Pegi ngagai isi

Paus Francis

Ari Wikipedia
(Dikalihka ari Pope Francis)

Francis
Bishop Rom
Paus Francis maya taun 2021
ChurchCatholic Church
Papacy began13 March 2013
Papacy ended21 April 2025
PredecessorBenedict XVI
Orders
Ordination13 December 1969
by Ramón José Castellano
Consecration27 June 1992
by Antonio Quarracino
Created cardinal21 February 2001
by John Paul II
Personal details
Born
Jorge Mario Bergoglio

17 Disember 1936
Buenos Aires, Argentina
Died21 April 2025
Casa Santa Marta, Vatican City
NationalityArgentine (with Vatican citizenship)
DenominationCatholic
ResidenceDomus Sanctae Marthae
Previous post(s)
Education
MottoMiserando atque eligendo[lower-alpha 1]
SignatureFrancis's signature
Coat of armsFrancis's coat of arms
Templat:Ordination

Paus Francis (Jaku Latin: Franciscus; Jaku Itali: Francesco; Jaku Sepanyol: Francisco; nama ada: Jorge Mario Bergoglio; 17 Disember 1936-21 April 2025) nya Paus enggau kepala Gerija Katolik, bishop Rom sereta pemerintah Menua Nengeri Vatikan. Iya Paus keterubah ari Gerempung Jesus (Jesuits), keterubah ari benua Amerika Selatan enggau Hemisfera Selatan, lalu iya nyadi Paus keterubah ke ada luar Europah kenyau ari abad ke-8 maya perintah Paus Gregory III ari Siria.

Diada di Buenos Aires, Argentina, Bergoglio diiri enggau inspirasyen nyereta raban Jesuit dalam taun 1958 pengudah gerai ari penyakit ke balat. Iya dichiri nyadi paderi Katolik dalam taun 1969; ari taun 1973 ngagai 1979, iya nyadi tuai pendiau Jesuit di Argentina. Iya nyadi uskup besai Buenos Aires dalam taun 1998 lalu digaga nyadi kardinal dalam taun 2001 ulih Paus John Paul II. Iya nguluka Gerija Argentina maya penyarut bulan Disember 2001 di Argentina; pentadbiran Néstor Kirchner enggau Cristina Fernandez de Kirchner ngumbai iya nyadi pesaing politik.

Berindik ari pngelengka pangku pengawa Paus Benedict XVI kena 28 Februari 2013, konklaf paus milih Bergoglio nyadi penganti iya kena 13 Mac. Iya milih Francis nyadika nama paus iya dikena bebasaka Saint Francis ari Assisi. Sepemanjai pengidup iya ba mua mayuh, Francis tebilang ketegal pemaruh ati iya, ngemeratka pengasih Petara, tampak ba renggat entarabansa nyadi Paus, ibuhka orang ke seranta, sereta komitmen ngagai randau entara pengarap. Iya dikelala ketegal ngembuan chara ti kurang formal ba pengawa nyadi paus ari orang ke dulu ari iya enggau chara, ambika chunto, milih diau ba rumah temuai Domus Sanctae Marthae (Rumah St. Martha) rumah temuai ari ke ba apartment paus Istana Apostolik ti dikena Paus ke dulu ari nya.[2]

Francis ngaga orang indu nyadi kaban penuh dikasteri dalam Kuria Rome.[3][4] Iya mengkang madahka Gerija Katolik patut lebih siru enggau kaban komuniti LGBTQ, lalu madahka taja pan berekat ari kaling sama gender enda dikemendarka, tang individu nya ulih diberekat asal berekat enda diberi dalam konteks liturgi.[5]Francis nya siku orang ti kritikenda betagang kapitalisme, konsumerisme, enggau pemansang ti kelalu mayuh ;[6] iya ngaga tindakan ba ubah iklim, fokus keterubah pengawa paus iya.[7] Iya madahka ukum mati nya jai intrinsik,[8] madahka Gerija Katolik komited deka ngemunaska iya.[9] Dalam diplomasi entarabansa, Francis mantah peniki populisme sayap kanan, minta homoseksualiti dibuai nyadi jenayah,[10] mantu mulaika kaul diplomatik penuh entara Amerika Syarikat enggau Kuba, berundingka sempekat enggau China dikena netapka ni naka pengaruh Parti Komunis dalam nyiri bishop China, sereta nyukung pengawa pelarian. Iya ngumbai pengawa nyaga orang ke datai ari menua bukai nyadi “gawa tamadun” lalu mantah politik anti-imigresyen nyengkaum Presiden A.S., Donald Trump.[11][12] Dalam taun 2022, iya minta ampun ketegal pengawa Gerija dalam "pemunuh budaya" raban bansa Asal Kanada.[13] Francis ngatur aum Sinod pasal Sinodaliti ti digambarka nyadi punca pengawa nyadi paus iya sereta pengawa ti pemadu beguna dalam Gerija Katolik kenyau ari Kaunsil Vatikan Kedua.[4][14][15]

