1836

	1836 – MDCCCXXXVI; 188 år sedan
	År; 1833 \| 1834 \| 1835; 1836; 1837 \| 1838 \| 1839
	Årtionde; 1810-talet \| 1820-talet ; 1830-talet; 1840-talet \| 1850-talet
	Århundrade; 1700-talet ; 1800-talet; 1900-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar
	Humaniora och kultur; Konst, litteratur, musik och teater
	Samhällsvetenskap; och samhälle; Krig \| Sport
	Teknik och vetenskap; Vetenskap
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1836 ; MDCCCXXXVI
Ab urbe condita	2588
Armeniska kalendern	1285 ; ԹՎ ՌՄՁԵ
Assyriska kalendern	6586
Bahaikalendern	-8–-7
Bengaliska kalendern	1243
Berberkalendern	2786
Brittiskt regeringsår	6 Will. 4 – 7 Will. 4
Buddhistisk kalender	2380
Burmesiska kalendern	1198
Bysantinska kalendern	7344–7345
Koptiska kalendern	1552–1553
Erianska kalendern	3002
Etiopiska kalendern	1828–1829
Judiska kalendern	5596–5597
Vikram Samvat	1892–1893
Sakakalendern	1758–1759
Kaliyuga	4937–4938
Holocen kalender	11836
Nri-Igbo	836–837
Persiska kalendern	1214–1215
Muslimska kalendern	1251–1252
Nengō (Japan)	Tenpō 7; (天保7年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4169
Minguokalendern	76 före ROC; 民前76年
Thailändsk kalender	2379
Unixtid

1836 (MDCCCXXXVI) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari

24 januari – Amerikanska marinsoldater lämnar Peru.^[1]

Mars

2 mars – Texas bryter sig loss från Mexiko och blir självständig republik.^[2]
6 mars – Efter 13 dagars belägring stormar mexikanska trupper ledda av generalen Antonio López de Santa Anna, den övergivna missionskyrkan San Antonio de Valero (senare känd som Alamo) i Texas. Av de drygt 200 texasbor som bitit sig fast i byggnaden stupar alla utom två. Bland de döda finns bland andra Davy Crockett och James Bowie.
17 mars – Peru delas upp i Nordperu och Sydperu.^[3]

April

20 april – Wisconsinterritoriet skapas i USA.

Juni

15 juni – Arkansas blir den 25:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[4]
19 juni – Cynthia Ann Parker kidnappas av Comancher.

Juli

Juli–december – USA ockuperar Nacogdoches, Texas för att stoppa hot från indianerna.^[1]

29 juli – Triumfbågen i Frankrikes huvudstad Paris invigs.

Augusti

4 augusti – De andra olympiska spelen i Ramlösa hålls, varefter tävlingen dör ut och försvinner samt glöms bort.
7 augusti – Amerikanska marinsoldater landstiger återigen i Peru för att skydda amerikanska intressen i Callao och Lima under revolutionsförsök.^[1].
30 augusti – Staden Houston, Texas bildas.^[5]

Oktober

2 oktober – Charles Darwin återvänder till Storbritannien på båten HMS Beagle med biologisk data för evolutionsteorin.
22 oktober – Sam Houston tillträder som Texas president.

25 oktober – Bygget av järnvägen Wilmington and Raleigh Railroad i North Carolina i USA påbörjas. På grund av brist på hjälp i Raleigh, dras sträckan om till att gå från Wilmington till Petersburg Railroad i Weldon.^[6]
28 oktober – Peru-bolivianska konfederationen skapas i Sydamerika av Bolivia och Peru.^[7]

November

30 oktober–2 december – Demokraten Martin Van Buren besegrar Whigpartisten William Henry Harrison och Hugh Lawson White från det sydliga Whigpartiet vid presidentvalet i USA.
25 november – Filipstads stad, Sverige återfår sitt stadsprivilegium.^[8]

December

7 december – Amerikanska marinsoldater lämnar Peru.^[1]
26 december – Kolonin South Australia skapas, dagen senare firad som Proclamation Day.
28 december – Spanien erkänner Mexiko.^[9]

Okänt datum

Peter Wieselgren grundar sin första nykterhetsförening i Västerstad.
Med den nya "snellposten" skickas brev två gånger i veckan från Stockholm till Jönköping, där distributionen söderut förgrenas.

