Abxazya
Asakud n ussrsl nɣ isllwi | 26 Nuwanbir 1994, 1991 ![]() |
---|---|
Ism amaddud | Аԥсны Аҳәынҭқарра, Республика Абхазия ![]() |
Ism ɣ tutlayt taẓuṛant | Аԥсны Аҳәынҭқарра, Республика Абхазия ![]() |
Tutlayt tamaddut | abkhaze, Tutlayt Tarusit ![]() |
Hymne | Aiaaira ![]() |
Culture | culture de l'Abkhazie ![]() |
Énoncé de la devise | Аиааира ![]() |
Tamnẓawt | Urupa ![]() |
Tamazirt | Juṛjya (tamazirt), Abxazya ![]() |
Tamaẓunt | Soukhoumi ![]() |
Agmmaḍ akudan | UTC+03:00 ![]() |
Baigné par | mer Noire ![]() |
Asdɣr ajɣrafi | Abxazya ![]() |
Ismlan ijɣrafiyn | 43°9′0″N 41°0′0″E ![]() |
Ida akkʷ yattuyn | Dombaï ![]() |
Régime politique | régime présidentiel ![]() |
Fonction occupée par le chef d'État | président de l'Abkhazie ![]() |
Ixf n uwank | Badr Gunba ![]() |
Poste occupé par le chef de l'exécutif | Premier ministre de l'Abkhazie ![]() |
Chef ou cheffe de l'exécutif | Aleksandr Ankvab ![]() |
Tanbaḍt tamzzgart | gouvernement de l'Abkhazie ![]() |
Assemblée délibérante | Assemblée populaire d'Abkhazie ![]() |
Iga yan ugmam ɣ | communauté pour la Démocratie et les Droits des Nations ![]() |
Adrim | rouble russe ![]() |
Idra iwtta d | Rusya ![]() |
Conduite à | droite ![]() |
Prise électrique | Schuko, Europlug ![]() |
Acnyal | drapeau de l'Abkhazie ![]() |
Blasonnement | Armoiries de l'Abkhazie ![]() |
Géographie | géographie de l'Abkhasie ![]() |
Histoire | history of Abkhazia ![]() |
Économie du sujet | économie de l'Abkhazie ![]() |
Démographie du sujet | demographics of Abkhazia ![]() |
Indicatif téléphonique national | +7840, +7940, +99544 ![]() |
Numéro d'appel d'urgence | 102, 103, 101 ![]() |
![Carte](https://maps.wikimedia.org/img/osm-intl,a,43.15,41,300x300.png?lang=shi&domain=shi.wikipedia.org&title=Abxazya&revid=50195&groups=_7cb27a65e8c9751c685caf02c85728af987e5b86)
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/7/7a/Flag_of_the_Republic_of_Abkhazia.svg/220px-Flag_of_the_Republic_of_Abkhazia.svg.png)
Abxazya (s Tutlayt Tabxazt: Аҧсны, s Tjuṛjit: აფხაზეთი, s Trusit: Абха́зия) tga yat tmnaḍt nna f illa yimiɣ, tlla f uftas agmuḍan n yill asggan. Tbṛṛḥ tasimant nns sf Juṛjya ɣ usggʷas n 1991, aylli yujjan imnɣi Abxaz-Ajuṛji ad ibdu. Tga tagduda nna ur ilin tusnt dar umata n tmizar n umaḍal s uslid n Rusya d Nikaragwa d Finzwila d Nawru. S bzziz fllasn, fkan imɣarn n tsrdast Tajuṛjiyt Ɣ usggʷas n 1993 anaḍ n wufuɣ zɣ tmnaḍt ḍaṛat n umnɣi isuln uggar n usggʷas d igrawliyn imngiriyn.
Tlkm tjumma nns 8665 km², tg Suxmi tamaẓunt nns. Zɣ tɣrmin nns timqqranin tlla Bitswanda, Gali, d Gagra. tbdd tdamsa nns f tmaṛṛayt. Tumẓ Abxazya azgn n iftasn nna tt inn ikkan gan win Juṛjya (Jurjya dat usggʷas 1989). Tbdd tdamsa n tmazirt n Abxazya f tyrza d ufars n ṭaba, ilin dars igran n ṭaba mqqurnin. Acku umẓn waman mad igan 37.4% zɣ tjumma nns, yili dars yan ungigt ismmiḍn ɣ tgrst d ungigt anammas ɣ unbdu, ibuɣla yigr n tyrziwin mqqurnin s ufars n lɣllat, ibuɣlu ufars n watay. Ayad akkʷ ur ikkis almaḍ i tdamsa n Abxazya acku ibidd f yigran imannazn (seasonal) nna iṭṭarn s imskarn n ungigt d tdamsa d tsrtit. Iga ungigt n Abxazya ugris amdrar, ayda inqqan tayrza, iffɣ f yigr n tmallayt n tmazirt ad mi sul tkukḍ tdamsa.
Izdayn
[ssnfl | Snfl asagm]- De facto President of separatists Republic of Abkhazia. (en, ru, ab, tr)
- Government of the Autonomous Republic of Abkhazia. Official web-page
- Special Abkhazia on Caucaz.com, Weekly Online about South Caucasus
- BBC Regions and territories: Abkhazia
- Publication of the United States Institute of Peace: Sovereignty after Empire Self-Determination Movements in the Former Soviet Union
- Exile Images - Thomas Morley: The forgotten refugees of Abkhazia