Stockholms Stad, lägg av! Ni fattar ingenting!

Bakgrund


Vi är många som följt utvecklingen av skolplattformen under ett par år. Vi har fått vara med när säkerhetsbrister uppdagas, helt orimliga summor visat sig ha spenderats och en app som tas fram, obetalt och av medborgare, som ett svar på en undermålig produkt. Nu får vi se hur Stockholms Stad svarar med en polisanmälan av denna app. En polisanmälan!

Inte utan att man tänker på Nationalteaterns låt som börjar med: Lägg av! Ni fattar ingenting! Lägg av!

Känslan är att verkligheten överträffar dikten. Stockholm har skapat en riktig “doku-såpa”. I flera säsonger. Vi Göteborgare kunde inte se förbi detta och gjorde ett tappert försök att skapa IT-rubriker också. Men det blev en kort, om än ganska underhållande, serie om hur eposten låg nere på tok för länge på GU. På grund av att backup inte gjordes. Man tänker ju att detta borde ge oss Göteborgare någon form av pris på någon TV-gala. Men icke, Stockholm går all-in och satsar miljarder för att ta hem priset.

Mina tankar

Jag var lärare på Göteborgs Universitet och Chalmers under flera år och pratade ofta med studenter som suckade över att de behövde lära sig så mycket tekniskt om IT. Jag tog lika ofta upp är att de som blivande yrkesverksamma inom IT också behöver kunna IT så att de inte blir blåsta av leverantörer. De behöver veta om det verkar rimligt med X timmar och Y kronor för IT-system de kanske
skulle vara med och beställa. Önskar nästan att jag fortfarande var lärare nu – vilket pedagogiskt tillfälle Stockholms Stad skapat.


Vad vi, enligt mig, ser nu, bland annat i form av polisanmälan, är effekterna av bristande kompetens inom IT. Man kan inte beställa IT-system om man inte förstår ens grunderna inom IT. Måns Jonassson visade, med en enkel och pedagogisk film på ett enkelt sätt hur klient och server delar information med varandra. Om man förstår denna film så förstår man det orimliga i Stockholms Stads polisanmälan. Om man inte har koll på ens detta skall man inte beställa några IT-system. Punkt. Tyvärr känns det som om problemet med bristande IT-kompetens inte bara gäller Stockhoms Stad. Jag har sett samma brist hos lärare på flera skolor (ja, även på GU om du undrar).

Jag vill poängtera att jag inte säger att alla måste kunna IT. Men för att jobba med IT måste du åtminstone förstå grunderna inom IT. Och grunderna inkluderar teknik.

Många betydligt klokare än jag har uttryckt sig i frågan. Men jag dristar mig ändå klämma ur mig några tankar:

  • Vad för ansvar har leverantören? Att leverera att system med så många säkerhetsbrister mot en sådan prislapp borde resultera i något i stil med näringsförbud. Vad för ansvar har bolaget? Hur dåligt får man egentligen leverera?
  • Polisanmälan som gjorts verkar tyda på en bristfällig kompetens om hur vanliga IT-system fungerar. Har ansvariga i Stockholms Stad så dålig kompetens? Är det månne leverantörens förklaringar och kompetens som lyser igenom?
  • Magnus Hagander skrev klokt på twitter hur Stockholms Stad hade kunnat rädda det hela genom att visa ledarskap i samband med att Öppna Skolplattformen dök upp. Alla gör vi misstag. Jag har förmodligen gjort fler misstag än de flesta. Jag har varit med om att skriva dåliga så väl som bra IT-system. Men det gäller att inse sina misstag när man gör dem, står för dem och gå vidare. Stockholms Stad gör precis tvärtom.

Nu har jag svartmålat en hel del så jag vill avsluta med att säga ett par positiva saker. Jag har så klart träffat kompetenta människor inom Chalmers och GU. Jag har sett kommuner med liten budget tar fram fungerande system (även skolplattformar) med en Öppen Programvaru-licens som de vill dela med sig till andra. Kammarkolleiget har jobbat med avrop där Fri/Öppen Programvara beaktas. Och så vidare. Det finns kompetens i Sverige.

