Rysk-ortodoxa kyrkan
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
 Rysk-ortodoxa kyrkan Русская православная церковь Рꙋ́сскаѧ правосла́внаѧ цр҃ковь | |
| Från bilden längst upp: Kristus Frälsarens katedral, Kazankyrkan, Vasilijkatedralen, Valamo kloster, Allhelgonakyrkan och Ryska federationens väpnade styrkors huvudkatedral | |
 | |
| Region och utbredning |  Ryssland Belarus Ukraina Moldavien Azerbajdzjan Kazakstan Kirgizistan Estland Lettland Litauen Tadzjikistan Turkmenistan Uzbekistan |
|---|---|
| Grundad | 988 |
| Grundare | Vladimir I av Kiev |
| Typ | Kristet samfund |
| Säte | Moskva, Ryssland |
| Medlemmar | 164 miljoner |
| Officiella språk | Kyrkslaviska - Synodala utgåvan av kyrkslaviskan |
| Patriark av Moskva och hela Ryssland | Kirill av Moskva |
| Ansluten till | Östortodoxa kyrkan Rysk ortodoxi Östkyrkan |
| Övrigt | Självständighetː 1589 Erkäntː 1589 |
| Webbplats | Official website of the Russian Orthodox Church / Patriarchate.ru (patriarchia.ru) |
Rysk-ortodoxa kyrkan (ryska: Русская православная церковь; translitteration: Russkaja pravoslavnaja tserkov; kyrkslaviska: Рꙋ́сскаѧ правосла́внаѧ цр҃ковь), också kallad Moskvapatriarkatet (Московский патриархат/Moskovskyj patriarkhat; Моско́вскїй патрїархатъ), är en östlig ortodox kristen kyrka och som är det största samfundet inom de östortodoxa kyrkorna.
Rysk-ortodoxa kyrkan är en av de slaviska ortodoxa kyrkorna och har omkring 164 miljoner anhängare.[1]
Kyrkan har kommit att starkt förknippas med rysk kultur och historia. Efter kommunismens fall har kyrkan upplevt en renässans och inofficiellt återfått mycket av statusen som rysk statskyrka.
Namn
[redigera | redigera wikitext]Benämningen rysk-ortodox är flertydig, och kan utöver tillhörighet till Moskvapatriarkatet betyda att församlingen eller kyrkan följer rysk gudstjänsttradition och/eller att man har historiska band till Ryssland (se rysk ortodoxi). En kyrka som i hög grad förvaltar ryskt arv är Ortodoxa kyrkan i Amerika. Två kyrkorganisationer med ryskt ursprung, som historiskt hört till annat patriarkat än Moskva men nu är återförenade dit, om än under specialregler, är Rysk-ortodoxa kyrkan utanför Ryssland och Rysk-ortodoxa ärkestiftet i Västeuropa.
Patriark
[redigera | redigera wikitext]Kyrkans patriark (överhuvud) bär titeln Patriark av Moskva och hela Ryssland. Patriark är sedan januari 2009 Kirill av Moskva.[2]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Förkunnare tillhörande den bysantinska kyrkan nådde tidigt det som idag är Ryssland. Den förste kände fursten i Kievrus som blev döpt och antog kristendomen var Vladimir I av Kiev. Hans dop år 988 har även kommit att räknas som kyrkans grundande.[3]
Kyrkan hade sitt centrum i Kiev, fram till den mongoliska invasionen av Europa 1240. Senare fick den en ny blomstringstid med centrum i Moskvaområdet. Betydelsefulla personligheter under denna tid var Sergej av Radonesj (död 1392) och ikonmålaren Andrej Rubljov.
Rysk-ortodoxa kyrkan blev 1448 i praktiken självständig från Konstantinopels ekumeniska patriarkat och blev 1589 officiellt erkänd som ett eget patriarkat genom en tomos, det vill säga ett självständighetsdekret, av den ekumeniske patriarken Jeremias II av Konstantinopel.
Schism
[redigera | redigera wikitext]Under andra hälften av 1600-talet genomförde patriarken Nikon omfattande reformer av gudstjänstordningen, som fick gammaltroende att lämna den rysk-ortodoxa kyrkan och bilda sina egna kyrkor.[3]
Kommunismen
[redigera | redigera wikitext]Kyrkan knöts efter hand tätt till tsarväldet och var fram till 1917 rysk statskyrka. Efter den ryska revolutionen skildes kyrka och stat och en marxistiskt motiverad ateism blev statens officiella ideologi. Från 1922–1923 inledde staten en omfattande förföljelse av kristna och tusentals präster, munkar och nunnor avrättades eller omkom i arbetsläger. Kyrkan fråntogs all egendom och många kyrkor revs eller kom att användas för andra ändamål. Ryska utlandskyrkan grundades på 1920-talet som en reaktion på den rysk-ortodoxa kyrkans samarbete med Sovjetstaten och försonades först 2007 med huvudkyrkan, efter Sovjetunionens upplösning.
1980-talet och framåt
[redigera | redigera wikitext]Från 1980-talet och framåt har kyrkan återfått mycket av sin egendom. Man har även lyckats återfå mycket av sin tidigare religiösa särställning, något som ibland lett till diskriminering och begränsning av andra trossamfunds religionsutövning.
