Hoppa till innehållet

Riksdagsvalet i Sverige 2018

Från Wikipedia
Val till Sveriges riksdag för mandatperioden 2018–2022
Sverige
← 2014 9 september 2018 2022 →
Riksdagens 349 platser
Opinionsundersökningar
Valdeltagande87,18 %
1,38 %▲
  Första parti Andra parti Tredje parti
 

Ledare Stefan Löfven Ulf Kristersson Jimmie Åkesson
Parti Socialdemokraterna Moderaterna Sverigedemokraterna
Allians Regeringen Löfven
(De rödgröna) 		Alliansen –
Ledare sedan 27 januari 2012 1 oktober 2017 7 maj 2005
Ledarens valkrets Västernorrlands län Stockholms kommun Jönköpings län
Föregående val 31,01 % 23,33 % 12,86 %
Mandat före 113 84 49
Erhållna mandat 100 70 62
Mandatförändring 13▼ 14▼ 13▲
Röster 1 830 386 1 284 698 1 135 627
Andel 28,26 % 19,84 % 17,53 %
Väljarströmmar 2,75 %▼ 3,49 %▼ 4,68 %▲
  Fjärde parti Femte parti Sjätte parti
 

Ledare Annie Lööf Jonas Sjöstedt Ebba Busch Thor
Parti Centerpartiet Vänsterpartiet Kristdemokraterna
Allians Alliansen Stödparti till
Regeringen Löfven
(De rödgröna) 		Alliansen
Ledare sedan 23 september 2011 6 januari 2012 25 april 2015
Ledarens valkrets Jönköpings län Västerbottens län Västra Götalands läns östra
Föregående val 6,11 % 5,72 % 4,57 %
Mandat före 22 21 16
Erhållna mandat 31 28 22
Mandatförändring 9▲ 7▲ 6▲
Röster 557 500 518 454 409 478
Andel 8,61 % 8,00 % 6,32 %
Väljarströmmar 2,50 %▲ 2,28 %▲ 1,75 %▲
  Sjunde parti Åttonde parti
 

Ledare Jan Björklund Isabella Lövin
Gustav Fridolin
Parti Liberalerna Miljöpartiet
Allians Alliansen Regeringen Löfven
(De rödgröna)
Ledare sedan 7 september 2007 13 maj 2016 / 21 maj 2011
Ledarens valkrets Stockholms län Stockholms län
Föregående val 5,42 % 6,89 %
Mandat före 19 25
Erhållna mandat 20 16
Mandatförändring 1▲ 9▼
Röster 355 546 285 899
Andel 5,49 % 4,41 %
Väljarströmmar 0,07 %▲ 2,48 %▼
Största parti efter valkrets (vänster) och kommun (höger):
Rött–Socialdemokraterna, Blått–Moderaterna, Gult–Sverigedemokraterna
Statsminister före valet

Stefan Löfven
Socialdemokraterna

Statsminister efter valet

Stefan Löfven
Socialdemokraterna

Riksdagsvalet i Sverige 2018 hölls söndagen den 9 september 2018 för att fördela platserna i Sveriges riksdag. Samtidigt hölls också allmänna val till kommun- och landstingsfullmäktige.[1][2] Förutom de åtta riksdagspartierna, där Socialdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna legat högst i opinionen alltsedan riksdagsvalet 2014, ställde även ett antal övriga partier upp.

Nya valregler infördes till riksdagsvalet 2018. Förhandsanmälan av deltagande av de politiska partierna infördes inför riksdagsvalet.[3] Kandidater som nomineras av partierna måste ge skriftligt samtycke för att vara valbara, detta för att förhindra att personer mot sin vilja skrivs in på ett politiskt partis lista. Partisymboler tillåts på valsedlarna för att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna. En ny metod för att fördela mandaten i riksdagen infördes i syfte att bättre spegla väljarnas politiska vilja.[4]

I riksdagsvalet 2018 var 7 495 936 personer röstberättigade. Valdeltagandet var 87,18 procent, en uppgång med 1,38 procentenheter från 2014 års val och det högsta valdeltagandet sedan riksdagsvalet 1985.[5] Totalt 6 535 271 personer röstade i valet,[6] varav 2 911 048 förtidsröstade.[7] Totalt 6 301 personer kandiderade, varav 6 ej var svenska medborgare och kunde därmed inte bli invalda till riksdagen.[8] 29 partier med valsedlar ställde upp i valet i alla valkretsar.[9] Antalet personröster bland alla giltiga röster var 24,06 procent,[10] en nedgång med 0,52 procentenheter från 2014.

Efter valet fick det rödgröna blocket 40,67 procent av rösterna medan den borgerliga alliansen fick 40,26 procent. Det rödgröna blocket fick 144 mandat, vilket är 1 mandat fler än Alliansens 143 mandat. Liksom i det föregående valet fick inget av blocken majoritet. Sverigedemokraterna blev återigen vågmästare med 17,53 procent av rösterna och 62 mandat. Socialdemokraterna blev det största partiet med 28,26 procent av rösterna och erhöll 100 mandat, men valresultatet blev det lägsta i partiets historia sedan allmän rösträtt infördes år 1921.[11][12] Även Moderaterna och Miljöpartiet förlorade en stor del av sina tidigare mandat, medan Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna ökade.

I en statsministeromröstning den 25 september 2018 prövades Stefan Löfvens stöd som statsminister av riksdagen med resultatet 204 nej (alliansen och SD) och 142 ja.[13] Detta gjorde att Regeringen Löfven I avgick, och bidrog till långvariga regeringsförhandlingar under talmannen Andreas Norléns ledning, där olika regeringsalternativ undersöktes och prövades i riksdagen.[14] Regeringen Löfven I agerade övergångsregering tills en ny regering kunde bildas.[15]

Den 18 januari 2019 prövades Stefan Löfven återigen till statsminister efter januariavtalet som slöts mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet, där de två sistnämnda kom överens om att lägga ner sina röster i statsministeromröstningen.[16] Även Vänsterpartiet beslutade att lägga ner sina röster.[17] Med resultatet 115 ja, 153 nej och 77 nedlagda röster blev Löfven återvald som statsminister och Löfven bildade då Regeringen Löfven II och fortsatte regera.[18][19]

Föregående mandatperiod

[redigera | redigera wikitext]

Efter riksdagsvalet 2014 befann sig Sveriges socialdemokratiska arbetareparti och Miljöpartiet de gröna i regeringsställning genom regeringen Löfven och efterträdde den borgerliga regeringen Reinfeldt. Det var en koalitions- och minoritetsregering med 138 mandat i riksdagen.[20] Med Vänsterpartiet som stödparti hade den rödgröna koalitionen totalt 159 mandat. Bara två månader efter regeringsbildningen meddelade statsminister Stefan Löfven vid en presskonferens den 3 december 2014 att han avsåg att den 29 december utlysa ett extra riksdagsval. Nyvalet var nödvändigt efter att regeringen Löfven förlorade en omröstning om sin budgetproposition, med 182 nej-röster och 153 ja-röster, på grund av att Sverigedemokraterna röstade på Alliansens budgetförslag. Detta ledde till en regeringskris, och nyvalet hade varit det första efter andrakammarvalet 1958 efter ATP-omröstningen.[21]

På en presskonferens den 27 december 2014 meddelade ledarna för regeringspartierna och oppositionspartierna i Alliansen att en överenskommelse hade träffats, som partierna kallade decemberöverenskommelsen. Parterna som träffade överenskommelsen beslutade att hålla uppgörelsen till och med riksdagsvalet 2022.[22] Överenskommelsen innebar följande:

  • Den statsministerkandidat som samlar stöd från den partikonstellation som är större än alla andra tänkbara regeringskonstellationer ska släppas fram.
  • En minoritetsregering ska kunna få igenom sin budget.
  • Utbrytningar ur budgeten ska inte vara möjliga.
  • Överenskommelsen pekar ut tre politiska områden (försvar och säkerhet, pensionerna, energi) för samarbete och samtal.[23]

Stefan Löfven meddelade också under presskonferensen, att regeringen på grund av denna överenskommelse avskrivit planerna på att utlysa extra val.[22] Därmed var regeringskrisen över. Den 9 oktober 2015 beslutade dock Kristdemokraterna att lämna decemberöverenskommelsen.[24] Senare samma dag meddelade först Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra, och därefter övriga allianspartier, att överenskommelsen genom Kristdemokraternas beslut hade upphävts.[25] Allianspartierna lade ingen gemensam budget och den parlamentariskt svaga rödgröna regeringen tilläts regera vidare.[26][27][28]

Mandatfördelning valet 2014[29]

[redigera | redigera wikitext]

Totalt 349 mandat i riksdagen

Information om de olika riksdagspartierna

[redigera | redigera wikitext]
Namn Ideologi Position Ledare
S Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
Socialdemokraterna 		Socialdemokrati Center-vänster Stefan Löfven
M Moderata samlingspartiet
Moderaterna 		Liberalkonservatism Höger Ulf Kristersson
SD Sverigedemokraterna Nationalkonservatism Center-höger[30] Jimmie Åkesson
MP Miljöpartiet de gröna
Miljöpartiet 		Grön ideologi Center-vänster Isabella Lövin
Gustav Fridolin
C Centerpartiet Liberalism
Agrarianism 		Center-höger Annie Lööf
V Vänsterpartiet Socialism Vänster Jonas Sjöstedt
L Liberalerna Socialliberalism Center-höger Jan Björklund
KD Kristdemokraterna Kristdemokrati Höger Ebba Busch Thor
Koalitioner
Namn Medlemmar Nyckelpersoner
De rödgröna Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Vänsterpartiet
Stefan Löfven
Isabella Lövin
Gustav Fridolin
Jonas Sjöstedt
Alliansen Moderaterna
Liberalerna
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Ulf Kristersson
Jan Björklund
Annie Lööf
Ebba Busch Thor
SD Sverigedemokraterna
Jimmie Åkesson

Förberedelser inför valet

[redigera | redigera wikitext]

Schemat för riksdagsvalet 2018

[redigera | redigera wikitext]
  • 2017: Indelningarna i valdistrikt och valkretsar gjordes i kommunerna.
  • 10 april: Sista dagen för partierna att anmäla sina kandidater till länsstyrelsen i respektive län. Sista dag för partier att beställa namnvalsedlar från länsstyrelsen för garanterad leverans 45 dagar innan valet.
  • 30 april: Sista dag för Valmyndigheten att besluta om antal fasta valkretsmandat för varje valkrets.
  • 26 juli: Väljare utomlands kan nu brevrösta från utlandet.
  • 10 augusti: Sista dag för partier att anmäla deltagande i valet 2018.
  • 16 augusti: Första dag för väljare utomlands att rösta på en utlandsmyndighet.
  • 22 augusti: Väljare kunde förtidsrösta i Sverige.
  • 28 augusti: Sista dag att begära rättelse i röstlängden.
  • 7 september: Sista dag för kandidater att samtycka till kandidatur i valet.
  • 9 september: Valdag.
  • 10 september: Länsstyrelserna påbörjade slutlig sammanräkning.
  • 12 september: Valnämndernas preliminära rösträkning av förtidsröster som inte granskades på valdagen.
  • 19 september: Sista dagen att överklaga valet eller valresultatet.