Men om vi skall digitalisera Sverige behöver vi folk som kan IT. Det räcker inte med att veta att det finns ett något som stavas IT.

Behöver vi höja IT-kompetensen hos myndigheter i Sverige? Hur gör vi, i så fall, det?

Tips för er som vill lära er lite om IT:

  • Understanding the Digital World: What You Need to Know about Computers, the Internet, Privacy, and Security av Brian W Kernighan
  • Millions, Billions, Zillions: Defending Yourself in a World of Too Many Numbers av samma författare.

Ja, det är en del sidor att läsa. Men det finns liksom inga genvägar. Min forna kollega (Rikard) och jag tog fram en (fritt tillgänglig) kurs (text, video, övningar) vi höll på GU. Kursen introducerar IT. Kanske kan den vara något att ha?

Studenternas fel att jag lämnar Univ nu

Sedan ett par veckor har studenter frågat mig varför jag lämnar Universitet. Känner att det är läge att förklara. Men frågan kommer ta tid att besvara så jag väljer att besvara den i flera (och kommande) bloggposter. Jag börjar med dagens post där jag kommer ta mig an en följdfråga jag fått av några studenter sista veckan.

Varför har jag dröjt så länge med beslutet?

Under en konferens, foss-north.se, i våras snackade jag med en vän Zeeshan (twitter, blog). Jag gjorde faktiskt en intervju med Zeeshan men lyckades inte spara den. Suck! Under samtalet (och intervjun) slog det mig hur mycket jag uppskattat och lärt mig av programmerare som jobbar inom FOSS (Free and Open Source Software) och att jag längtade tillbaka till intelligenta och intensiva samtal om kod, programmering i stort men även om IT. Kände ett sug att gå tillbaka helt och hållet till industrin. Trots detta drog jag mig för att ens tänka på att lämna Universitet. Jag började rota i vad som höll mig kvar och fastnade vid följande saker:

  • flexibla arbetstider
  • kul och givande att vara lärare – att få jobba med studenter som vill lära sig

En del saker som anses vara fördelar med ett jobb på ett universitet bemöter jag här:

  • långa lov – jo, visst skulle man kunna vara borta “en del” över sommaren och jul. Men vare sig min vän och kollega Rikard eller jag anser det vara moraliskt rätt att göra så samt att vi vill hålla så bra kuser som möjligt. Därför väljer vi att t ex ta fram eller finslipa material inför kurser. Om ni tror jag snackar skit om att jobba med material, kolla på Juneday Statistics. Så det här med att man kan, utan att någon bryr sig, ta lång semester är inget argument för att stanna. Man borde säga upp sig, eller åtminstone skämmas, om man tycker så. Jo då, det borde man –  det är skattebetalares pengar vi jobbar för!!
  • karriärmöjligheterna – jo, men visst. Om man vill skriva artiklar. Skjuter upp kommentarer om detta till senare.
  • stimulerande och intellektuell miljö – hmm, skjuter upp även detta lite granna.

Att jobba på ett Universitet, eller annan arbetsplats, innebär att man får förhålla sig till den kultur som råder där. Och det är just där skon klämmer (mer om detta i senare bloggposter). För min del, alla andra gör säkert samma sak, har jag hela tiden fått väga det positiva med att jobba på universitet med det negativa. Och i samband med en rad beslut, under vår och höst, på min institution känner jag att det positiva inte längre väger över. Tyvärr väger det över en hel del åt det negativa en hel del. Mer om det senare.

Den kick jag fått när jag fått vara med er studenter när ni lär er IT och programmering, skriver egna appar och kan diskutera programmering har varit, och är, enorm. Så himla skönt att se hur gnistan infunnit sig hos några. Senast idag blev jag ställd mot väggen med svåra och inteligenta frågor om nätverk. Underbart! I dag fick jag också min favoritfråga två gånger, som lyder typ så här:

Vad tycker du jag skall läsa mer nu … innan nästa kurs?