Francis midang maya umur 88 taun kena 21 April 2025, Hari Satu Ista. Dalam beberapa minggu sebedau iya mati, iya udah diperubat ketegal penyakit paru-paru kronik, nyengkaum krisis seput enggau pneumonia.[16]

Penyanding

[edit | edit bunsu]
  1. Scarisbrick, Veronica (18 March 2013). "Paus Francis: "Miserando atque eligendo"..." Vatican Radio. Archived from the original on 5 July 2013. Retrieved 19 March 2013.
  2. "Paus Francis to live in Vatican guesthouse, not papal apartments". National Catholic Reporter (in Inggeris). Retrieved 11 June 2024.
  3. Dallas, Kelsey (3 October 2023). "The Paus's latest comments on same-sex marriage, explained". Deseret News (in Inggeris). Archived from the original on 7 October 2023. Retrieved 4 October 2023.
  4. 4.0 4.1 Faiola, Andy; Boorstein, Michelle; Brady, Kate (2 October 2023). "Amid liberal revolt, Paus signals openness to blessings for gay couples". Washington Post (in Inggeris). Archived from the original on 4 October 2023. Retrieved 7 October 2023.
  5. Pullella, Philip (26 January 2024). "Paus says LGBT blessings are for individuals, not approval of unions". Reuters. Retrieved 28 May 2024.
  6. Davies, Lizzy (15 December 2013). "Paus says he is not a Marxist, but defends criticism of capitalism". The Guardian. Rome, Italy. Archived from the original on 15 December 2013.
  7. Sherwood, Harriet (7 September 2021). "Christian leaders unite to issue stark warning over climate crisis". The Guardian (in Inggeris). Archived from the original on 7 September 2021. Retrieved 7 September 2021.
  8. Trabbic, Joseph G. (16 August 2018). "Capital punishment: Intrinsically evil or morally permissible?". Catholic World Report (in Inggeris AS). Archived from the original on 23 December 2023. Retrieved 4 October 2023.
  9. "New revision of number 2267 of the Catechism of the Catholic Church on the death penalty – Rescriptum 'ex Audentia SS.mi'". press.vatican.va. Archived from the original on 4 October 2023. Retrieved 1 October 2023.
  10. "The AP Interview: Paus Francis: Homosexuality not a crime". AP News (in Inggeris). 25 January 2023. Archived from the original on 25 January 2023. Retrieved 25 January 2023.
  11. Rocca, Francis X. (22 September 2023). "Paus Francis Calls Protection of Migrants a Duty of Civilization". WSJ (in Inggeris AS). Archived from the original on 30 September 2023. Retrieved 4 October 2023.
  12. Lauter, David; Bierman, Noah (18 February 2016). "Trump and Paus Francis clash over immigration, another extraordinary campaign twist". Los Angeles Times. Archived from the original on 20 June 2018. Retrieved 20 April 2018.
  13. Horowitz, Jason (30 July 2022). "Francis Calls Abuse of Indigenous People in Canada a 'Genocide'". The New York Times (in Inggeris AS). ISSN 0362-4331. Archived from the original on 7 November 2023. Retrieved 7 October 2023.
  14. Horowitz, Jason; Povoledo, Elisabetta (2 October 2023). "What Is a Synod in the Catholic Church? And Why Does This One Matter?". The New York Times (in Inggeris AS). ISSN 0362-4331. Archived from the original on 13 November 2023. Retrieved 7 October 2023.
  15. Horowitz, Jason (2 October 2023). "Vatican Assembly Puts the Church's Most Sensitive Issues on the Table". The New York Times (in Inggeris AS). ISSN 0362-4331. Archived from the original on 7 October 2023. Retrieved 7 October 2023.
  16. Winfield, Nicole (21 April 2025). "Paus Francis, first Latin American pontiff who ministered with a charming, humble style, dies at 88". Associated Press. Vatican City. Retrieved 21 April 2025.


Penyalat nyebut: Tag <ref> wujud untuk kumpulan bernama "lower-alpha", tetapi tiada tag <references group="lower-alpha"/> yang berpadanan disertakan