Valsystem och statsskick

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Riksdagsval i Sverige

Sveriges riksdag består av 349 ledamöter,[31] varav 310 fasta mandat och 39 utjämningsmandat.[32] Mandaten fördelas proportionellt mot hur väljarnas röster fördelats mellan partierna. Samtidigt ska mandaten fördelas så att varje valkrets blir representerad med ett antal mandat som är proportionellt mot antalet röstande i valkretsen. För att åstadkomma det används den jämkade uddatalsmetoden och en kombination av fasta mandat och utjämningsmandat.[33] Den svenska regeringsformen (1 kap. § 4) säger att riksdagen är folkets främsta företrädare, och som stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel ska användas.[34] 1 kap. § 6 säger att regeringen är ansvarig inför riksdagen.[35] Det betyder att Sverige har ett parlamentariskt statsskick i en konstitutionell monarki – att regeringen utses av riksdagen och utövar större och avgörande delen av regeringsmakten i överensstämmelse med folksuveränitetsprincipen.[36] Ett parti måste få minst 4 procent av väljarnas röster för att komma in i riksdagen, alternativt få 12 procent eller mer inom en valkrets.[37] Inför riksdagsvalet 2018 ändrades valsystemet så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat.[38]

Valsedlar

[redigera | redigera wikitext]

I det svenska riksdagsvalet tar väljaren en valsedel för ett visst parti, och lägger sedan sin röst på valsedeln som denne valt i en valbås. Valsedlarna ligger öppet utanför valbåsen, och röstmottagarna är ansvariga för att partiernas valsedlar finns närvarande på vallokalerna för de partier som fick mer än en procent av rösterna i det föregående riksdagsvalet.[39] Om det inte finns tillgång till ett visst partis valsedel, kan väljaren rösta genom att skriva partiets namn på en blank valsedel.[40] Inför riksdagsvalet 2018 ändrades valreglerna för valsedlar, genom att tillåta partierna att trycka sina partisymboler i färg på sedlarna, i syfte att göra det lättare för väljare att skilja olika partiers valsedlar åt.[38]

OSSE:s byrå för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter skickade två ledamöter som skulle observera riksdagsvalet 2018, där de skulle undersöka och utvärdera hur det går med de nya svenska reglerna för partibidrag, samt kring regelverket för valsedlars och skärmars placering i vallokalerna. OSSE-observatörerna kommer att utfärda en rapport om detta åtta veckor efter valdagen.[41][42]

Valsäkerhet

[redigera | redigera wikitext]

Säkerhetspolisen (Säpo) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) gick ut med en varning för att andra stater, i synnerhet Ryssland, kan försöka blanda sig i riksdagsvalet genom påverkansoperationer i form av spridning av falska nyheter och desinformation, och elektroniska angrepp.[43][44][45] Detta har lett till olika motåtgärder.[46][47] MSB uppmanade allmänheten att vara källkritiska till information som sprids på Internet.[48][49][50]

Valbudgetar

[redigera | redigera wikitext]

Enligt uppskattningar hade de olika partiernas budgetar följande fördelning:[51][52][53]

Parti Budget 2014 års valbudget[54]
Socialdemokraterna 100 miljoner 70 miljoner
Centerpartiet 70 miljoner 70 miljoner
Sverigedemokraterna 51,5 miljoner 30 miljoner
Moderaterna 50 miljoner 55 miljoner
Kristdemokraterna 23 miljoner 25 miljoner
Vänsterpartiet 18,7 miljoner 9 miljoner
Miljöpartiet 18 miljoner 16 miljoner
Liberalerna 15 miljoner 35 miljoner
Feministiskt initiativ[55] 3 miljoner 2,5 miljoner

Partiernas valaffischer

[redigera | redigera wikitext]

Riksdagspartiernas valaffischer[56][57]

[redigera | redigera wikitext]
Parti Slagord
Socialdemokraterna Ett starkare samhälle, ett tryggare Sverige. (m.fl.)
Moderaterna Nu tar vi tag i Sverige. (m.fl.)
Sverigedemokraterna SD2018 (m.fl.)
Miljöpartiet Nu. Klimatet kan inte vänta. (m.fl.)
Centerpartiet Framåt! (m.fl.)
Vänsterpartiet Skatteflykt. Skolutflykt. (m.fl.)
Liberalerna Närma eller fjärma? (m.fl.)
Kristdemokraterna Ingen ska behöva dö i kön. (m.fl.)

Övriga partiernas valaffischer

[redigera | redigera wikitext]
Parti Slagord
Feministiskt initiativ[58] Vi säkrar demokratin. Klart vi kan (m.fl.)
Piratpartiet Omtänksamhet istället för misstänksamhet. (m.fl.)
Alternativ för Sverige[59] Nya svenskar? Det ordnar vi själva (m.fl.)
Medborgerlig samling[60] Vi kommer bygga upp den trygghet som politikerna monterat ned. (m.fl.)
Landsbygdspartiet oberoende Ingen frilevande varg[61] (m.fl.)
Direktdemokraterna Demokrati mellan valen[62]
Djurens parti Alla ska med. Människa eller djur? Både och. Tänk om! Rösta in elefanten i rummet. (m.fl.)[63]

Partiledardebatter i media

[redigera | redigera wikitext]
Slutdebatten i SVT under valet 2018.

Under valrörelsen hölls följande debatter i TV, webb-tv och radio med medverkan av dåvarande riksdagspartiernas partiledare:

Titel Moderator(er) Kanal Datum
"Debatten 2018[64][65]"Niklas Svensson och Anna Ekelund.Expressen TV14 augusti 2018
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch Thor (KD), Jonas Sjöstedt (V), Isabella Lövin (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Debatten[66]"Robert Aschberg och Maria Bjaring.Aftonbladet TV27 augusti 2018
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch Thor (KD), Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Partiledardebatt[67][68]"Lasse Johansson och Katherine Zimmerman.Sveriges Radio P129 augusti 2018
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch Thor (KD), Jonas Sjöstedt (V), Gustav Fridolin (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Val 2018: Duellen[69][70]"Belinda OlssonSVT31 augusti 2018
Duell mellan statsministerkandidaterna Ulf Kristersson (M) och Stefan Löfven (S).
"Debatten i TV4[71]"Anna Lindmarker och Jenny Strömstedt.TV46 september 2018
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch Thor (KD), Jonas Sjöstedt (V), Isabella Lövin (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"Val 2018: Slutdebatten[72]"Anders Holmberg och Camilla Kvartoft.SVT7 september 2018
Medverkande partiledare: Ulf Kristersson (M), Stefan Löfven (S), Jan Björklund (L), Annie Lööf (C), Ebba Busch Thor (KD), Jonas Sjöstedt (V), Isabella Lövin (MP) och Jimmie Åkesson (SD).
"TV4:s statsministerduell[73][74]"Anna Lindmarker och Jenny Strömstedt.TV48 september 2018
Sista duellen mellan statsministerkandidaterna Ulf Kristersson (M) och Stefan Löfven (S).

Opinionsundersökningar

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2018

Vallokalsundersökningar

[redigera | redigera wikitext]

SVT:s Valu

[redigera | redigera wikitext]
Mandatfördelning i riksdagen enligt SVT:s vallokalsundersökning på valdagen.

När vallokalerna stängdes, klockan 20.00 den 9 september 2018, visade SVT sin vallokalsundersökning. Valu bygger på enkätsvar på 40 frågor av 11 808 väljare från 8 034 vallokaler. 3 774 av väljarna förtidsröstade och 8 034 röstade under valdagen.[75][76]

Parti SVT (Valu)[77]
Procent viktad Ändring i procent Procent rådata
Socialdemokraterna 26,2 -4,8 28,6
Sverigedemokraterna 19,2 +6,3 10,9
Moderaterna 17,8 -5,5 17,6
Vänsterpartiet 9,0 +3,3 11,2
Centerpartiet 8,9 +2,8 10,0
Kristdemokraterna 7,4 +2,8 6,6
Liberalerna 5,5 +0,1 6,7
Miljöpartiet 4,2 -2,7 6,3
Feministiskt initiativ 1,8 ? 0,8
Övriga 1,1
Block SVT (Valu)
Procent viktad Ändring i procent Procent rådata
Alliansen (M, L, C, KD) 39,6 +0,4 40,9
Rödgröna (S, MP, V) 39,4 -4,3 46,1
Sverigedemokraterna 19,2 +6,4 10,9

Väljarströmmar 2014–2018

[redigera | redigera wikitext]

Vilka partier kom väljarna från?

[redigera | redigera wikitext]

Tabellen visar: De som röstade på ett visst parti 2018, hur många procent av dem röstade på ett visst parti i det föregående valet, 2014?[78] (De största andelarna har getts avvikande färg.)

Partival
2018		 Partival 2014 (procent)
V S MP C FP/L KD M SD
V 45 23 12 1 1 0 2 1
S 5 77 7 2 2 1 4 1
MP 5 16 63 4 2 1 3 0
C 1 11 8 37 11 3 26 1
L 1 11 6 8 45 3 24 1
KD 1 13 3 10 8 30 30 4
M 1 9 2 4 6 2 72 3
SD 1 19 1 2 2 3 18 54

Vilka partier gick väljarna till?

[redigera | redigera wikitext]

Tabellen visar: De som röstade på ett visst parti i det föregående valet, 2014, hur många procent av dem röstade på ett visst parti i valet 2018?[79] (De största procentuella väljarströmmarna har getts avvikande färg.)

Partival
2014		 Partival 2018 (procent)
V S MP C L KD M SD
V 67 20 4 1 1 1 2 3
S 7 66 2 3 2 3 5 11
MP 15 25 35 10 4 3 4 3
C 1 7 2 52 7 11 12 6
FP (L) 1 7 1 16 41 10 17 5
KD 1 4 1 7 4 57 11 13
M 1 5 1 10 6 9 54 14
SD 1 3 0 1 0 2 4 86

Oviktad resultat på väljarströmmar, vägda för valresultatet 2014 och det preliminära valnattsresultatet 2018.[80][81]

Denna tabell är mer omfattande än den ovanstående.

