del av Dzungariet. Mellan 1100-talet och 1300-talet hörde området till Kara-Khitan-khanatet, till dess Djingis khan erövrade regionen. Ili kom därefter att bli hemort för de mongoliska khanerna.
Någon gång på 1500- eller 1600-talet hamnade Ili åter under dzungarernas kontroll som en del av Dzungariet. 1755 erövrades ili av den kinesiska Qingdynastin. Ili blev huvudsäte för den kinesiska administrationen och militären i Xinjiang.
Ett uiguriskt uppror 1864 ledde till att ett tillfälligt sultanat, Taranchi-sultanatet, upprättades. Sultanatet annekterades av Ryssland 1871 och återlämnades till Kina 1881. Efter Qingdynastins fall lydde Ili i likhet med övriga Xinjiang under olika krigsherrar som ofta hade täta band med Sovjetunionen. Under 1940-talet ingick Ili i Östturkestan tillsammans med Tarbagatay och Altay. 1949 införlivades Ili med Folkrepubliken Kina.
På grund av försörjningsproblemen som följde i det Stora språngets spår flydde 60.000 kazakher till Sovjetunionen 1962 i det om kallats "kazakhernas exodus".[1]
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Den administrativa indelningen av Ili är en smula komplex, då den norra delen av den autonoma prefekturen Ili i sin tur innehåller två mindre prefekturer, Tarbagatay och Altay.
I söder består Ili av ett antal mindre administrativa enheter på häradsnivå: residensstaden Yining (Gulja), Kuytun, Yining, Huocheng, Tokkuztara, Künes, Zhaosu, Tekes, Nilka och Sibe-folkets autonoma härad Qapqal.
Nr | Namn | Kinesiska | Pinyin | Uiguriska (arabisk skrift) | Uiguriska (latinsk skrift) | Kazakhiska (arabisk skrift) | Befolkning (2003) | Yta (km²) | Befolkningstäthet(/km²) |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
* | Altay prefektur | 阿勒泰地区 | Ālètài Dìqū | تارباغاتاي ۋىلايىتى | Altay Wilayiti | ئالتاي ۋىلايىتى | 561,667 | 117,800 | 5 |
Tarbagatay prefektur | 塔城地区 | Tǎchéng Dìqū | تارباغاتاي ۋىلايىتى | Tarbaghatay Wilayiti | تارباعاتاي ايماعى | 892,397 | 104,546 | 16 | |
1 | Yining stad | 伊宁市 | Yīníng Shì | غۇلجا شەھىرى | Ghulja Shehiri | قۇلجا قالاسى | 430,000 | 629 | 684 |
2 | Küytun stad | 奎屯市 | Kuítún Shì | كۈيتۇن شەھىرى | Küytun Shehiri | كۇيتۇن قالاسى | 300,000 | 1,171 | 256 |
3 | Yining härad | 伊宁县 | Yīníng Xiàn | غۇلجا ناھىيىسى | Ghulja Nahiyisi | قۇلجا اۋدانى | 360,000 | 4,486 | 80 |
4 | Qorghas härad | 霍城县 | Huòchéng Xiàn | قورغاس ناھىيىسى | Qorghas Nahiyisi | قورعاس اۋدانى | 360,000 | 5,466 | 66 |
5 | Tokkuztara härad | 巩留县 | Gǒngliú Xiàn | توققۇزتارا ناھىيىسى | Toqquztara Nahiyisi | توعىزتاراۋ اۋدانى | 160,000 | 4,124 | 39 |
6 | Künes härad | 新源县 | Xīnyuán Xiàn | كۈنەس ناھىيىسى | Künes Nahiyisi | كۇنەس اۋدانى | 300,000 | 7,583 | 40 |
7 | Mongolküre härad | 昭苏县 | Zhāosū Xiàn | موڭغۇلكۈرە ناھىيىسى | Mongghulküre Nahiyisi | موڭعۇلكۇرە اۋدانى | 160,000 | 10,465 | 15 |
8 | Tëkes härad | 特克斯县 | Tèkèsī Xiàn | تېكەس ناھىيىسى | Tëkes Nahiyisi | تەكەس اۋدانى | 160,000 | 8,080 | 20 |
9 | Nilka härad | 尼勒克县 | Nílèkè Xiàn | نىلقا ناھىيسى | Nilqa Nahiyisi | نىلقى اۋدانى | 160,000 | 10,130 | 16 |
10 | Sibe-folkets autonoma härad Qapqal | 察布查尔锡伯自治县 | Chábùchá'ěr Xībó Zìzhìxiàn | ئاپتونوم يېزىسى چاپچال شىبە | Chapchal Shibe Aptonom Nahiyisi | شاپشال سىبە اۆتونوميالى اۋدانى | 170,000 | 4,489 | 38 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Yang, Jisheng, Tombstone: the great Chinese famine, 1958-1962 (New York: 2013), s. 473.
- Artikeln är delvis baserad på motsvarande artikel på engelska Wikipedia.
- Hsü, Immanuel C. Y. (1965) (på engelska). The Ili crisis: a study of Sino-Russian diplomacy, 1871 - 1881. Oxford. Libris 411174