Valhallabadet

Valhallabadet är ett inomhusbad som ligger mellan Mölndalsån och Scandinavium i kvarteret 34 Topasen^[1] i stadsdelen Heden i centrala Göteborg. Badet invigdes av stadssekreterare Torsten Henrikson den 6 december 1956^[2] och hade då kostat 11,8 miljoner kronor.

Historik

Den 28 januari 1947 tillstyrkte drätselkammaren ett förslag om anordnandet av en begränsad arkitekttävling om "ett bad- och idrottshus" mellan Kommunala Mellanskolan (senare Burgårdens gymnasium) och Svenska Mässan vid Skånegatan. Tävlingen avgjordes den 9 april 1948. Badet ritades ursprungligen 1948 av arkitekt Nils Olsson med förslaget "3 ronder", men efter dennes död 1951 slutfördes arbetet av arkitekt Gustaf Samuelsson. Nils Olsson belönades för byggnaden med en bronsmedalj vid konsttävlingarna vid Olympiska spelen i London 1948.^[3] I maj 1949 tillstyrkte drätselkammaren förslaget med smärre ändringar.^[4] Den drivande kraften till att de första spadtagen togs vid Valhallabadet var Sixten Högberg, som ägnade mer än halva sitt liv åt att få till ett badhus av internationell klass i Göteborg.^[5]

Göteborgs befolkning växte kraftigt under 1920- och 1930-talen, och behovet av en större anläggning för bad- och simmöjligheter likaså. Efter ett antal utredningar, beslutade Göteborgs stadsfullmäktige den 16 juni 1949 att 7,6 miljoner kronor skulle anslås till ett nytt "bad- och idrottshus" på Burgårdsområdet. Regeringen beviljade byggnadstillstånd 1952.^[6]

Första spadtaget till det nya badet togs 9 februari 1953, och den 15 mars 1956 beslöt styrelsen för Renströmska baden att det nya badet skulle heta Valhallabadet. Walhalla idrottsplats hade då legat i närområdet åren 1908 till 1921. Valhallabadet byggdes på den mark där den tidigare Burgårdskolonin legat. Denna koloni var den första som den då nybildade Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar anlade, år 1906. Kolonins yta var 35 600 m² och bestod av 130 lotter på 240 m² vardera. År 1923 fick kolonin Svenska Mässan som granne, och 1956 avröjdes området för att ge plats åt Valhallabadet.^[7]

Ursprungligen rymde Valhalla 1 235 sittplatser, 420 ståplatser och kunde betjäna 600 badande samtidigt. Simhallen har en längd av 43,5 meter. Största bredd är 39 meter och största höjd 14 meter. Genom en hydrauliskt höj och sänkbar brygga, kunde simbassängen ursprungligen avdelas till en 25 metersbassäng. Djupet i bassängens större och djupare del varierar mellan 4,5, 4,8 och 2,1 meter, medan djupet i den grundare bassängdelen varierar mellan 0,9 och 1,2 meter. Det trappformigt byggda hopptornet har trampoliner för 5, 7,5 och 10 meters höjd. Dessutom finns svikter för 1 och 3 meters hopphöjder.

Båda gavelväggarna i simhallen har beklätts med glasmosaik efter nonfigurativa kompositioner av konstnären Nils Wedel, med en sammanlagd yta av cirka 700 kvadratmeter. Byggnadsyta var drygt ett tunnland och byggnaden har en volym av 67 000 kubikmeter.

Referenser

Noter

^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 80.
^ Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.70
^ Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 102
^ Jerneryd (1975), s. 19f.
^ Simsport i och kring Göteborg, Bertil Elofsson, Göteborg 1963, s. 43
^ Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:2, Göteborg 1913-1962, [Näringsliv och ekonomisk utveckling], professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 271
^ Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar 1905-1980, särtryck ur Göteborg förr och nu XIV 1980, Arvid Jönsson, Handelstidningens Tryckeri, Göteborg 1982 s.14

Källor

Göteborgs Kommunalkalender 1961, red. Alvar Westman, Göteborgs Stads Statistiska Byrå, Göteborg 1961, s. 156
Renströmska baden : 1876-1956, Sven Schånberg, utgiven av Renströmska Badanstalterna, Göteborg 1956, s. 117
Jerneryd, Roland (1975). Förvaltningen som försvann: en berättelse om Idrotts- och friluftsnämnden i Göteborg 1956-1975 och dess föregångare. Göteborg: [Wettergrens bokh. Libris 869740 , s. 63f.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Valhallabadet.
Bilder & media
Valhallabadet

[1] Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, del I, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 80.

[2] Vad hände egentligen i Göteborg på femtiotalet? Bengt Ason Holm, Winbergs Förlag, Hudiksvall 1992 ISBN 91-87004-43-7 s.70

[3] Guide till Göteborgs arkitektur, professor Claes Caldenby, professor Gunilla Linde Bjur, arkitekt Sven-Olof Ohlsson, Arkitektur Förlag AB, Göteborgs stadsbyggnadskontor & Forskningsrådet Formas 2006 ISBN 91-86050-67-2 s. 102

[4] Jerneryd (1975), s. 19f.

[5] Simsport i och kring Göteborg, Bertil Elofsson, Göteborg 1963, s. 43

[6] Göteborgs stadsfullmäktige 1863-1962, del I:2, Göteborg 1913-1962, [Näringsliv och ekonomisk utveckling], professor Artur Attman, utgiven av Göteborgs stadsfullmäktige, Göteborg 1963, s. 271

[7] Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar 1905-1980, särtryck ur Göteborg förr och nu XIV 1980, Arvid Jönsson, Handelstidningens Tryckeri, Göteborg 1982 s.14

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]