Partival 2014 Partival 2018 (procent)
V S MP C L KD M SD F! Övriga
V 63 23 4 1 1 1 2 3 2 0
S 6 69 2 3 2 3 6 10 0 0
MP 13 27 36 9 4 2 4 2 1 0
C 1 8 3 51 8 10 14 5 0 0
FP (L) 1 8 1 16 41 8 18 5 1 0
KD 1 5 1 7 5 53 13 13 0 0
M 0 5 1 9 6 8 58 13 0 0
SD 1 4 0 1 0 2 5 86 0 1
F! 45 15 11 3 2 0 3 1 20 0
Övriga 4 12 2 11 6 14 14 23 0 13
Blankt 3 24 3 5 3 11 19 31 0 1
Ej röstande 8 22 2 6 4 7 20 30 0 1
Ej röstberättigad 10 23 7 11 5 6 24 11 2 1

Väljardemografi

[redigera | redigera wikitext]

Oviktad resultat på väljardemografi, vägda för det preliminära valnattsresultatet 2018.[82]

Demografi Partival 2018 (procent)
V S MP C L KD M SD F! Övriga
Kön och ålder
Kvinnor 9 31 6 10 5 6 19 12 1 0
Män 7 25 4 7 6 6 21 23 1 1
18–21 år 11 22 7 11 5 6 24 12 1 1
22–30 år 12 25 5 11 4 6 22 13 1 1
31–64 år 8 27 5 9 6 6 20 19 1 0
65+ år 6 35 3 7 6 9 17 17 0 0
Sysselsättning
Förvärvsarbetande 8 25 5 9 6 6 21 17 1 0
Arbetslös 8 31 2 7 4 5 17 24 1 1
Sjuk/aktivitetsersättning 11 36 3 3 5 4 7 30 1 0
Studerande 14 26 8 11 4 5 21 8 2 1
Yrke
Arbetare 9 34 3 6 3 6 14 24 1 1
Tjänsteman 7 27 5 10 7 7 22 12 1 0
Jordbrukare 2 22 0 39 0 5 14 16 0 1
Företagare 5 13 3 10 5 8 30 24 1 1
Fack
LO 9 41 2 5 2 4 11 24 1 0
TCO 9 32 5 8 6 7 18 13 2 0
SACO 10 25 8 12 9 6 17 9 2 0
Utbildning
Ej grundskola/
obligatorisk skola		 4 37 1 5 1 5 11 35 1 0
Grundskola/
motsvarande obligatorisk skola		 5 37 2 6 3 6 14 27 0 0
Examen från gymnasium,
folkhögskola eller motsvarande		 7 30 3 7 4 6 20 23 1 0
Eftergymnasial utbildning,
ej högskola		 7 28 2 7 4 7 19 24 1 1
Studier/examen från högskola/
universitet		 10 26 7 11 7 7 22 9 1 0
Studier/examen från
forskarutbildning		 9 21 12 11 11 8 15 10 3 0
Sektor
Statlig 9 32 5 7 6 6 18 16 1 0
Kommunal 10 35 5 9 5 6 14 15 1 0
Privat 6 23 4 9 6 7 24 19 1 0
Offentlig 10 34 5 8 5 6 15 15 1 0
Utlandsfödda
Uppväxt i Sverige 8 28 5 9 6 7 20 17 1 0
Uppväxt i Norden utanför Sverige 7 26 5 3 6 5 11 36 1 0
Uppväxt i Europa utanför Norden 4 35 5 8 4 3 17 22 2 0
Uppväxt utanför Europa 13 47 4 6 2 6 14 9 0 0
Uppväxt utanför Sverige 9 38 4 6 3 5 15 19 1 0
Kyrkogång
Minst en gång i månaden 5 30 4 10 4 25 11 9 1 0
Några gånger om året 5 28 4 11 5 8 20 18 0 0
Mera sällan 6 31 4 8 6 6 20 17 1 0
Aldrig 10 26 5 8 6 4 21 18 1 0

Väljardemografi, block

[redigera | redigera wikitext]

Oviktad resultat på väljardemografi, vägda för det preliminära valnattsresultatet 2018.[82]

Demografi Partival 2018 (procent)
Rödgröna Alliansen SD F! Övriga
Kön och ålder
Kvinnor 46 40 12 1 0
Män 36 40 23 1 1
18–21 år 40 46 12 1 1
22–30 år 42 43 13 1 1
31–64 år 40 42 19 1 0
65+ år 44 39 17 0 0
Sysselsättning
Förvärvsarbetande 38 42 17 1 0
Arbetslös 41 33 24 1 1
Sjuk/aktivitetsersättning 50 19 30 1 0
Studerande 48 41 8 2 1
Yrke
Arbetare 46 29 24 1 1
Tjänsteman 39 46 12 1 0
Jordbrukare 24 58 16 0 1
Företagare 21 53 24 1 1
Fack
LO 52 22 24 1 0
TCO 46 39 13 2 0
SACO 43 44 9 2 0
Utbildning
Ej grundskola/
obligatorisk skola		 42 22 35 1 0
Grundskola/
motsvarande obligatorisk skola		 44 29 27 0 0
Examen från gymnasium,
folkhögskola eller motsvarande		 40 37 23 1 0
Eftergymnasial utbildning,
ej högskola		 37 37 24 1 1
Studier/examen från högskola/
universitet		 43 47 9 1 0
Studier/examen från
forskarutbildning		 42 45 10 3 0
Sektor
Statlig 46 37 16 1 0
Kommunal 50 34 15 1 0
Privat 33 46 19 1 0
Offentlig 49 34 15 1 0
Utlandsfödda
Uppväxt i Sverige 41 42 17 1 0
Uppväxt i Norden utanför Sverige 38 25 36 1 0
Uppväxt i Europa utanför Norden 44 32 22 2 0
Uppväxt utanför Europa 64 28 9 0 0
Uppväxt utanför Sverige 51 29 19 1 0
Kyrkogång
Minst en gång i månaden 39 50 9 1 0
Några gånger om året 37 44 18 0 0
Mera sällan 41 40 17 1 0
Aldrig 41 39 18 1 0

Viktiga frågor för valet av parti i riksdagsvalet, Valu

[redigera | redigera wikitext]

Inför valet 2018 visade en undersökning gjord av Internetstiftelsen i Sverige att internets betydelse som informationskälla och arena för politiskt engagemang ökat. 71 procent av alla internetanvändare i Sverige tog del av politisk information på internet. Det är en siffra som ökat kraftigt sedan riksdagsvalet 2014 då den låg på 46 procent.[83][84] När det kom till att ange viktiga informationskällor var TV den viktigaste för 73 procent av de svarande i undersökningen, vilket följdes av en delad andra plats för papperstidningar, vänner/familj, dagstidningar på nätet samt radio vilka samtliga hamnade kring 56 procent.[84][85]

I maj ansåg väljarna att de tre viktigaste frågorna i valet var invandring, sjukvård och integration.[86] Dagarna före valet hade det ändrats till miljö, invandring och sjukvård.[87] Sverigedemokraternas roll som vågmästare i riksdagen och kommunerna och vilka samarbeten som är möjliga och önskvärda debatterades också.

Nedan är Valus viktade resultat från valdagen på frågan: ’Vilken betydelse har följande frågor för Ditt val av parti i riksdagvalet idag?’[88]

Placering Fråga Procent mycket stor betydelse Förändring 2014–2018
1 Sjukvården 56 +1
2 Skola och utbildning 54 -5
3 Jämställdhet 48 +10
4 Sociala välfärden 47 -4
5 Lag och ordning 45 +10
6 Äldreomsorgen 44 -5
7 Svenska ekonomin 44 -10
8 Flyktingar/invandring 42 Ny fråga/Ny på listan
9 Pensionärerna 41 +1
10 Sysselsättningen 36 -15

Kommentar: Valu-frågan innehöll också svarsalternativen "ganska stor betydelse", "varken stor eller liten betydelse", "ganska liten betydelse" och "mycket liten betydelse".

Valnatt

[redigera | redigera wikitext]

Efter att 6 004 valdistrikt räknats, presenterades ett preliminärt valresultat under valvakan 2018 med uppdatering ifrån Valmyndigheten den 12 september 2018, kl 12:43.[89]

Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal %  +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Stefan Löfven 1 775 861 28,4 -2,8 101 -12
  Moderata samlingspartiet Ulf Kristersson 1 236 648 19,8 -3,5 70 -14
  Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson 1 101 069 17,6 +4,7 63 +14
  Centerpartiet Annie Lööf 537 289 8,6 +2,5 30 +8
  Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt 496 018 7,9 +2,2 28 +7
  Kristdemokraterna Ebba Busch Thor 397 857 6,4 +1,8 23 +7
  Liberalerna Jan Björklund 342 661 5,5 +0,1 19 0
  Miljöpartiet de Gröna Gustav Fridolin och Isabella Lövin 271 498 4,3 -2,4 15 -10
  Feministiskt initiativ Gudrun Schyman och Gita Nabavi 27 746 0,4 -2,6 0 —
  Övriga partier — 63 716 1,0 +0,1 — —
Allians Statsministerkandidat Röster Mandatfördelning
Antal % +− % Antal +−
  De rödgröna (S, V, MP) Stefan Löfven 2 543 377 40,6 -3,1 144 -14
  Alliansen (M, C, L, KD) Ulf Kristersson 2 514 455 40,3 +1 142 +-
  Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson 1 101 069 17,6 +4,7 63 +14
Antal giltiga röster 6 250 363 100,0   349  
Ej anmälda partier 3 950 0,1
Ogiltiga röster blanka 50 769 0,8
Ogiltiga röster övriga 24 476 0,4
Totalt 6 329 558 84,4

Antalet röstberättigade var 7 495 936 personer och antalet röstande var 6 329 558 personer vilket ger ett valdeltagande på 84,4 procent, en uppgång med 1,1 procentenheter jämfört med föregående valnattsresultat i riksdagsvalet 2014.[89]

Valresultatet

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Resultat i riksdagsvalet i Sverige 2018
Valresultatet.