Kyrkan är indelad i territoriella församlingar (ryska: Приход/Prihod), som grupperas i stift (Епархия/Еparhija), som leds av en biskop, och ärkestift (Метрополия/Metropolija), som leds av en metropolit. Grupperingen var under 2010-talet stadd i förändring genom att tidigare stift (till ytan motsvarande en oblast) görs om till ärkestift och delas upp i två eller flera stift, vilket inträffade i Novgorod 2011, Sankt Petersburg 2013, Karelen 2013, Murmansk 2013 och Pskov 2014.
Den ortodoxa kyrkans Moskvapatriarkat bröt 2018 med Patriarkatet i Konstantinopel efter att den Ortodoxa kyrkan i Ukraina beviljats självständighet. Den ortodoxa kyrkan i Ukraina hade hört till Moskvapatriarkatet de senaste 300 åren.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Rysk-ortodoxa kyrkans jurisdiktion omfattar individer som tillhör den östortodoxa kristna tron och bor inom den rysk-ortodoxa kyrkans kanoniska territorium: Ryssland, Ukraina, Belarus, Moldavien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Lettland, Litauen, Tadzjikistan, Turkmenistan, Uzbekistan, Estland, samt ortodoxa kristna som bor i andra länder och som frivilligt ansluter sig till kyrkan.[4]
Gudstjänster och liturgier
[redigera | redigera wikitext]Biblar
[redigera | redigera wikitext]Liturgiskt använder den Ryska kyrkan Elisabetbibeln som är översatt till det traditionella liturgiska språket kyrkslaviska (Церковнославѧнскїй ѧ҆зы́къ; translitteration: Tserkovnoslavjanskij jazik). Denna bibelöversättning utgavs år 1751 och är uppkallad efter tsarinna Elisabet Petrovna.[5]
Språk
[redigera | redigera wikitext]Rysk-ortodoxa kyrkan använder officiellt den Synodala versionen (eller Nykyrkoslaviska) av kyrkslaviskan. Synodala utgåvan har sina rötter från 1600-talet, då den Gamla Moskvautgåvan och den Ukrainsk-belarusiska utgåvan av kyrkslaviskan sammanställdes.[6]
Kyrkslaviskan har sitt ursprung från fornkyrkoslaviskan, som skapades av missionärerna Sankt Kyrillos och Sankt Methodios under 800-talet.[7] Språket används också inom de övriga östliga ortodoxa samt östliga katolska kyrkorna i slaviska länder.
När det gäller rysk-ortodoxa kyrkor som är belägna utanför Ryssland kan det lokala folkspråket också användas.
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Rysk-ortodoxa kyrkans patriark, Kirill av Moskva. -
-
Sankta Katarinas kapell i Jekaterinburg. -
-
-
Sankt Panteleimons kloster på Athos.
_-_16_(cropped).jpg)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- Russian Orthodox Church summary | Britannica
- His Holiness Patriarch Kirill of Moscow and All Russia (mospat.ru)
- With his luxury watch and murky Soviet past, Patriarch Kirill is Putin's spiritual leader and power broker - ABC News
- Russian Orthodox Church (Moscow Patriarchate) | World Council of Churches (oikoumene.org)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Russian Orthodox Church (Moscow Patriarchate) | World Council of Churches” (på engelska). www.oikoumene.org. 1 januari 1961. https://www.oikoumene.org/member-churches/russian-orthodox-church-moscow-patriarchate. Läst 22 november 2023.
- ^ ”His Holiness Patriarch Kirill of Moscow and All Russia” (på engelska). The Russian Orthodox Church. Department for External Church Relations.. https://mospat.ru/en/patriarch/. Läst 22 november 2023.
- ^ [a b] ”Russian Orthodox Church summary | Britannica” (på engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/summary/Russian-Orthodox-Church. Läst 22 november 2023.
- ^ ”УСТАВ РУССКОЙ ПРАВОСЛАВНОЙ ЦЕРКВИ / Официальные документы / Патриархия.ru” (på ryska). Патриархия.ru. http://www.patriarchia.ru/db/text/419782.html. Läst 22 november 2023.
- ^ ”Библия - Церковнославянский язык - Елизаветинская Библия”. esxatos.com. https://esxatos.com/bibliya-cerkovnoslavyanskiy-yazyk-elizavetinskaya-bibliya. Läst 17 maj 2025.
- ^ Вјачеслав Чарски (мај 24, 2022). ”Зашто ће у руским храмовима служба и даље бити на црквенословенском?” (på serbiska). Russia Beyond на српском. https://rs.rbth.com/arts/94628-sluzba-hramovi-na-crkvenoslovenskom. Läst 17 maj 2025.
- ^ ”Kyrkoslaviska i världsklass | Göteborgs universitet”. www.gu.se. 25 juni 2019. https://www.gu.se/nyheter/kyrkoslaviska-i-varldsklass. Läst 17 maj 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Rysk-ortodoxa kyrkan.
- Webbplats (ryska): Официальный сайт Русской Православной Церкви / Патриархия.ru (patriarchia.ru)
- Webbplats (engelska): Official website of the Russian Orthodox Church / Patriarchate.ru (patriarchia.ru)
- Webbplats (översatt till svenska): Rysk-ortodoxa kyrkans officiella webbplats / Patriarchia.ru
- Youtubekanal: russianchurch - YouTube
- Rysk-ortodox hymn (Youtube): Russian Orthodox Chant "Let my prayer arise."
- Rysk-ortodox liturgi (Youtube): Orthodox Patriarchate of Moscow - Paschal Midnight Divine Liturgy