Franz Breithaupt
| Franz Breithaupt | |
 Franz Breithaupt som SS-Obersturmbannführer år 1933. | |
 Obergruppenführer | |
|---|---|
| Född | 8 december 1880 Berlin, Provinsen Brandenburg, Preussen, Kejsardömet Tyskland |
| Död | 29 april 1945 (64 år) Prien am Chiemsee, Bayern, Tyskland |
| Inträde | 1 december 1932 |
| Tjänstetid | 1932–1945 |
| Befäl | Hauptamt SS-Gericht |
Franz Breithaupt, född 8 december 1880 i Berlin, död 29 april 1945 i Prien am Chiemsee, var en tysk SS-Obergruppenführer. Han var 1942–1945 chef för Hauptamt SS-Gericht, SS egen domstol och rättsväsen.
Breithaupt var 1932–1933 Heinrich Himmlers adjutant. År 1938 tjänstgjorde han inom SS-Hauptamt, SS huvudmyndighet. I februari 1943 satt han i rätten som dömde Hans och Sophie Scholl till döden. Breithaupt sköts till döds av sin chaufför, SS-Untersturmführer Karl Lang, den 29 april 1945.
Befordringshistorik i SS
[redigera | redigera wikitext]- Sturmbannführer: 1 december 1932 (inträdde i SS med denna tjänstegrad)
- Obersturmbannführer: 26 juli 1933
- Standartenführer: 15 november 1933
- Oberführer: 8 november 1934
- Brigadeführer: 9 november 1938
- Gruppenführer und Generalleutnant der Waffen-SS: 15 augusti 1942
- Obergruppenführer und General der Waffen-SS: 20 april 1945
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- Första världskriget
- Järnkorset av andra klassen: 22 november 1914[1]
- Järnkorset av första klassen: 31 maj 1916[1]
- Ärekorset[1]
- Bayerska militärförtjänstorden av fjärde klassen med svärd: 22 februari 1915[1]
- Friedrich-Kreuz: 25 november 1915
- Krigsförtjänstkorset: 4 mars 1916[1]
- Hohenzollerska husordens riddarkors med svärd: 9 juni 1917
- Militärförtjänstkorset av andra klassen: 1 september 1917[1]
- Såradmärket i svart och silver: 10 augusti 1918[2]
- Mellankrigstiden
- SS-Ehrenring (Totenkopf)[2]
- SS Hederssvärd: 9 november 1935[2]
- NSDAP:s tjänsteutmärkelse i brons[2]
- Sachsisk-ernestinska husordens kommendörskors med svärd: 1 december 1935[1]
- SS-Julleuchter: 16 december 1935[2]
- Tyska Olympiska Hederstecknet av första klassen: 16 augusti 1936[2]
- Anschlussmedaljen (Die Medaille zur Erinnerung an den 13. März 1938): 25 december 1938)
- Andra världskriget
- Storofficerkorset av Kejserliga manchuriska orden: 17 januari 1941[2]
- Krigsförtjänstkorset av andra klassen med svärd: 1 maj 1942
- Krigsförtjänstkorset av första klassen med svärd: 30 januari 1943
- Kommendör av Ungerska förtjänstorden: 30 juli 1942[2]
- Tyska välfärdsmedaljen av andra klassen: 30 januari 1943[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. sid. 74. ISBN 978-3-596-16048-8
- Miller, Michael (2006). Leaders of the SS and German Police, Vol. 1. San Jose, California: R. James Bender. ISBN 978-93-297-0037-2