Den 16 september 2018 presenterade Valmyndigheten resultatet av riksdagsvalet, efter att samtliga 6 325 valdistrikt räknats.[6][90]


Mandatfördelning i riksdagen vid riksdagens öppnande.
Mandatfördelning i riksdagen vid riksdagens öppnande.
Parti Partiledare Röster Mandatfördelning
Antal %  +− % Antal +−
  Socialdemokraterna Stefan Löfven 1 830 386 28,26 -2,75 100 -13
  Moderaterna Ulf Kristersson 1 284 698 19,84 -3,49 70 -14
  Sverigedemokraterna Jimmie Åkesson 1 135 627 17,53 +4,68 62 +13
  Centerpartiet Annie Lööf 557 500 8,61 +2,50 31 +9
  Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt 518 454 8,00 +2,29 28 +7
  Kristdemokraterna Ebba Busch Thor 409 478 6,32 +1,75 22 +6
  Liberalerna Jan Björklund 355 546 5,49 +0,07 20 +1
  Miljöpartiet Gustav Fridolin och Isabella Lövin (språkrör) 285 899 4,41 -2,47 16 -9
  Feministiskt initiativ Gudrun Schyman och Gita Nabavi 29 665 0,46 -2,67 0 0
  Alternativ för Sverige Gustav Kasselstrand 20 290 0,31 — 0 0
  Medborgerlig Samling Ilan Sadé 13 056 0,20 — 0 0
  Piratpartiet Magnus Andersson 7 326 0,11 -0,31 0 0
  Direktdemokraterna Partiledarpost saknas 5 153 0,08 +0,06 0 0
  Landsbygdspartiet oberoende Erika Sörengård 4 962 0,08 +0,02 0 0
  Enhet Anders Axnér och Åsa Runander (Talespersoner) 4 647 0,07 -0,03 0 0
  Djurens parti Elin Pöllänen och Jonas Paulsson 3 648 0,06 -0,01 0 0
  Kristna Värdepartiet Per Kronlid 3 202 0,05 -0,01 0 0
  Nordiska motståndsrörelsen Simon Lindberg 2 106 0,03 — 0 0
  Klassiskt liberala partiet Erik Svansbo 1 504 0,02 ±0,00 0 0
  Sveriges kommunistiska parti Andreas Sörensen 702 0,01 ±0,00 0 0
  Basinkomstpartiet Lena Stark 632 0,01 — 0 0
  Initiativet Michael Wernstedt 615 0,01 — 0 0
  Trygghetspartiet Birger Nilsson 511 0,01 — 0 0
  Skånepartiet Carl P. Herslow 296 < 0,01 ±0,00 0 0
  Norrlandspartiet (uppgift saknas) 60 < 0,01 — 0 0
  Frihetliga rättvisepartiet Bernt Bäckström 53 < 0,01 ±0,00 0 0
  Europeiska arbetarpartiet Hussein Askary 52 < 0,01 ±0,00 0 0
  Ny reform Waza-Kongo Ramazani 32 < 0,01 — 0 0
  Common sense in Sweden Erik Steen 21 < 0,01 — 0 0
  Vårt land - Sverige (uppgift saknas) 9 < 0,01 — 0 0
  Reformist Neutral Partiet Zahra Heidari 4 < 0,01 ±0,00 0 0
  Folkhemmet Sverige (uppgift saknas) 2 < 0,01 — 0 0
  Gula partiet Stefan Bader 1 < 0,01 ±0,00 0 0
Röster på partier som inte beställde valsedlar 588 0,01 -0,02 0 0
Mandatfördelning utifrån de politiska blocken.
Mandatfördelning utifrån de politiska blocken.
De rödgröna (S, MP, V) 2 634 739 40,67 -2,95 144 –15
Alliansen (M, C, L, KD) 2 607 222 40,26 +0.83 143 +2
Sverigedemokraterna (SD) 1 135 627 17,53 +4,68 62 +13
Antal giltiga röster 6 476 725 100,00 — 349 —
Inte anmälda partier 2 120 0,03 —
Blanka ogiltiga röster 53 084 0,81 -0,08
Övriga ogiltiga röster 3 342 0,05 +0,02
Totalt antal som röstade 6 535 271 87,18 +1,38
Totalt antal röstberättigade 7 495 936


Valresultat för varje valkrets, partiröster

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Resultat i riksdagsvalet i Sverige 2018 efter valkrets

Här presenteras resultatet av riksdagsvalet fördelat efter valkrets. Här listas partier med minst 0,1 procent av rösterna på nationell nivå i riksdagsvalet.[91]

Förkortningar:

  • ÖVR = Övriga partier.


Valkrets S M SD C V KD L MP F! AfS Med PP ÖVR
Blekinge 31,41 % 17,26 % 25,20 % 6,79 % 5,45 % 5,70 % 4,02 % 2,89 % 0,34 % 0,27 % 0,18 % 0,14 % 0,36 %
Dalarna 30,73 % 16,66 % 20,76 % 10,01 % 7,26 % 6,13 % 3,64 % 3,32 % 0,37 % 0,30 % 0,16 % 0,09 % 0,58 %
Gotland 29,79 % 16,59 % 12,71 % 17,20 % 9,01 % 4,13 % 3,74 % 4,95 % 0,94 % 0,16 % 0,13 % 0,08 % 0,57 %
Gävleborg 34,10 % 15,28 % 19,59 % 9,07 % 8,35 % 5,28 % 4,01 % 3,05 % 0,32 % 0,27 % 0,11 % 0,08 % 0,47 %
Göteborgs kommun 23,77 % 19,86 % 13,45 % 7,12 % 14,00 % 5,52 % 7,25 % 6,95 % 0,84 % 0,34 % 0,25 % 0,17 % 0,50 %
Halland 25,82 % 22,87 % 18,62 % 10,12 % 4,84 % 7,10 % 5,74 % 3,54 % 0,33 % 0,26 % 0,18 % 0,11 % 0,47 %
Jämtland 33,60 % 14,34 % 15,56 % 15,36 % 8,42 % 4,83 % 2,86 % 3,58 % 0,44 % 0,26 % 0,14 % 0,07 % 0,55 %
Jönköping 27,78 % 17,66 % 19,26 % 10,05 % 4,91 % 11,95 % 3,96 % 3,22 % 0,26 % 0,28 % 0,15 % 0,08 % 0,42 %
Kalmar 31,19 % 17,24 % 20,56 % 9,81 % 6,12 % 7,20 % 3,75 % 2,89 % 0,29 % 0,32 % 0,16 % 0,07 % 0,39 %
Kronoberg 29,56 % 19,18 % 20,28 % 9,40 % 6,05 % 7,56 % 3,52 % 3,23 % 0,27 % 0,30 % 0,13 % 0,06 % 0,47 %
Malmö kommun 29,10 % 19,48 % 16,80 % 5,69 % 11,91 % 3,84 % 5,59 % 5,58 % 0,78 % 0,27 % 0,21 % 0,18 % 0,57 %
Norrbotten 41,69 % 12,78 % 15,76 % 7,05 % 10,69 % 4,64 % 3,21 % 2,76 % 0,42 % 0,28 % 0,14 % 0,13 % 0,44 %
Skåne läns norra och östra 24,99 % 20,19 % 28,82 % 6,84 % 4,09 % 6,49 % 4,44 % 2,87 % 0,31 % 0,30 % 0,14 % 0,12 % 0,40 %
Skåne läns södra 21,83 % 23,98 % 22,11 % 7,91 % 5,31 % 5,35 % 7,03 % 4,92 % 0,49 % 0,29 % 0,26 % 0,14 % 0,38 %
Skåne läns västra 26,13 % 21,04 % 26,14 % 6,42 % 4,74 % 5,36 % 5,19 % 3,54 % 0,43 % 0,31 % 0,19 % 0,13 % 0,39 %
Stockholms kommun 23,76 % 21,88 % 9,84 % 9,07 % 13,12 % 4,87 % 7,85 % 7,70 % 0,71 % 0,36 % 0,29 % 0,14 % 0,40 %
Stockholms län 23,06 % 26,01 % 15,24 % 8,56 % 6,93 % 6,98 % 6,94 % 4,79 % 0,38 % 0,34 % 0,27 % 0,10 % 0,40 %
Södermanland 31,40 % 20,39 % 19,32 % 7,40 % 6,63 % 5,50 % 4,34 % 3,69 % 0,35 % 0,35 % 0,19 % 0,07 % 0,36 %
Uppsala 26,99 % 18,96 % 15,44 % 9,21 % 8,74 % 6,90 % 6,24 % 5,55 % 0,60 % 0,36 % 0,23 % 0,12 % 0,65 %
Värmland 33,90 % 16,43 % 18,00 % 9,28 % 6,95 % 6,34 % 4,44 % 3,33 % 0,41 % 0,32 % 0,15 % 0,07 % 0,39 %
Västerbotten 38,13 % 13,50 % 10,94 % 10,11 % 12,69 % 5,24 % 3,94 % 3,87 % 0,61 % 0,31 % 0,16 % 0,09 % 0,41 %
Västernorrland 39,80 % 13,65 % 15,56 % 9,88 % 8,18 % 5,41 % 3,44 % 2,68 % 0,42 % 0,31 % 0,12 % 0,07 % 0,48 %
Västmanland 31,43 % 19,18 % 20,11 % 6,68 % 7,05 % 5,77 % 5,47 % 2,96 % 0,33 % 0,30 % 0,18 % 0,09 % 0,45 %
Västra Götalands läns norra 30,55 % 17,64 % 21,42 % 7,91 % 6,32 % 6,50 % 4,65 % 3,64 % 0,38 % 0,35 % 0,18 % 0,08 % 0,39 %
Västra Götalands läns södra 28,04 % 18,95 % 19,67 % 9,59 % 6,42 % 7,28 % 5,31 % 3,41 % 0,31 % 0,31 % 0,13 % 0,13 % 0,43 %
Västra Götalands läns västra 24,24 % 21,77 % 18,02 % 8,19 % 6,83 % 7,70 % 6,89 % 5,00 % 0,39 % 0,28 % 0,19 % 0,11 % 0,40 %
Västra Götalands läns östra 30,45 % 18,40 % 19,49 % 9,34 % 5,71 % 7,82 % 4,33 % 3,06 % 0,35 % 0,31 % 0,16 % 0,17 % 0,41 %
Örebro 33,13 % 16,64 % 18,19 % 7,82 % 7,57 % 6,93 % 4,55 % 3,68 % 0,40 % 0,31 % 0,17 % 0,14 % 0,48 %
Östergötland 29,07 % 20,40 % 17,63 % 8,37 % 6,77 % 6,67 % 5,35 % 4,19 % 0,40 % 0,30 % 0,23 % 0,12 % 0,51 %
Hela riket 28,26 % 19,84 % 17,53 % 8,61 % 8,00 % 6,32 % 5,49 % 4,41 % 0,46 % 0,31 % 0,20 % 0,11 % 0,45 %

Valresultat för varje valkrets, block, samt övrig valinformation

[redigera | redigera wikitext]

Hur rösterna har fördelas mellan blocken, samt övrig valinformation.[91]

Förkortningar:

