Hoppa till innehållet

ur

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.

Se även úr, ur- och -ur.

Wikipedia har en artikel om:
Ur (runa)

Tvärspråkligt

[redigera]
ur

ur

  1. (ISO 639-1) kod för språket urdu

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ur 1 Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uret ur uren
Genitiv urs urets urs urens
Böjningar av ur 2 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uren urar urarna
Genitiv urs urens urars urarnas
Böjningar av ur 3, 4 Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uren, uret urar urarna
Genitiv urs urens, urets urars urarnas

ur

  1. mekanisk klocka; speciellt en bärbar
    Hyponymer: armbandsur, digitalt ur, fickur, fickrova, golvur, gökur, pendelur, radiostyrt ur, solur, väggur, urverk
    Hyperonymer: klocka
  2. (ålderdomligt) arten uroxe (Bos primigenius), ett utdött oxdjur som nuvarande tamboskap härstammar från
    Sammansättningar: uroxe
    Etymologi: Av fornnordiska úrr i samma betydelse. Kognat med fornengelska ūr samt engelska aurochs, fornhögtyska ūr, ūro, medelhögtyska ūr, ūre, medellågtyska ūr, ūrosse samt tyska auerochse.
  3. (meteorologi, mindre brukligt) (ymnig) nederbörd (även särskilt snöfall, snöglopp) i förening med (stark) blåst; diagonalt fallande nederbörd, även allmännare: oväder, stormande nederbörd
    Vanliga konstruktioner: i ur och skur
    Varianter: yr
    Sammansättningar: urväder, yrväder
    Etymologi: Av fornnordiska úr i liknande betydelse, från en urgermanska *ūrą, möjligen kognat med urin, fornengelska ēar (”våg, hav”), från ett äldre urgermanskt ord börjat på w som i urnordiskan fallit bort, jämför fornsvenska stavningensvarianten vur, möjligen kognat med var (sårvätska), fornengelska wær (”sjö”), till en rot hörande vatten.
    Besläktade ord: yra, yrande
  4. (runor) benämning av runan i den yngre futharken
    Etymologi: Av fornnordiska úr i samma betydelse, avseende vädret.

Översättningar

[redigera]

Preposition

[redigera]

ur

  1. ut från ett avgränsat utrymme
    Trollkarlen drog två kaniner ur hatten

Översättningar

[redigera]

Verbpartikel

[redigera]

ur

  1. så att något frigörs ur infästning eller liknande
    Dra ur antennsladden är du snäll.
  2. så att något blir tomt
    Kan du tömma ur badkaret?
    Kocken gröpte först ur två apelsinhalvor.
    Vrid ur disktrasan ordentligt!

Se även

[redigera]

Danska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ur  Singular Plural
neutrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ ur uret ure urene
Genitiv urs urets ures urenes

ur n

  1. klocka, ur
    Sammansättningar: bornholmerur, digitalur, kukur, lodur, lommeur, standur, stueur, verdensur, vægur, vækkeur
    Användning: Äldre stavningsform (före 1892?) är uhr.

Engelska

[redigera]

Förkortning

[redigera]

ur

  1. (chattspråk) sammandragsförkortning av you och are
  2. (chattspråk) förkortning av your
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Se även: r, u, urs

Katalanska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av ur  Singular Plural
Maskulinum ur urs

ur m

  1. uroxe

Älvdalska

[redigera]

Adverb

[redigera]

ur

  1. hur