Det här var så kul så jag vill lära mig mer.

Shit. Alltid lika kul. Och här är problemet eller kanske snarare skälet till att jag dröjt med beslutet, trots att det negativa faktiskt vägt över sedan en tid.

Orsaken att jag dröjt med beslutet är alla ni studenter,

som gör att jag har världens mest givande jobb!

Jag, tillsammans med Rikard, har fått så himla mycket av våra studenter och elever (och nu menar jag inte Whiskey-flaskan eller öl-korgen) i form av feedback. Jag publicerar inte de fina kommentarer jag fått genom åren då de kanske är skrivna av studenter med vanföreställningar om både Rikard och mig. Men stort tack ändå för all fin uppmuntran genom åren. I brist på annan uppmuntran (mer om detta senare) har era fina kommentarer varit viktigt för att inte tappa självförtroendet men samtidigt förödande då jag skjutit upp beslutet att satsa på något annat. I dag ropade någon på mig på stan varpå jag vände mig om och fick en kram av en tidigare student. Shit, när den behövdes som bäst.

Och ändå väljer jag att inte fortsätta. Mer om detta senare.

Denna bloggpost är i all sin enkelthet en förklaring till att mitt beslut dröjt och också min egna hyllning till alla studenter jag haft genom. Megatack!!!

 

 

… nu är det dock inte så att jag lämnar helt och hållet – jag är tjänstledig för att göra något annat. mer om allt sådant senare. Nu skall jag fundera påvad jag skall göra i november och framåt. Kanske dags att klippa sig och skaffa ett jobb?

Blog och pod om programmeringsundervisning

Min vän och kollega Rikard Fröberg och jag har sedan en tid skrivit böcker om t ex Java, C, bash, databaser med mera. Detta har vi gjort på wiki.juneday.se. Böckerna används nu på olika kurser på Chalmers, GU och två yrkeshögskolor (IT-högskolan och Yrgo). Pedagogiken bakom böckerna är något som vuxit fram under många år – och efter att ha kännt att man gjort så himla många misstag i rollen som lärare. Vi kommer i bloggen och pod (se nedan) att diskutera pedagogik/didaktik, vanliga misstag och dryfta våra tankar. Men lite vill vi säga nu om vår pedagogik och våra böcker. Vi tillhandahåller videofilmer för att möjliggöra flipped classroom-undervisning och göra det enkelt för studenter att repetera. Vi skriver många övningar, det är inte precis genom att titta på någon spela gitarr som vi lära oss spela gitarr. Övningar är i progression och vi har så klart lösningsföslag.

Nåväl, till saken. Blogen och poden. Även om blogen (https://programmeringspedagogik.wordpress.com/) funnits ett tag är det nu vi kommer jobba med den. Till varje blog kommer vi spela in en pod (http://juneday.podbean.com/) – jo, visst, man vill ju vara modern. Spana gärna in blogen och lyssna på vår podcast. Det finns just nu tre blog/pod-avsnitt:

  1. Getters och setters. Våra tankar om getters och setters, vad de kommer ifrån, varför de inte alltid är så nödvändiga och vad för problem som finns med dem.
  2. Om oss. Vi pratar kort om vilka vi är, varför vi håller på med pedagogik och varifrån namnet Juneday kommer.
  3. Om Arrayer i Java-undervisning. Vi pratar om hur man vanligtvis (över)använder arrayer när man (försöker) lära ut Java.

Sprid gärna information om våra böcker, blog och pod. Vi vill gärna diskutera (på blogen) med lärare och folk som jobbar med utbildning, men även från dig som jobbar med programmering. Framför allt vill ha feedback från proffsen på utbildning: elever och studenter.

