Nattskatta
Nattskatta | |
Blomma och blad | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Potatisordningen Solanales |
Familj | Potatisväxter Solanaceae |
Släkte | Potatissläktet Solanum |
Art | Nattskatta S. nigrum |
Vetenskapligt namn | |
§ Solanum nigrum | |
Auktor | Carl von Linné |
Frukter |
Nattskatta (Solanum nigrum) är en ettårig ört som finns över hela världen. I de skandinaviska länderna förekommer den bara på odlade ställen, kring gårdar, i trädgårdar och så vidare, ofta endast tillfälligt. På 1800-talet angavs det svenska namnet i botaniska böcker som Svart Solan, och regionala namnformer var Nattskategräs, Hansletsgräs och Trollbär.[1].
Nattskatta är en lågväxt, ettårig och mörkgrön ört som kan bli en halv meter hög men är oftast lägre. Stjälken är grenig och trubbkantig, kal eller tilltryckt hårig. Bladen är spetsigt runda med hel kant. Den blommar under högsommaren med vita blommor som är ungefär 1 cm breda med gula ståndare. Frukten består av runda, svarta bär. I några länder konserveras bären i vinäger och serveras likt kapris, men likt flera andra potatisväxter har nattskattan en giftig frukt då bären är omogna och är gröna i färgen. Även de gröna bladen är giftiga och innehåller som de gröna bären ämnet solanin men ungblad och skott av nattskatta kan konsumeras efter förvällning[2]. Solanin är vattenlösligt och förstörs genom kokning.[2] Mogna lila-svarta bär innehåller betydligt mindre mängder solanin och kan därför ätas utan tillagning[3][2][4]. Mogna bär av S. nigrum har ätits sedan urminnes tider.[5]
Nattskattan är ovanlig men kan vara lokalt talrik. Den första fynduppgiften publicerades 1658 men den var känd redan under medeltiden (ca. år 500-1500). Den har använts som läkeväxt enligt Retzius 1806.
Det finns minst tre underarter till nattskatta:
- S. nigrum ssp. nigrum - Vanlig Nattskatta
- S. nigrum subsp. schultesii - Hårig Nattskatta
- S. nigrum subsp. vulgare - Saknar svenskt namn, är mer vanligt förekommande i kallare klimat, har lättare att sprida sig och dess blad kan vara mer skrynkliga jämfört med den typiska underarten
Några liknande arter i samma släkte har liknande namn: gul nattskatta, bägarnattskatta och klibbnattskatta.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org
- ^ [a b c] ”Solanum nigrum L. (PIM 501)”. www.inchem.org. https://www.inchem.org/documents/pims/plant/solanum.htm. Läst 13 september 2024.
- ^ North, Pamela (1977). Poisonous Plants and Fungi in Colour.. sid. ss. 140–141. Läst 13 september 2024
- ^ Tull, Delena (1999). Edible and Useful Plants of Texas and the Southwest— A Practical Guide. ISBN 978-0-292-78164-1. Läst 13 september 2024
- ^ ”Black Nightshade Berries” (på engelska). specialtyproduce.com. https://specialtyproduce.com/produce/Black_Nightshade_Berries_12970.php. Läst 13 september 2024.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Den virtuella floran - Nattskatta
- Nattskatta i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
- Giftinformationscentralen
- Wikimedia Commons har media som rör Nattskatta.