  • ÖVR = Övriga partier.
  • VDT = Valdeltagandet.
  • OGEJ = Ogiltiga röster, ej anmälda partier.
  • BLANK = Blanka röster.
  • OG = Övriga ogiltiga röster.
Valkrets Rödgröna Alliansen SD ÖVR VDT OGEJ BLANK OG
Blekinge 39,72 % 33,77 % 25,20 % 1,29 % 88,47 % 0,03 % 0,96 % 0,06 %
Dalarnas län 41,31 % 36,44 % 20,76 % 1,50 % 87,62 % 0,03 % 1,13 % 0,04 %
Gotlands län 43,75 % 41,66 % 12,71 % 1,88 % 88,75 % 0,03 % 1,02 % 0,07 %
Gävleborgs län 45,50 % 33,64 % 19,59 % 1,25 % 86,29 % 0,04 % 0,97 % 0,08 %
Göteborgs kommun 44,72 % 39,74 % 13,45 % 2,10 % 84,28 % 0,05 % 0,75 % 0,06 %
Hallands län 34,20 % 45,83 % 18,62 % 1,35 % 89,02 % 0,03 % 0,85 % 0,04 %
Jämtlands län 45,60 % 37,39 % 15,56 % 1,46 % 87,06 % 0,03 % 1,05 % 0,05 %
Jönköpings län 35,91 % 43,62 % 19,26 % 1,19 % 88,09 % 0,02 % 0,84 % 0,04 %
Kalmar län 40,20 % 38,00 % 20,56 % 1,23 % 88,10 % 0,03 % 0,94 % 0,03 %
Kronobergs län 38,82 % 39,66 % 20,28 % 1,23 % 88,21 % 0,02 % 0,90 % 0,04 %
Malmö kommun 46,59 % 34,57 % 16,80 % 2,01 % 82,01 % 0,04 % 0,73 % 0,07 %
Norrbottens län 55,14 % 27,68 % 15,76 % 1,41 % 86,86 % 0,04 % 0,83 % 0,05 %
Skåne läns norra och östra 31,95 % 37,96 % 28,82 % 1,27 % 86,35 % 0,03 % 1,03 % 0,05 %
Skåne läns södra 32,06 % 44,27 % 22,11 % 1,56 % 89,38 % 0,02 % 0,76 % 0,04 %
Skåne läns västra 34,41 % 38,01 % 26,14 % 1,45 % 85,21 % 0,02 % 0,87 % 0,05 %
Stockholms kommun 44,58 % 43,67 % 9,84 % 1,90 % 87,32 % 0,04 % 0,49 % 0,06 %
Stockholms län 34,78 % 48,49 % 15,24 % 1,49 % 86,62 % 0,03 % 0,61 % 0,06 %
Södermanlands län 41,72 % 37,63 % 19,32 % 1,32 % 86,85 % 0,03 % 0,91 % 0,06 %
Uppsala län 41,28 % 41,31 % 15,44 % 1,96 % 88,88 % 0,03 % 0,73 % 0,04 %
Värmlands län 44,18 % 36,49 % 18,00 % 1,34 % 87,26 % 0,04 % 1,03 % 0,04 %
Västerbottens län 54,69 % 32,79 % 10,94 % 1,58 % 87,89 % 0,02 % 0,81 % 0,04 %
Västernorrlands län 50,66 % 32,38 % 15,56 % 1,40 % 87,76 % 0,04 % 0,84 % 0,05 %
Västmanlands län 41,44 % 37,10 % 20,11 % 1,35 % 86,69 % 0,03 % 0,90 % 0,06 %
Västra Götalands läns norra 40,51 % 36,70 % 21,42 % 1,38 % 86,83 % 0,03 % 0,97 % 0,04 %
Västra Götalands läns södra 37,87 % 41,13 % 19,67 % 1,33 % 87,44 % 0,03 % 0,89 % 0,05 %
Västra Götalands läns västra 36,07 % 44,55 % 18,02 % 1,37 % 89,62 % 0,04 % 0,83 % 0,04 %
Västra Götalands läns östra 39,22 % 39,89 % 19,49 % 1,40 % 88,18 % 0,03 % 1,01 % 0,05 %
Örebro län 44,38 % 35,94 % 18,19 % 1,50 % 87,67 % 0,03 % 0,91 % 0,05 %
Östergötlands län 40,03 % 40,79 % 17,63 % 1,56 % 88,16 % 0,03 % 0,86 % 0,05 %
Hela riket 40,67 % 40,26 % 17,53 % 1,53 % 87,18 % 0,03 % 0,81 % 0,05 %

Resultat i riksdagsvalet per kommun

[redigera | redigera wikitext]
  • Socialdemokraterna
    Socialdemokraterna
  • Moderaterna
    Moderaterna
  • Sverigedemokraterna
    Sverigedemokraterna
  • Centerpartiet
    Centerpartiet
  • Vänsterpartiet
    Vänsterpartiet
  • Kristdemokraterna
    Kristdemokraterna
  • Liberalerna
    Liberalerna
  • Miljöpartiet
    Miljöpartiet
  • Skala, rött (S+V+MP) till blått (M+C+KD+L)
    Skala, rött (S+V+MP) till blått (M+C+KD+L)

Statistik

[redigera | redigera wikitext]

Röstberättigade till riksdagsvalet 2018[8]

[redigera | redigera wikitext]
Ålder
Antal Procent +− %
18–29 1 378 631 18,4 % -0,9 %
30–49 2 337 450 31,2 % -0,7 %
50–64 1 780 977 23,8 % +0,6 %
65– 1 998 878 26,7 % +1,1 %
Kön
Antal Procent +− %
Män 3 702 468 49,4 % +0,1 %
Kvinnor 3 793 468 50,6 % -0,1 %
Väljargrupp
Antal Procent +− %
Förstagångsväljare 392 189 5,2 % -1,0 %
Utlandssvenskar 170 203 2,3 % +0,1 %
Antal röstberättigade
7 495 936

Kandidater till riksdagen 2018

[redigera | redigera wikitext]

Inför riksdagsvalet 2018 introducerades en regel om att kandidaterna som nomineras av de politiska partierna måste ge samtycke innan valet om de ska kunna bli invalda till riksdagen.[38] De politiska partierna måste dessutom ha anmälts senast 30 dagar före valdagen.[3] Totalt 6 301 personer kandiderade till riksdagen i riksdagsvalet. Sex av dem var ej svenska medborgare och kunde därmed inte bli invalda till riksdagen.[8]

Parti Kandiderar till riksdagen Ålder Kandidater som har rösträtt för första gången Kön Kan inte bli invald Utlandssvenskar
Antal kandidater Andel 18-29 Andel 30-49 Andel 50-64 Andel 65- Andel Förstagångsväljare Andel Män Andel Kvinnor Andel Ej svensk medborgare Andel Folkbokförd utomlands
Centerpartiet 890 11,6 % 40,4 % 35,7 % 12,2 % 2,4 % 57,2 % 42,8 % 0,2 % 0 %
Socialdemokraterna 809 15,0 % 48,2 % 30,3 % 6,6 % 3,5 % 50,3 % 49,7 % 0 % 0 %
Moderaterna 788 13,6 % 42,0 % 33,1 % 11,3 % 3,2 % 60,8 % 39,2 % 0 % 0,3 %
Liberalerna 718 10,4 % 34,5 % 31,3 % 23,7 % 2,4 % 54,7 % 45,3 % 0 % 0,3 %
Vänsterpartiet 714 8,3 % 43,3 % 31,4 % 17,1 % 0,4 % 46,4 % 53,6 % 0 % 0 %
Kristdemokraterna 714 10,2 % 30,8 % 33,5 % 25,5 % 3,1 % 55,5 % 44,5 % 0,3 % 0 %
Miljöpartiet de gröna 610 10,7 % 45,4 % 29,2 % 14,8 % 2,5 % 49,0 % 51,0 % 0 % 0,2 %
Sverigedemokraterna 326 11,0 % 45,1 % 31,9 % 12,0 % 0 % 69,9 % 30,1 % 0,3 % 0 %
Landsbygdspartiet Oberoende 84 7,1 % 35,7 % 41,7 % 15,5 % 2,4 % 60,7 % 39,3 % 0 % 0 %
Medborgerlig Samling 61 4,9 % 49,2 % 41,0 % 4,9 % 1,6 % 77,0 % 23,0 % 0 % 1,6 %
Feministiskt initiativ 57 19,3 % 45,6 % 28,1 % 7,0 % 3,5 % 21,1 % 78,9 % 0 % 1,8 %
Kristna Värdepartiet 52 9,6 % 26,9 % 36,5 % 26,9 % 1,9 % 67,3 % 32,7 % 0 % 0 %
Alternativ för Sverige 50 42,0 % 30,0 % 24,0 % 4,0 % 2,0 % 82,0 % 18,0 % 0 % 0 %
Trygghetspartiet 39 0 % 17,9 % 2,6 % 79,5 % 0 % 66,7 % 33,3 % 0 % 0 %
Enhet 32 6,2 % 25,0 % 50,0 % 18,8 % 0 % 50,0 % 50,0 % 0 % 0 %
Sveriges Kommunistiska Parti 28 25,0 % 21,4 % 32,1 % 21,4 % 3,6 % 71,4 % 28,6 % 3,6 % 0 %
Skånepartiet 27 0 % 7,4 % 7,4 % 85,2 % 0 % 59,3 % 40,7 % 0 % 0 %
Alla kandidater 6 301 12,3 % 39,9 % 32,2 % 15,6 % 3,1 % 56,5 % 43,5 % 0,1 % 0,2 %

Statistik för valda riksdagsledamöter mandatperioden 2018–2022

[redigera | redigera wikitext]

Med ålder avses ålder på valdagen.[8]

Parti
Antal
ledamöter 		Andel
18–29 år 		Andel
30–49 år 		Andel
50–64 år 		Andel
65– år 		Andel
män 		Andel
kvinnor 		Andel första-
gångsväljare 		Andel folkbok-
förda utomlands
Socialdemokraterna 100 3,0 % 55,0 % 42,0 % 0 % 48,0 % 52,0 % 0 % 0 %
Moderaterna 70 8,6 % 45,2 % 41,9 % 0 % 61,3 % 38,7 % 0 % 0 %
Sverigedemokraterna 62 12,9 % 66,1 % 17,7 % 3,2 % 71,0 % 29,0 % 0 % 0 %
Centerpartiet 31 12,9 % 45,2 % 41,9 % 0 % 61,3 % 38,7 % 0 % 0 %
Vänsterpartiet 28 7,1 % 67,9 % 25,0 % 0 % 32,1 % 67,9 % 0 % 0 %
Kristdemokraterna 22 0 % 54,5 % 40,9 % 4,5 % 72,7 % 27,3 % 0 % 0 %
Liberalerna 20 5,0 % 60,0 % 30,0 % 5,0 % 60,0 % 40,0 % 0 % 0 %
Miljöpartiet de gröna 16 6,2 % 62,5 % 31,2 % 0 % 25,0 % 75,0 % 0 % 0 %
Hela riksdagen 349 7,2 % 57,6 % 33,5 % 1,7 % 53,9 % 46,1 % 0 % 0 %

Kritik

[redigera | redigera wikitext]
Michael Aastrup Jensen, utrikespolitisk talesperson för danska Venstre, riktade hård kritik mot det svenska valsystemet, och kallade riksdagsvalet för "odemokratiskt".[92]

Michael Aastrup Jensen, ledamot för Venstre i danska Folketinget, observerade det svenska valet i Malmö. Han har tidigare observerat flera parlamentariska val bland annat i Ryssland och i flera östeuropeiska länder. Han konstaterade att "under alla valobservationer jag har varit på har jag aldrig sett ett val så odemokratiskt som det svenska",[92] och att det svenska valsystemet var långt ifrån vad som skulle tillåtas även i östeuropeiska länder. Han ansåg att ett problem var att "partisoldater" närvarade utanför vallokalerna och försökte ge väljare valsedlar till sina respektive parter. Ett lagförslag behandlas i riksdagen om att stärka skyddet för valhemligheter, men Jensen konstaterade att regeringen inte skulle göra sig av med partisoldaterna. Jensen lovade att ta upp frågan i Europarådet, där han är ordförande för den danska delegationen.[93][92]