Allt vi gör finns här:

GNU Xnee 3.19 (‘Lucia’) released

We are pleased to announce the availability of GNU Xnee 3.19

GNU Xnee is a suite of programs that can record, replay and distribute user actions under the X11 environment. Think of it as a robot that can imitate the job you just did. GNU Xnee can be used to:

  • Automate tests
  • Demonstrate programs
  • Distribute actions
  • Record and replay ‘macro’
  • Retype the content of a file

News in this release:

  • Support for pause/resume/quit when retyping file
  • Defaults to use data display for all X.org with minor version nr >= 3
  • New options:

–record-from-data-display,-rfdd
Record from data display. This option is experimental.

–record-from-control-display,-rfcd
Record from control display. This option is experimental.

Getting the Software

http://ftp.gnu.org/gnu/xnee/xnee-3.19.tar.gz

http://ftp.gnu.org/gnu/xnee/xnee-3.19.tar.gz.sig

or one of the mirror sites as found in:

http://www.gnu.org/prep/ftp.html

Checksums

md5sum:

560e8126950d8d4e7c30fc844d556482 xnee-3.19.tar.gz

cksum:

2693031014 1893109 xnee-3.19.tar.gz

About calling the release “Lucia”

In celebration of the Spanish flamenco guitarist Francisco Gustavo Sánchez Gomes (known as Paco de Lucía).

http://en.wikipedia.org/wiki/Paco_de_lucia

 

Talking about licenses in Gothenburg tomorrow

Tomorrow (April 23) Rikard Fröberg and I will talk a bit about licenses. We will focus on how you can use FOSS (Free and Open Source Software) in your biz or projects.

After our talk you can see a presentation on the new Beaglebone.

More info (Swedish) here: https://www.eventbrite.com/e/hackafton-den-234-hos-pelagicore-beaglebone-black-och-licenser-tickets-11218566033

Search less and find more (knowledge)

No, it’s not my usual ramblings on me sucking more less. I don’t think I ever will suck more less than I do. Tried it – have given up. This time I will talk about search engines, old way teachers and lazy students. Guess this addresses most programming education but I will use my experience from teaching university students. So in short, this post will be about exercises for university students. Hopefully you can provide some clever thoughts and/or experiences. Please do so (see below)

Ok, let me start with an example Java exercise:

Write a method that takes a date as an argument and converts it to a string representing a date in the format 1996-04-22.

It’s not a Nobel prize exercise and I am not claiming it’s a perfect one but let’s focus on the purpose and solution of the exercise.

Purpose:

The students should read about the Date and some DateFormat class. This way the students get to know the Date class and get familiar with a DateFormat class. It’s not unlikely that the students also will learn about the String class.

Old way solution:

This is how I (as a member of the Old Farts Club) would have solved it back in the good old days – apart from the fact that Java wasn’t invented in the good old days. I would have read about the Date class and a DateFormat class. The latter class I would stumble on while reading about Date. I would have gained some knowledge about Date and gotten familiar with a DateFormat class. I would also have learned about exceptions. I would have fulfilled the purpose of the exercise. Man, I am so terrific.

BTW: Old ways is a great album by Neil Young. Go listen to it. Now!!!

New way solution or perhaps No way solution:

The students of today – man I sound as if come from the 1700 hundreds – will most likely solve by entering a search string into a big search engine: “convert string to date in java yyyy mm dd”.  Ok, let’s try it with some search engines:

All three links give me a direct answer to the exercise. And we can safely assume the students will find the solution too. But the students will not read about either of the classes (Date and some DateFormat). Purpose of the exercise will not be fulfilled.

So this leaves us with the topic of today: The larch… sorry, the Problem with exercises:

The exercises we (teachers) write are not solved by the students the way we want them to be solved.

This is because, either:

The students are lazy.
The teachers are lazy.

I would say that both are true. But fixing one will not solve anything. We need to tackle both problem. As I ramble on right now I see two groups of solutions:

Lazy teachers – exercises and tests

Teachers have to put a bit more effort in writing exercises. Here are some of the things I have in mind about exercises.

  • Better and more exercises that in a more fine grained way increase the knowledge curve. With better here I mean to state smaller problems that makes it useless to use search engines.
  • Tests for the students to make it possible for them to self check if they’re doing alright and can proceed to the next chapter.
  • Better sync with theory. When I learn stuff I prefer theory first and exercises after. It seems to students of today don’t think like me.

