Kom över ett förmånligt gammalt oljefat
i zink häromdan. Ett riktigt kap
för en zinknörd...
Och vilka gedigna grejer alltså,
de kunde det här med tillverkning
av bra kvalitet förr i tiden minsann.
Detta rostar inte sönder i första taget
som det mesta nytillverkat zink
har en tendens att göra.
Så tjockt material att det tog en bra stund
att kapa locket i ena ändan.
Behövdes nog lite hjälp av manskraft
för att få upp det...!
Tunnan ska stå på framsidan vid garaget,
där tidigare bara stått en liten trälåda
som nästan helt ruttnat sönder.
Den rymde dessutom väldigt lite,
i den här får rätt mycket plats.
Oljade in de rostiga järnkransarna
både upptill och nertill,
för att få dem lite mörkare,
samt att de framträder bättre mot zinken.
I höst blir det bara calluna och
plättar på tråd ,
men till nästa sommar
blir det både klängande och hängande
blommor i den.