Under valdagen genomförde Democracy Volunteers 240 separata observationer i 149 vallokaler.[94] De rapporterade förekomst av familjeröstning vid 44 procent av de besökta vallokalerna och i den övervägande majoriteten av fallen avbröt inte valförrättarna.[94] Förekomsten var högre än den genomsnittliga förekomsten i Europa.[94] Två dagar före valet avslöjade Uppdrag granskning att en lokalpolitiker för Miljöpartiet i Botkyrka hade förmedlat kontakt till en man som erbjöd Moderaterna 3 000 röster i utbyte mot att en moské skulle få bygglov.[95][96] Efter valet 2018 uppstod en offentlig debatt om klanröstning.[97][96][98] Amanda Valentin, biträdande generalsekreterare för Swedish International Liberal Centre (SILC), rapporterade att deras internationella valobservatörer drog slutsatsen att hanteringen av valsedlarna måste göras om för att garantera valhemligheten, att det är problematiskt att förtidsrösternas kuvert öppnades för tidigt innan vallokalerna stängts, och att valförrättarna bör få tydliga instruktioner om hur man ska ingripa mot familjeröstning.[99] Hon anser att det svenska valsystemet måste uppdateras, då "det system med enskilda valsedlar för varje parti bildades när det var mycket färre partier och bara ett val åt gången. Idag har vi tre val samtidigt och personval – det gör att vi har vuxit ur systemet".[99]

Det kom rapporter om att namnvalsedlar till flera partier saknades i vissa vallokaler under förtidsröstningen.[100][101][102] Under valdagen meddelade SVT att Sverigedemokraternas valsedlar i ett valdistrikt i Göteborg var försvunna i 2 timmar.[103] Den nynazistiska organisationen Nordiska motståndsrörelsen störde väljare genom att skrika slagord och fotografera dem i flera vallokaler.[104]

Regeringsbildning

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Regeringsbildningen i Sverige efter valet 2018 och Januariavtalet

På valnatten konstaterades att inget av de traditionella blocken nått egen majoritet i riksdagen. De rödgröna samlade 144 mandat och Alliansen 143 mandat. Sverigedemokraterna behöll sin plats som vågmästare i riksdagen med 62 mandat.[89][105][106][107][108] Statsminister Stefan Löfven lät redan under valnatten meddela att han inte avsåg att lämna sin post frivilligt och att han nu hoppades att de traditionella blocken skulle upplösas till förmån för en blocköverskridande regering.[109][110] Alliansen och Sverigedemokraterna fortsatte alltjämt att kräva statsministerns avgång för att ge plats åt en ny regeringsbildare.[111][112][113]

Enligt reglerna ska varje val i Sverige följas av en obligatorisk omröstning kring huruvida statsministern tolereras av riksdagen. Den 25 september 2018 hölls därför en sådan omröstning i den nyvalda riksdagen. 204 ledamöter röstade nej och 142 röstade ja, vilket ledde till att talmannen omedelbart entledigade statsministern.[13] För första gången i svensk historia föll en statsminister i en förtroendeomröstning.[114][115] Stefan Löfven ledde som statsminister en övergångsregering tills en ny regering bildats.[15] Detta till skillnad från valet 2014, som hade en likadan parlamentarisk fördelning, men där alliansen kom överens om att det socialistiska blocket fick bilda regering då de var större än alliansen. Alliansen lade 2014 ned sina röster, så att Stefan Löfven blev vald till statsminister (med 132 ja, 49 nej och 154 blanka).[116]

Omedelbart efter att statsministern entledigats lät talmannen Andreas Norlén meddela att han nu officiellt tagit över ansvaret för regeringsbildningen. Den 27 september höll Norlén sin första talmansrunda och träffade alla partiledare för riksdagspartierna.[117][118] Den 29 oktober meddelade talmannen att han skulle undersöka fyra regeringsalternativ, vilka vart och ett skulle kunna få igenom en egen budget eftersom oppositionen inte skulle kunna samlas omkring en gemensam budget:[119][120]

  • en samlingsregering, i senare debatt kallat ett blocksamarbete (Alliansen, S och MP, som tillsammans skulle få 259 mandat);
  • ett mittenalternativ (S, MP, C och L, som skulle få 167 mandat, men måste tolereras av ytterligare ett parti för att kunna bilda regering, exempelvis V);
  • Alliansen med MP (som skulle få 159 mandat, men behövde tolereras av ytterligare ett parti för att bilda regering); samt
  • Alliansen i olika former, i senare debatt kallat ett högeralternativ (M och KD) med stöd av SD, som dock hotade att fälla en budget om de inte fick inflytande. (Tillsammans skulle dessa tre partier få 153 mandat, men en regeringsbildning krävde att C släppte fram den).

Den första statsministeromröstningen hölls den 14 november, där Ulf Kristersson prövades som statsminister.[121] Kristersson föreslog en regering med Moderaterna och Kristdemokraterna, men både Centerpartiet och Liberalerna tackade nej till att sitta i regeringen då den krävde stöd av Sverigedemokraterna. Kristersson föll med 195 röster mot 154. Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Socialdemokraterna röstade nej till förslaget medan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna röstade ja. Detta är första gången någonsin som en talmans förslag till statsminister inte godkänts av riksdagen.[122] Den 12 december föll övergångsregeringens budgetförslag med siffrorna 141 mot 153. Därefter antogs Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget med stöd av Sverigedemokraterna.[123] Liberalerna och Centerpartet lade ned sina röster efter att deras egna budgetmotioner hade fallit. Detta efter att de två partierna bestämt sig för att avbryta regeringsförhandlingarna med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.[124] Den 14 december röstade riksdagen återigen nej till Stefan Löfven som statsminister. Stefan Löfven avsåg att bilda regering tillsammans med Miljöpartiet.[125]

Den 11 januari gick Centerpartiet ut med sitt stöd för en S-ledd regering och samtidigt släpptes även en överenskommelse, Januariavtalet, som tecknats mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.[126][16] Ett utkast till sakpolitisk överenskommelse mellan de fyra partierna presenterades som bestod av en lista på 73 punkter med förslag till bland annat budgetsamarbete, lagändringar och 28 längre utredningar,[127] och begränsade samarbetet till elva områden. Enligt överenskommelsen skulle inte Vänsterpartiet komma att ha inflytande över den politiska inriktningen i Sverige under den kommande mandatperioden.[128] Den 13 januari beslutade Liberalernas partiråd att stödja överenskommelsen, där Centerpartiet och Liberalerna skulle släppa fram en Socialdemokratisk och Miljöpartistisk regering. Därmed var Januariavtalets fyrpartiuppgörelse ett faktum.[129][130] Den 14 januari meddelade dock Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt att hans parti inte kunde släppa fram Löfven som statsminister, på grund av formuleringen om att Vänsterpartiet inte skulle få inflytande över svensk politik i fyrpartiöverenskommelsen, och av att flera reformer som de rödgröna drev igenom under förra mandatperioden upphävs av överenskommelsen.[131][132] Den 16 januari meddelade Vänsterpartiet att de kommer att lägga ned sina röster och således släppa fram Regeringen Löfven I en ny mandatperiod, efter överenskommelse med Stefan Löfven. Ingen skriftlig överenskommelse redovisades mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och fyrpartiöverenskommelsen behövde inte omarbetas innan omröstningen, men Vänsterpartiet hotade istället med misstroendevotum om vissa av förslagen i fyrpartiöverenskommelsen genomdrevs.[133][17]

Den 18 januari röstades Stefan Löfven fram som statsminister i riksdagen. Resultatet blev 115 ja (från S och MP), 77 nedlagda röster (C, L och V) och 153 nej (SD, M, KD och en riksdagsledamot från Centerpartiet).[18] Eftersom Sverige tillämpar negativ parlamentarism blev Löfven statsminister trots att nej-rösterna var fler.[134] Det skulle ha krävts 175 nej-röster för att hindra Stefan Löfven från att bli statsminister.[19] Den 21 januari tillträde Regeringen Löfven II.[135]

Skolval

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Skolvalet 2018

Under perioden 27 augusti till 7 september arrangerades skolval inför riksdagsvalet. Totalt röstade 391 045 elever på 1 528 grund- och gymnasieskolor.[136][137]

Inför riksdagsvalet 2018 introducerades nya regler i skollagen där rektorerna får besluta om vilka politiska partier ska bjudas in till deras skolor. Urvalet ska göras på objektiv grund och får begränsas till partier som antingen finns representerade i riksdagen, i Europaparlamentet eller i kommunernas, landstingens eller regionernas fullmäktige. Rektorn får dessutom besluta att eleverna ska kunna ta del av information från andra politiska partier än de som bjöds in till skolan.[138][139]

Parti Antal röster
2018		 Andel röster
2018 (%)		 Andel röster
2014 (%)		 Ändring 2014 till
2018 (%-enheter)
Moderaterna 77 915 21,23 21,27 -0,04
Socialdemokraterna 71 658 19,53 25,10 -5,57
Sverigedemokraterna 56 880 15,5 12,16 +3,34
Centerpartiet 44 598 12,15 7,21 +4,94
Miljöpartiet 37 679 10,27 14,58 -4,31
Vänsterpartiet 32 975 8,99 5,23 +3,76
Liberalerna 18 507 5,04 6,16 -1,12
Kristdemokraterna 14 533 3,96 2,44 +1,52
Feministiskt initiativ 6 517 1,78 2,85 -1,07
Övriga partier 5 677 1,55 1,02 +0,53
Antal Andel
(%)		 Ändring 2014
till 2018
Valdeltagande på deltagande skolor 391 045 79,8 +2,3
Antal deltagande skolor 1 528 -101
Summa giltiga röster 366 939 93,84 +1,00
Ogiltiga röster blanka 14 854 3,8 -0,71
Ogiltiga röster övriga 9 252 2,36 -0,29
Röstberättigade elever 489 982 +24 022

