Hoppa till innehållet

Aroniasläktet

Från Wikipedia
Aroniasläktet
Svart aronia (A. melanocarpa)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningRosordningen
Rosales
FamiljRosväxter
Rosaceae
UnderfamiljMaloideae eller Spiraeoideae[1]
SläkteAroniasläktet
Aronia
Medik.
Vetenskapligt namn
§ Aronia
Arter

Aroniasläktet[2] är ett växtsläkte i familjen rosväxter. Den är hemmahörande i östra Nordamerika[3] och utgörs av två eller tre arter. Dessa buskväxter odlas även som prydnads- eller häckväxter, samt ibland för sina bärs skull.

Aronior är småväxta 0,5–2 meter höga buskar som i Sverige sällsynt förekommer förvildade. De har omvänt äggrunda, fint sågade ovala blad där mittnerven på bladens ovansida nedtill har svarta tagglika hår. Blommorna i maj–juni är vita eller rosatonade och sitter i sammansatta kvastliknande ställningar. Varje blomma har cirka 20 ståndare och fem pistiller, som är hopväxta mot basen.[4] Frukterna är i glänsande rött eller svart, och bladen får höstfärger i mörkt rött.[2]

Utbredning och släktskap

[redigera | redigera wikitext]

Släktet består av två eller tre arter. Förutom röd aronia (Aronia arbutifolia) och svart aronia (Aronia melanocarpa) finns den odlade varieteten slånaronia (Aronia x prunifolia)[5] som kännetecknas av mörkt purpurfärgade frukter. Den är antingen en hybrid mellan de båda arterna eller en underart till svart aronia.[6]

Under en period ansågs dessa arter höra till släktet Photinia. Man har även placerat arterna i släktena Mespilus, Pyrus, Adenorachis eller Sorbus.[6] Molekylärbiologisk forskning från år 2010 har dock visat att Aronia och Photiniaarterna inte är nära besläktade.[7]

Ursprunget är den vildväxande busken i östra USA. Svart aronia har använts av ursprungsbefolkningen för att lindra förkylningssymptom. På 1930-talet genomförde professor Ivan Mitjurin i Sovjetunionen växtförädling, i syfte att få fram sorter med större bär. På 1970-talet kom vissa av dessa nya sorter, som troligen innehåller gener från rönn, till Finland.[8]

Odling och användning

[redigera | redigera wikitext]

Aronia odlas i Sverige som prydnadsväxt eller friväxande i häckar. Växten är härdig upp till mittersta delen av landet.[2]

Bären är färska något fadda och rika på garvsyra.[9] Efter frostknäppar märks – i likhet med rönnbär – deras höga sockerinnehåll tydligare.[6] De har ett mycket högt innehåll av antioxidanter och färgämnen.[10]

Svarta aroniabär kan användas till mat och efterrätter, till exempel till saftkräm eller pressade för dryck. De kan också torkas.[11] Bären är dock fattiga på pektin, vilket innebär att pektin kan behöva tillsättas vid syltning.[12]

Olika länder

[redigera | redigera wikitext]

Globalt är aroniabär en stor produkt. I Tyskland finns en stor efterfrågan liksom i Österrike. Kina bedöms vara den intressantaste marknaden.

I Polen fanns tidigare, när det var som störst, aroniaodlingar på upp till 40 000 hektar. Bärodlingen i Polen har dock fått betydande problem på grund av klimatförändringarna, bland annat torka.[13]

I Finland odlades 2021 aronia på cirka 100 hektar, men redan 2022 planerades odlingarna utökas med ytterligare ett par hundra hektar. Produktionen 2021 uppgick till 100 ton bär, vilket bedömdes utökas till minst 200 ton år 2022.[14]

Karaktäristika

[redigera | redigera wikitext]

Röd och svart aronia har olika fruktsättning och mognad. Frukterna hos den förstnämnda mognar i september/oktober, medan de hos svart aronia blir mogna redan i augusti. Frukterna hos röd aronia hänger – i likhet med hos oxel och rönn – kvar under hela hösten, medan de hos den svarta aronian senare skrumpnar och faller av. Svart aronia kan ibland förväxlas med häckoxbär.[15]

Röd aronia (A. arbutifolia) Svart aronia (A. melanocarpa)
Fruktfärg Körsbärsröd Svart
Fruktstorlek <8 mm >7 mm
Fruktmognad Sep.-okt. Sent i juli–aug.
Frukten kvarhänger/faller Hänger kvar tills vintern Skrumpnar och faller av
Hårighet Håriga blad, stam och blomma Hårlösa blad, stam och blomma
Buskform Upprätt, grenlös nederdel Rundad, grenad nederdel
Biotop Främst våtmarker Både våtmarker och övrigt mark
Utbredning Sydöstra USA:s kustområden Nordöstra USA samt Mellanvästern
  1. ^ Potter, D., T. Eriksson, R. C. Evans, S.-H. Oh, J. E. E. Smedmark, D.R. Morgan, M. S. Kerr, and C. S. Campbell (2007), ”Phylogeny and classification of Rosaceae”, Plant Systematics and Evolution 266 (1–2): 5–43, doi:10.1007/s00606-007-0539-9 
  2. ^ [a b c] aronior i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 22 mars 2015.
  3. ^ ”Aronia - Handbok”. handbok.alternativ.nu. https://handbok.alternativ.nu/Odling/Frukt_och_b%C3%A4r/Aronia.html. Läst 17 augusti 2023. 
  4. ^ Mossberg, Bo; Stenberg, Lennart (2003). ”Rosväxter  ”. Den nya nordiska floran. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 326. ISBN 91-46-21319-8 
  5. ^ Svensk Kulturväxtdatabas - Aroniasläktet. skud.slu.se. Läst 22 mars 2015.
  6. ^ [a b c d] Brand, Mark: "Aronia: Native Shrubs With Untapped Potential". Arkiverad 19 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. arboretum.harvard.edu. Läst 22 mars 2015. (engelska)
  7. ^ Wen-bo Liao/Siew-wai Chin/Daniel Potter (2010-01): "A phylogeny of Photinia sensu lato (Rosaceae) and related genera based on nrITS and cpDNA analysis". researchgate.net. Läst 22 mars 2015.
  8. ^ Öberg 2021, sid. 6.
  9. ^ ”Aronia är ett populärt bär som växer på aronia buskar”. Aroniabär. Arkiverad från originalet den 17 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230817091835/https://www.xn--aroniabr-6za.se/aronia/. Läst 17 augusti 2023. 
  10. ^ (Ekologisk odling av aronia och slånaronia) Arkiverad 21 oktober 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Läsarröster om bröd och aronia, DN 2005-11-09
  12. ^ Öberg 2021, sid. 7.
  13. ^ ”Aroniabär”. www.kunskapskokboken.se. http://www.kunskapskokboken.se/action/subProductGroup?productGroupId3=22739. Läst 17 augusti 2023. 
  14. ^ Kyheröinen, Joni (19 september 2021). ”Jan-Ole och Gallina satsar stort på aroniabären – siktar in sig på den kinesiska marknaden”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10006130. Läst 17 augusti 2023. 
  15. ^ ”Aronia”. Skogsskafferiet.se. 15 oktober 2012. https://www.skogsskafferiet.se:443/aronia/. Läst 17 augusti 2023. 

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]