Lazy students – learn students how to study

We (apparently) need to teach the students how to study. Yes, I do mean how to read a book. In some cases I’ve gotten really loud and what I believe them to think rightful sighs over having to read one simple page. So in some rare cases, one page is considered much to read. Perhaps even too much to read. I know that sometimes I am not very eager to read one page and most likely will sigh – but still, I think the way a student look at the amount of work that needs to be done in order to gain knowledge have decreased the last years. And it is decreasing.

  • Read – yes, I really do think we need to learn the students how to take time to read literature. And to do this with no social apps, no email, no music (not even Bach or Black Sabbath), no chat, no browser, … no nothing. Only the book – be it pdf or a paper book. Oh yes, what about Flipped classroom. Students still need to read the literature when using Flipped classroom.
  • Take notes. This is good if the student later on wants to ask the teacher. The student should read the notes to get reminded about the important stuff.
  • Read again. Are you kidding me? No, I am not. Read the chapter again (at least).
  • Do the exercises. Also teach the students how to make small variations of the exercises – that is exercise even more than there are exercises.

Before we proceed, I feel I need to give an example of a discussion I’ve had quite a few times:

– Why haven’t you showed us concept A, and why doesn’t the book teach us about A?

– I have showed it to you two times during lectures and the book talks about it on two pages and those pages are in the list of pages to study.

– Well, I don’t think that the book is clear.

– What in the book is not clear?

Usually the discussion ends here. I ask them if they’ve read the book and they admit they haven’t. Ok, time to put the blame on the student? No, too easy. Again, teachers and students need to relearn. What was it Clint Eastwood said in that movie, “Improvise, adapt and overcome”?

Here’s what I think work best:

  • Try to sneak in some coming topics in the last exercises. This way I hope to get more attention during coming lecture (be it normal lecture or flipped classroom).
  • Write lots of exercises – even variations on a theme (I am thinking about Haydn here).
  • Provide well documented solutions – perhaps even step-by-step videos.
  • Interesting problems – sorting bank accounts in alphabetical order is <beep> boring.

Wanted: Your input

I am quite sure, fact is I am 100% sure, you have opinions (you better, you better, you bet) and most likely have better solutions than I do, so comment away. I will compile all input on all education related blog posts later on. So

  • What is a good exercise?
  • How do you get a good progression in your exercises?
  • How do you mix theory and practice?

 

Future ramblings will (most likely) be about:

  • So when do we learn the univ students to study? Is it the really the universities that should teach the students how to study?
  • Ignoring, letting go of or helping “weaker students”?
  • What’s the purpose of a school system anyway? – who’s “the customer”? Academia, industry, public service, humans, …..?

 

Education. Nevermind – what was it anyway, pt II

This post is a follow up to: Education. Nevermind – what was it anyway, pt I

Why another rant? – I really dunno. Guess I feel like writing 🙂

On exercises and supervision:
This is in my opinion much more important than lectures. Make sure that there’s enough resources for the students during supervision. Waiting 30 minutes to get help is not something that helps or motivates the students.

Make the exercises progress towards the goal. If you make too many exercises few students will complain. If you make too few, most students will complain. I did too few in my last course it seems. Shame on me.

Don’t point out beginner’s mistakes. Discuss the mistakes instead an propose other solutions.

Encourage:

It must be frustrating for a student to see other students learn at a speed much higher than yours. But in some, or perhaps most, cases it’s not true. If student starts the course already knowing parts of it is easy for student without this knowledge to think that he/she is slow, stupid or whatever. In this case we can point out that all students, well most students – there are some wizards, follow the same learning progression and the starting point is the thing that differs. This can be proved by the “weaker” students that often are doing great on the re-exams. That is: they do good results – just a bit later.

Another thing I’ve found to be good is to, during supervision, make the student think about if she would have thought she could write the code you’re looking at? Usually the answer is no followed by a smile. Help them realise that they actually make progress.