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Det svenska riksdagsvalet påverkar EU”. EU-upplysningen. 25 november 2014. Arkiverad från originalet den 27 december 2014. https://web.archive.org/web/20141227170813/http://www.eu-upplysningen.se/Sverige-i-EU/Sa-paverkar-Sverige-EU/Det-svenska-riksdagsvalet-paverkar-EU/. Läst 27 december 2014. 
  2. ^ ”Val till riksdag, kommun och landsting den 9 september 2018”. Valmyndigheten. 17 juli 2018. http://www.val.se/val_och_folkomrostningar/val2018/index.html. Läst 22 maj 2017. 
  3. ^ [a b] ”Anmäla deltagande i val”. Valmyndigheten. 26 april 2018. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181022232539/https://www.val.se/for-partier/valet-2018/anmala-deltagande-i-val.html. Läst 22 oktober 2018. 
  4. ^ ”Premiär för nya valregler 2018”. riksdagen.se. 7 september 2018. http://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/nya-valregler-2018/. Läst 26 september 2018. 
  5. ^ ”Valdeltagandet kan bli det högsta sedan 1985”. Omni. Arkiverad från originalet den 16 september 2018. https://web.archive.org/web/20180916235609/https://omni.se/valdeltagandet-kan-bli-det-hogsta-sedan-1985/a/Rxeoqd. Läst 16 september 2018. 
  6. ^ [a b] ”Röster och mandat för partierna”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/protokoll/protokoll_00R.pdf. Läst 16 september 2018. 
  7. ^ ”Statistik − Mottagna förtidsröster”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/statistik/index.html#mottagna. Läst 25 september 2018. 
  8. ^ [a b c d] ”Val till riksdagen - Ålder och kön”. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/alkon/R/rike/alderkon.html. Läst 16 september 2018. 
  9. ^ ”Val till riksdagen - Partier och valsedlar”. Valmyndigheten. 9 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/valsedlar/R/rike/valsedlar.html. Läst 25 september 2018. 
  10. ^ ”Val till riksdagen - Personröster”. Valmyndigheten. 16 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/personroster.html. Läst 25 september 2018. 
  11. ^ Ohlin, Jonas (10 september 2018). ”Sämsta valresultatet för S på över 100 år”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/samsta-valresultatet-for-s-pa-over-100-ar. Läst 14 september 2018. 
  12. ^ Johansson, Linnea (14 september 2018). ”Experten: S egen politik blir deras fall”. Metro. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914105656/https://www.metro.se/artikel/experten-s-egen-politik-blir-deras-fall. Läst 14 september 2018. 
  13. ^ [a b] Habul, Kenan (25 september 2018). ”Stefan Löfven röstades bort som statsminister av riksdagen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/P3xzpX/stefan-lofven-rostades-bort-som-statsminister-av-riksdagen. Läst 25 september 2018. 
  14. ^ ”Talmannen: Jag tar mer aktiv roll i regeringssamtalen”. svt.se. 29 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/talmannen-jag-tar-mer-aktiv-roll-i-regeringssamtalen. Läst 30 oktober 2018. 
  15. ^ [a b] Olsson, Hans (25 september 2018). ”Löfven leder övergångsregering”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-leder-overgangsregering/. Läst 25 september 2018. 
  16. ^ [a b] ”Uppgörelsen mellan S, MP, L och C – punkt för punkt”. SVT. 11 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-vet-vi-om-s-mp-l-och-c-uppgorelsen. Läst 13 januari 2019. 
  17. ^ [a b] ”V i krismöte under natten”. Dagens Nyheter. 15 januari 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/regeringsfragan-kan-avgoras-i-natt-v-i-krismote/. Läst 16 januari 2019. 
  18. ^ [a b] Juhlin, Johan (18 januari 2018). ”Stefan Löfven vald till ny statsminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-vald-till-ny-statsminister. Läst 18 januari 2018. 
  19. ^ [a b] Westin, Adam; Silverberg, Josefin (18 januari 2018). ”Riksdagen har röstat: Stefan Löfven vald till statsminister”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/L0zdVR/riksdagen-har-rostat-stefan-lofven-vald-till-statsminister. Läst 18 januari 2018. 
  20. ^ ”Sverige har fått en ny regering”. Riksdagen.se. 3 oktober 2014. Arkiverad från originalet den 4 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141004081725/http://www.riksdagen.se/sv/Start/Aktuellt/Riksdagen-rostar-om-forslaget-till-statsminister/. Läst 9 oktober 2018. 
  21. ^ SVDs redaktion (3 december 2014). ”Stefan Löfven utlyser extra val”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/stefan-lofven-utlyser-extra-val. Läst 9 oktober 2018. 
  22. ^ [a b] ”Se hela presskonferesen i riksdagen”. Dagens Nyheter. 27 december 2014. http://www.dn.se/nyheter/politik/det-blir-inget-extraval-i-var/. Läst 9 oktober 2018. 
  23. ^ ”Överenskommelse” (PDF). Socialdemokraterna. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924120021/http://www.socialdemokraterna.se/upload/December%C3%B6verenskommelsen.pdf. Läst 9 oktober 2018. 
  24. ^ Jenny Åbonde / Omni (9 oktober 2015). ”Sara Skyttedal: 'Det är en segerns dag'”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/sara-skyttedal-det-ar-en-segerns-dag/om/kds-riksting-2015. Läst 9 oktober 2018. 
  25. ^ Oskar Forsberg (9 oktober 2015). ”Kinberg Batra: 'Överenskommelsen är upphävd'”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article21557386.ab. Läst 9 oktober 2018. 
  26. ^ Bjereld, Ulf ; Hinnfors, Jonas (18 maj 2016). ”DN Debatt. 'M-sympatisörer negativa till Decemberöverenskommelsen'”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/debatt/m-sympatisorer-negativa-till-decemberoverenskommelsen/. Läst 9 oktober 2018. 
  27. ^ ”Björklund öppnar för (S)amarbete”. P1-morgon. Sveriges Radio. 6 oktober 2016. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=6535536. Läst 9 oktober 2018. 
  28. ^ ”Fredrick Federley: Väljarna måste få se olika politiska alternativ”. Studio Ett. Sveriges Radio. 12 oktober 2016. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6539085. Läst 9 oktober 2018. 
  29. ^ ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 19 september 2014. https://historik.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 14 september 2018. 
  30. ^ Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 124. ISBN 91-44-04307-4 
  31. ^ 3 kap. 2 § Regeringsformen (1974:152)
  32. ^ 3 kap. 6 § Regeringsformen (1974:152)
  33. ^ 3 kap. 8 § Regeringsformen (1974:152)
  34. ^ 1 kap. 4 § Regeringsformen (1974:152)
  35. ^ 1 kap. 6 § Regeringsformen (1974:152)
  36. ^ 1 kap. 1 § Regeringsformen (1974:152)
  37. ^ 3 kap. 7 § Regeringsformen (1974:152)
  38. ^ [a b c] ”Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)”. Riksdagen.se. 26 november 2014. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/proportionell-fordelning-av-mandat-och_H201KU2. Läst 10 oktober 2018. 
  39. ^ ”Utläggning av valsedlar”. Valmyndigheten. 20 april 2018. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181005071849/https://www.val.se/for-partier/infor-valet-2018/valsedlar/utlaggning-av-valsedlar.html. Läst 4 oktober 2018. 
  40. ^ ”Valsedlar och valkuvert”. Valmyndigheten. 10 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181005071841/https://www.val.se/om-oss/valadministrationen/utbildning-for-dig-som-ska-vara-rostmottagare/utbildning/utbildning-for-dig-som-ska-vara-rostmottagare---valdagsrostning/valsedlar-och-valkuvert.html. Läst 4 oktober 2018. 
  41. ^ Bolling, Anders (9 september 2018). ”Utländska observatörer granskar valsedlar som ligger öppet”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/utlandska-observatorer-granskar-valsedlar-som-ligger-oppet/. Läst 4 oktober 2018. 
  42. ^ Joelsson, Filip (9 september 2018). ”Efter kritiken - utländska valobservatörer granskar svenska valet”. Metro. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181005030931/https://www.metro.se/artikel/efter-kritiken-utl%C3%A4ndska-valobservat%C3%B6rer-granskar-svenska-valet. Läst 4 oktober 2018. 
  43. ^ ”Säkerhetspolisens arbete med valet 2018”. Säkerhetspolisen. 22 februari 2018. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181012134946/http://www.sakerhetspolisen.se/ovrigt/pressrum/aktuellt/aktuellt/2018-02-22-brett-arbete-for-att-skydda-valet.html. Läst 12 oktober 2018. 
  44. ^ Sjöshult, Fredrik (22 februari 2018). ”Oro för rysk påverkan av valet”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/oro-for-rysk-paverkan-av-valet/. Läst 12 oktober 2018. 
  45. ^ Sundberg, Marit (26 april 2018). ”Säpo varnar för utländsk påverkan i riksdagsvalet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sapo-varnar-for-utlandsk-paverkan-i-riksdagsvalet. Läst 12 oktober 2018. 
  46. ^ ”Stärkt psykologiskt försvar och åtgärder mot påverkansoperationer”. Regeringskansliet. 14 januari 2018. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181012134939/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/08/nationell-satsning-pa-medie--och-informationskunnighet-ska-oka-motstandskraften-mot-desinformation-och-nathat/. Läst 12 oktober 2018. 
  47. ^ Mattsson, Pontus (18 december 2017). ”MSB ska skydda valet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/msb-ska-skydda-valet. Läst 12 oktober 2018. 
  48. ^ Svensson, Frida (18 juni 2018). ”Utländsk valpåverkan oroar – så skyddar du dig”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/utlandsk-valpaverkan-oroar--sa-skyddar-du-dig. Läst 12 oktober 2018. 
  49. ^ ”Om krisen eller kriget kommer”. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 28 maj 2018. sid. 6. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2e0f9f621636c84402711e28/1527583872593/om-krisen-eller-kriget-kommer---svenska.pdf. Läst 12 oktober 2018. 
  50. ^ Good, Chris (8 september 2018). ”Ahead of election, Sweden warns its voters against foreign disinformation” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/International/ahead-election-sweden-warns-voters-foreign-disinformation/story?id=57694373. Läst 12 oktober 2018. 
  51. ^ Triches, Robert (27 april 2018). ”Riksdagsparti får valbudgeten mer än halverad”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/riksdagsparti-far-valbudgeten-mer-an-halverad/. Läst 15 september 2018. 
  52. ^ Sundberg, Marit (27 januari 2018). ”Socialdemokraterna satsar mest pengar på att vinna valet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/socialdemokraterna-satsar-mest-pengar-pa-att-vinna-valet. Läst 15 september 2018. 
  53. ^ TT (27 januari 2018). ”S lägger mest pengar på valreklam”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/s-lagger-mest-pengar-pa-valreklam/. Läst 15 september 2018. 
  54. ^ Dawod, Nivette (15 april 2014). ”Så mycket pengar satsar partierna inför valet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/L0k2kJ/sa-mycket-pengar-satsar-partierna-infor-valet. Läst 15 september 2018. 