Födda

8 januari – Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare.
24 januari – Hugh Smith Thompson, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1882–86.
27 februari – Russell A. Alger, amerikansk republikansk politiker och militär.
31 mars – Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
3 april – Carl Herslow, svensk liberal och tidningsman.
17 april – Adolf Tersmeden, svensk friherre, bruksägare och riksdagsman.
19 april – Ferdinand Cheval, fransk särlingskonstnär.
20 april – Joseph Millard, kanadensisk-amerikansk politiker, senator 1901–1907.
13 maj – Albert Lundblad, svensk jurist och riksdagsman.
27 maj – Jay Gould, amerikansk finansman.
31 maj – Jules Chéret, fransk konstnär.
17 juni – Clas Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
24 juni – George Laird Shoup, amerikansk republikansk politiker, senator 1890–1901.
28 juni – Lyman J. Gage, amerikansk politiker.
9 juli – Sofia av Nassau, drottning av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872–1905, gift med Oscar II.
17 juli – Hjalmar Claëson, svensk häradshövding och riksdagsman (första kammarens minoritetsparti).
9 augusti – Alexander del Mar, amerikansk politisk ekonom, historiker och författare.
22 september – Fredrique Paijkull, svensk folkskolepionjär.
24 september – Christoph von Tiedemann, preussisk politiker.
10 oktober – William D. Hoard, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889–1891.
13 oktober – Lars Olsson Smith, svensk affärsidkare och brännvinsproducent, känd som Brännvinskungen.
15 oktober – James Tissot, fransk målare och illustratör.
29 oktober – James Ritty, amerikansk barägare och uppfinnare.
1 november – George E. Spencer, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1879.
12 november – Anton Markstedt, svensk vicekonsul och riksdagsman.
18 november – W.S. Gilbert, brittisk operettförfattare.

Avlidna

Första kvartalet

Januari

12 januari – Johan Fredrik Wallenius, 70, finländsk läkare.

Februari

10 februari – Marie-Anne Pierrette Paulze, 78, fransk kemist.

Mars

6 mars – Davy Crockett, 49, amerikansk militär och politiker.
7 mars – Alexandre Parent du Châtelet, 45, fransk läkare.

Andra kvartalet

April

7 april – William Godwin, 80, brittisk filosof, samhällskritiker och författare.

Maj

7 maj – Norbert Burgmüller, 26, tysk kompositör.

Juni

20 juni – Emmanuel Joseph Sieyès, 88, fransk revolutionspolitiker och präst.
26 juni – Claude Joseph Rouget de Lisle, 76, fransk författare och kompositör.
28 juni – James Madison, 85, amerikansk politiker och politisk filosof, USA:s president 1809–1817.

Tredje kvartalet

Juli

23 juli – Jean-Félix Adolphe Gambart, 36, fransk astronom.

Augusti

21 augusti – Claude-Louis Navier, 51, fransk väg- och vattenbyggnadsingenjör.

September

September – Theresa Berkley, engelsk uppfinnare.

Fjärde kvartalet

Oktober

5 oktober – Robert Henry Goldsborough, 57, amerikansk politiker, senator 1813–1819 och sedan 1835.
27 oktober – Joséphine-Rosalie de Walckiers, 71, belgisk bankir och kompositör.

November

6 november – Karl X, 81, kung av Frankrike 1824–1830.
9 november – James Pleasants, 67, amerikansk politiker, guvernör i Virginia 1822–1825.

December

2 december – Carl von Rosenstein, 70, svensk ärkebiskop sedan 1819.

Referenser

Fotnoter

^ [a b c d] Grimmett, Richard F. (5 oktober 2004). ”Instances of Use of United States Armed Forces Abroad, 1798 – 2004”. Naval History and Heritage Command. https://www.history.navy.mil/research/library/online-reading-room/title-list-alphabetically/i/use-of-armed-forces-abroad-1798-2004.html.
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ World Statesmen
^ World Statesmen (läst 3 april 2011)
^ McComb, David G. (19 januari 2008). ”Houston, Texas”. Handbook of Texas Online. http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/hdh03. Läst 1 juni 2008.
^ CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Wilmington & Raleigh (later Weldon)", North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010
^ World Statesmen
^ Filipstads gille
^ ”Mexico” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Mexico.htm. Läst 22 september 2012.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör 1836.
Bilder & media

[history.navy.mil-1] [a b c d] Grimmett, Richard F. (5 oktober 2004). ”Instances of Use of United States Armed Forces Abroad, 1798 – 2004”. Naval History and Heritage Command. https://www.history.navy.mil/research/library/online-reading-room/title-list-alphabetically/i/use-of-armed-forces-abroad-1798-2004.html.

[2] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[3] World Statesmen

[4] World Statesmen (läst 3 april 2011)

[HouHTO-5] McComb, David G. (19 januari 2008). ”Houston, Texas”. Handbook of Texas Online. http://www.tshaonline.org/handbook/online/articles/hdh03. Läst 1 juni 2008.

[6] CommunicationSolutions/ISI, "Railroad — Wilmington & Raleigh (later Weldon)", North Carolina Business History, 2006, läst 1 februari 2010

[7] World Statesmen

[8] Filipstads gille

[9] ”Mexico” (på engelska). World Statesmen. http://www.worldstatesmen.org/Mexico.htm. Läst 22 september 2012.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]