Motivate:

Why should they learn to program? Motivating why to know how to program is needed in programs such as Applied IT but probably not needed in Computer Science programs. Give the students some simple examples of problems they can solve by writing programs.

Try to come up with programming exercises that relate to the student’s reality. Sorting bank accounts in order is not fun. It really isn’t. I have created these exercises myself. Shame on me (again!).

Conclusion:

So, given that education is about the student acquiring knowledge my job is to help them doing that. How do I do this:

  • Lectures – leave the old way. Try flipped classroom.
  • Exercises and supervision – spend time here, this is where you can lift students. Focus on:
    • Encourage the students to keep struggling
    • Motivate the students to keep struggling

Next week I will dive into how search engines are used as a study companion while we (teachers) keep thinking that the book is the tool used by the students.

Education. Nevermind – what was it anyway, pt I

What is education and how do we educate?

Lately I have been questioning not only myself, which is something I always do, but more importantly I have questioned more or less everything about education. I believe that a Kill Yer Idols strategy when reviewing situations in life is good. By applying this approach, which in this case translates into not fearing to question EVERYTHING, I found that the books on programming are really hard for newbies (I’d go as far and say some of them are totally useless) – some books were hard for me with my 15+ years experience as a programmer. I have also questioned the choice of programming language, the task of finding the best language remains. I have also ranted about finding a strategy.

Nevermind (What Was It Anyway) – Sonic Youth, NYC Ghosts & Flowers, 2000

So what will I shamelessly, pointlessly and in the usual chaotic style ramble on about today? First I need to find the meaning of the word education. Or perhaps I need to find my own interpretation of the word. So this post’s quest is about finding a good, and in sync with today’s students view, interpretation of education. And with that as a basis discuss the teaching forms (lectures and supervision) and how to best use them to reach the goals (students acquiring knowledge).

What is education?

What does Wikipedia have to say about education?

Education in its general sense is a form of learning in which the knowledge, skills, and habits of a group of people are transferred from one generation to the next through teaching, training, or research. Education frequently takes place under the guidance of others, but may also be autodidactic. Any experience that has a formative effect on the way one thinks, feels, or acts may be considered educational. Education is commonly divided into stages such as preschool, primary school, secondary school and then college, university or apprenticeship.

Ok, let us sum this up:

Knowledge, skills, and habits are transferred through teaching,
training, or research taking place under the guidance of others,
but may also be autodidactic.

This leaves pretty much room for me as a teacher. I am avoiding the word lecturer since that word seems to imply that we are talking about lectures. I can do a lot of things to make the students learn, or acquire knowledge. I can motivate students to learn for themselves. I can stand in front of the class and talk for hours about some topics. I can ask students to read for themselves and remind them that they’re now doing university studies and all complaints are void. For me the important and interesting thing in the definition of education is the word transfer, or perhaps if we rewrite it as acquired which is what the students do. I will try to focus on the student perspective by looking at “acquiring knowledge“.

Information is not knowledge. Knowledge is not wisdom. Wisdom is not truth. Truth is not beauty. Beauty is not love. Love is not music. Music is the best” – Frank Zappa

Some random questions to get my brain started:

  • Who is the education for?
  • What is/are the teacher’s preferred way to educate?
  • What is/are the students’s preferred way to get knowledge?
  • Are the modern search engines today destroying our students?

Oh my Emacs… so many words and nothing said yet. Sorry, I guess more words will come and an equal amount of stupidities.

On lectures

Lets start of by looking at the usual way of teaching, lectures. For how long are the students paying attention to you (the teacher)? I’d say roughly about 10 minutes, which is about what research finds. When you see some students really focusing on their laptops, they’re not paying attention to you or the subject. They’re playing games. Just walk behind students in a room when you’re not lecturing and see for yourself. I have noticed that by using some techniques you can extend the attention window quite a bit. The techniques include:

  • Interactive coding – write code from scratch “on stage”. Even if you make a mistake it’s good, since the students pay more attention to you – they want to spot more errors. Writing the code “in front of a live audience” makes it easier for the students to ask questions.
  • Walk around and make gestures – don’t stand still.
  • Change your voice – run the commands below[0] for an idea how boring a teacher can be.
  • Distract them – this is easily done for me since my brain usually wanders off in different tangents all the bleeding time. What ever you do to confuse them wakes them up and you can get their attention again for some more 10 minutes.
  • Use the white board – don’t overuse presentation programs.
  • Show some passion.

