♥Hej alla goa bloggisar! Känns nästan som en livstid sedan jag var här och skrev, en sak är iallafall säker och det är att livet är ett helt annat nu än för bara några månader sedan. Men jag kan inte låta bli att skriva en liten krönika över året som gått, skam vore ju annat, när det kanske har varit det mest händelserika året i mitt liv. Det började mindre bra med att jag helt sonika blev av med jobbet, min trygghet och mina underbara jobbarkompisar. Men, för engångskull var det just detta negativa som fick mig att ta tag i mig själv och mitt liv.
Jag hade väntat så länge, och var nog så redo som man kan bli. Jag ville ha barn! Men trodde nog aldrig att det skulle hända mig, inte på riktigt…men det gjorde det!!! Det var visserligen fortfarande fullkomligt obegripligt och overkligt under hela graviditeten och jag fortsatte att tänka, att ja ja vi får väl se om det blir någon bebis av det här. OM det blev…världens finaste lille plutt! Förtrollad, förälskad och förundrad går jag här hemma och ler. Undrar om han verkligen är så där söt eller om det bara är i mina modersögon…men visst ÄR han söt?…den sötaste! Tankarna som började med “när ska jag kunna göra normala saker igen” har bytts mot “vad skulle jag göra utan dig lille plutt?” Det gamla livet börjar blekna och jag har aldrig levt mera i nuet än vad jag gör just NU.
Sen blev jag ju gift också…men, det känns ju som en parentes just nu, ha ha! Visst det var fint, men som sagt ALLT annat bleknar (flåt pappan ♥ 
).
).största kramen
Line