By using the techniques above I think, I do not have proper backing here, based on my experience that I can transfer more knowledge to the students than I would otherwise. But still, I don’t believe that old fashioned lectures is the best way. In some courses I sucked and in others I sucked less. And I think that I’ve done a good job in some of them. I once held a course where I didn’t get enough time from my department to give the course – in this case I think that the lectures weren’t as good as I liked them to be .. sorry guys. In some courses I have gotten quite good reviews as a teacher, yeah I also find that hard to believe. But applying the Kill Yer Idols strategy here and really question myself as a teacher – given that a teacher should make sure that the students acquire knowledge –  I must say that the students’ results were NOT better or worse when I got better (or worse) reviews.

Does this mean that no matter how crappy the teacher is the students will always get the same results?

No, but the quality of the teacher’s lectures is in my opinion exaggerated.

So there is something spooky with lecturing. The reason is, as stated above, that the students aren’t paying attention and if a student looses focus for a minute the remaining lecture may in the worst case be useless.

So why do we keep on lecturing?

I don’t know. I really don’t know. It’s easier for us teachers to give lectures I guess – we just do our thing in front of the students for 90 minutes and then we can go back to our offices and read articles. It’s the way we’ve always done it.

I tried out flipped classroom in the last term, as I mentioned before in the unlikely case that you’ve stumbled upon my blog before.

Flip teaching’ or a flipped classroom is a form of blended
learning in which students learn new content online by watching
video lectures, usually at home, and what used to be homework
(assigned problems) is now done in class with teachers offering
more personalized guidance and interaction with students, instead
of lecturing.” Wikipedia on Flipped Classroom

I made some video recording of some of my lectures. The students liked the videos. I really disliked making them videos – listening to sound of your own voice is one thing but hearing yourself saying unrelated or stupid things was hard at the beginning – but that’s how my brain works so I better get used to it. Perhaps it is my Gothenburgian heritage that seem to make me do unintentional crappy jokes on the fly. It takes time to prepare a lecture. This time is increased a lot when creating videos so Flipped classroom isn’t exactly making things easier for teachers – unless the goal of the teacher is to help the student acquire knowledge 😉 . Another time I will write about my findings when recording them videos. All I can say right now is that I used (no surprise I guess) only free software (used GNU Xnee to retype the code for me).

So the students liked the videos. But did we get a good discussion going?

To be honest, no!

I will read more about flipped classroom and think about what can be done. But at least the students could look at a video over and over again and ask question about the subject at the lecture.

Does flipped classroom make the student acquire more knowledge?

Yes, I believe so.

One problem though. I’ve noticed that with Flipped classroom, compared to normal lectures, you can’t, for obvious reasons, adapt the lecture to your class. When lecturing the old fashioned way you can adapt and repeat based on the looks on the students’ faces etc. I miss this in Flipped classroom.

Flipped classroom is good. But for some students it is just one way of lowering the barrier to acquire knowledge themselves. If a student have lost confidence I don’t believe classical lectures or Flipped classroom will help them.

Conclusions (so far):

I believe Flipped classroom is better then normal lectures, given that the goal is for students to acquire knowledge.

Lectures and/or flipped classroom will not help students who have lost confidence in themselves.

There are other ways for a teacher to help the students acquire knowledge. I believe that the best ways to help the students are:

  • Encourage and help them appreciate themselves
  • Motivate

When to use these ways? More on this in the next blog post which will be on exercises and supervision.

[0] Assuming you’re on a GNU/Linux computer (or similar):

curl http://en.wikipedia.org/wiki/Education -o edu.html
html2text -o edu.txt edu.html
festival --tts -b edu.txt