  55. ^ ”Feministiskt initiativ på god väg mot 2 miljoner”. feministisktinitiativ.se. 19 juli 2018. https://feministisktinitiativ.se/feministiskt-initiativ-pa-god-vag-mot-2-miljoner/. Läst 26 september 2018. 
  56. ^ Naess, Janne (11 augusti 2018). ”Här är årets alla valaffischer”. Dagens Media. https://www.dagensmedia.se/marknadsforing/kampanjer/har-ar-arets-alla-valaffischer-6925600. Läst 13 september 2018. 
  57. ^ Wrede, Hedvig (9 augusti 2018). ”Så kan budskapen på årets valaffischer tolkas”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/valaffischer-2018. Läst 13 september 2018. 
  58. ^ Tor Gasslander (12 augusti 2018). ”Så bra är partiernas valaffischer”. Flamman. Arkiverad från originalet den 26 september 2018. https://web.archive.org/web/20180926205908/http://flamman.se/a/sa-bra-ar-vanstersidans-affischer-i-valspurten. Läst 26 september 2018. 
  59. ^ ”Valaffischer − Alternativ för Sveriges valaffischer inför riksdagsvalet 2018”. Flickr. https://www.flickr.com/photos/164033228@N08/sets/72157698305828501/. Läst 26 september 2018. 
  60. ^ Ann Sehlin (2 augusti 2018). ”Polis i uniform på valaffisch strider mot policy”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/polis-i-uniform-pa-valaffisch-far-bassning. Läst 26 september 2018. 
  61. ^ https://landsbygdspartiet.org/valaffischer-2018/ Arkiverad 12 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. läst 2018-11-12
  62. ^ https://www.google.se/search?q=direktdemokraterna+demokrati+mellan+valen&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwj1-aexk8_eAhXQp4sKHS7aBkAQ_AUIDigB&biw=1507&bih=835#imgrc=RDp4Awk0o7mXtM: läst 2018-11-12
  63. ^ http://djurensparti.se/vartvalbudskap/ Arkiverad 13 november 2018 hämtat från the Wayback Machine. läst 2018-11-12
  64. ^ Expressens redaktion (14 augusti 2018). ”Livesida: Debatten 2018”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/livesida-debatten-2018/. Läst 13 september 2018. 
  65. ^ Eriksson, Carl-Fredrik (14 augusti 2018). ”Expressen bjuder in till partiledardebatt”. Expressen. https://www.expressen.se/om-expressen/expressen-bjuder-in-till-partiledardebatt/. Läst 13 september 2018. 
  66. ^ Expressens redaktion (28 augusti 2018). ”Aftonbladets partiledardebatt 2018 - hela debatten”. Aftonbladet TV. https://www.aftonbladet.se/tv/a/263650. Läst 13 september 2018. 
  67. ^ ”Partiledardebatt inför valet”. Sveriges Radio. 29 augusti 2018. https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1153097?programid=4657. Läst 15 september 2018. 
  68. ^ Lundberg Andersson, Hannes (29 augusti 2018). ”Så var partiledardebatten i Sveriges Radio i korthet”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/sa-var-partiledardebatten-i-sveriges-radio-i-korthet/. Läst 15 september 2018. 
  69. ^ ”Val 2018: Duellen”. SVT Play. 31 augusti 2018. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914044235/https://www.svtplay.se/video/18911938/val-2018-duellen?info=visa. Läst 13 september 2018. 
  70. ^ Sommerstein, Max (31 augusti 2018). ”Hett direkt om skatterna i duellen: ”Kan inte stå här och tala osanning””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/hett-direkt-om-skatterna-i-statsministerduellen-kan-inte-sta-har-och-tala-osanning. Läst 15 september 2018. 
  71. ^ Westin, Adam; Nilsson, Christoffer (8 september 2018). ”Partiledarna duellerade i TV4:s partiledardebatt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/m690l0/reklamkaos-och-folkets-fragor-i-sista-duellen-fore-valet. Läst 15 september 2018. 
  72. ^ ”Val 2018: Slutdebatten”. SVT Play. 7 september 2018. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914134407/https://www.svtplay.se/video/18912142/val-2018-slutdebatten. Läst 14 september 2018. 
  73. ^ Jacobsson, Alexander (8 september 2018). ”Sista duellen mellan Löfven och Kristersson”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sista-duellen-mellan-lofven-och-kristersson. Läst 15 september 2018. 
  74. ^ Westin, Adam; Nilsson, Christoffer (8 september 2018). ”Reklamkaos och folkets frågor i sista duellen före valet”. Aftonbladet. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sista-duellen-mellan-lofven-och-kristersson. Läst 15 september 2018. 
  75. ^ Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (12 september 2018). ”SVT:s Vallokalsundersökning − Riksdagsvalet 2018”. SVT. sid. 5. https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/5c/17/5c17fc91-31c4-4e0a-a17f-b42318edf4a4/valuresultat_riksdagsval_pk_2018_vagda_0912.pdf. Läst 29 september 2018. 
  76. ^ Horvatovic, Iva (9 september 2018). ”Dött lopp mellan Alliansen och rödgröna i SVT:s Valu – SD näst störst”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/valu-2. Läst 15 september 2018. 
  77. ^ Skoog, Samuel; Lindström, Nils (9 september 2018). ”Grafik: Valu 2018 - årets vallokalsundersökning”. Kulturnytt. Sveriges Radio P1. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7039360. Läst 14 september 2018. 
  78. ^ ”SVT VALU – Väljarströmmar”. SVT Nyheter. 9 september 2018. https://www.svt.se/special/valu2018-valjarstrommar. Läst 15 september 2024. 
  79. ^ ”SVT VALU – Väljarströmmar”. SVT Nyheter. 9 september 2018. https://www.svt.se/special/valu2018-valjarstrommar. Läst 15 september 2024. 
  80. ^ Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (12 september 2018). ”SVT:s Vallokalsundersökning − Riksdagsvalet 2018”. SVT. sid. 15. https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/5c/17/5c17fc91-31c4-4e0a-a17f-b42318edf4a4/valuresultat_riksdagsval_pk_2018_vagda_0912.pdf. Läst 29 september 2018. 
  81. ^ ”SVT VALU − Väljarströmmar”. SVT Nyheter. 9 september 2018. https://www.svt.se/special/valu2018-valjarstrommar/. Läst 29 september 2018. 
  82. ^ [a b] Holmberg, Sören; Ekengren Oscarsson, Henrik (12 september 2018). ”SVT:s Vallokalsundersökning − Riksdagsvalet 2018”. SVT. sid. 16−19, 25, 27. https://www.svt.se/omoss/media/filer_public/5c/17/5c17fc91-31c4-4e0a-a17f-b42318edf4a4/valuresultat_riksdagsval_pk_2018_vagda_0912.pdf. Läst 29 september 2018. 
  83. ^ ”Politisk information”. Valspecial 2018 (Internetstiftelsen i Sverige). Arkiverad från originalet den 29 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180729013410/https://val2018.svenskarnaochinternet.se/viktiga-informationskallor/. Läst 27 juni 2018. 
  84. ^ [a b] ”Många rädda för hot och hat på nätet – leder till självcensur”. SVT Nyheter. 25 juni 2018. https://www.svt.se/nyheter/internetvalet. Läst 27 juni 2018. 
  85. ^ ”Viktiga informationskällor”. Valspecial 2018 (Internetstiftelsen i Sverige). Arkiverad från originalet den 29 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180729013449/https://val2018.svenskarnaochinternet.se/viktiga-informationskallor-2/. Läst 27 juni 2018. 
  86. ^ ”Ny mätning: De är viktigaste valfrågorna”. Expressen. 9 maj 2018. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/ny-matning-de-ar-viktigaste-valfragorna/. Läst 7 september 2018. 
  87. ^ ”Klimatet upp i topp som väljarnas viktigaste fråga”. Expressen. 5 september 2018. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/miljo/klimatet-upp-i-topp-som-valjarnas-viktigaste-fraga/. Läst 7 september 2018. 
  88. ^ ”SVT VALU − Viktigaste frågorna”. SVT Nyheter. 9 september 2018. https://www.svt.se/special/valu2018-valjarnas-viktigaste-fragor/. Läst 14 september 2018. 
  89. ^ [a b c] ”Val till riksdagen - Valnatt”. Valmyndigheten. 12 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/valnatt/R/rike/index.html. Läst 26 september 2018. 
  90. ^ ”Röster - Val 2018”. data.val.se. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 1 juni 2022. 
  91. ^ [a b] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 16 september 2018. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 28 september 2018. 
  92. ^ [a b c] TT (9 september 2018). ”Det svenska valsystemet "chockerar" dansk politiker”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/karvyB/det-svenska-valsystemet-chockerar-dansk-politiker. Läst 4 oktober 2018. 
  93. ^ ”Venstre-ordfører: Svensk stemmesystem langt fra europæisk standard” (på danska). Berlingske. 9 september 2018. Arkiverad från originalet den 23 september 2018. https://web.archive.org/web/20180923133959/https://www.b.dk/globalt/venstre-ordfoerer-svensk-stemmesystem-langt-fra-europaeisk-standard. Läst 4 oktober 2018. 
  94. ^ [a b c] ”FINAL REPORT – Swedish Parliamentary Election 9th September 2018” (på engelska). democracyvolunteers.org. 26 september 2018. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181006195614/https://democracyvolunteersdotorg.files.wordpress.com/2018/09/sweden-parliamentary-elections-2018-final-report.pdf. Läst 6 oktober 2018. 
  95. ^ Henke, Jesper; Svenungsson, Magnus; Hopf Berger, Ella (7 september 2018). ”Erbjöd Moderaterna 3 000 röster för att få moskétomt – miljöpartist bjöd in till möte”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/erbjod-moderaterna-3000-roster-for-att-fa-mosketomt-miljopartist-bjod-in-till-mote. Läst 6 oktober 2018. 
  96. ^ [a b] Löwenmark, Sofie (14 september 2018). ”Högern missar det verkliga problemet med klanröstning”. Expressen. https://www.expressen.se/ledare/sofie-lowenmark/hogern-missar-det-verkliga-problemet-med-klanrostning/. Läst 6 oktober 2018. 
  97. ^ Swedin, Daniel (12 september 2018). ”Pratet om klanröster är rå rasism”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/l1yOwG. Läst 6 oktober 2018. 
  98. ^ Madon, Sakine (12 september 2018). ”Sakine Madon: Nej, ”klanröstning” är inte huvudförklaringen”. Vestmanlands Läns Tidning. Arkiverad från originalet den 14 september 2018. https://web.archive.org/web/20180914152146/https://www.vlt.se/artikel/opinion/ledare/sakine-madon-nej-klanrostning-ar-inte-huvudforklaringen. Läst 6 oktober 2018. 
  99. ^ [a b] Sehlin, Ann (11 september 2018). ”Valobservatörer kritiska: ”Hanteringen av valsedlarna måste förändras””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/utlandska-valobservatorer-hanteringen-av-valsedlarna-maste-forandras. Läst 7 oktober 2018. 
  100. ^ Sjögren, Alf (22 augusti 2018). ”Förtidsröstningen försenad – valsedlar saknas i många lokaler”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 10 september 2018. https://web.archive.org/web/20180910204313/https://www.sydsvenskan.se/2018-08-22/fortidsrostning-forsenad-valsedlar-saknas-i-manga-lokaler. Läst 4 oktober 2018. 
  101. ^ Eriksson, Lisa (23 augusti 2018). ”Moderaternas valsedlar försvunna”. Norrbottens-Kuriren. http://www.kuriren.nu/nyheter/moderaternas-valsedlar-forsvunna-nm4900207.aspx. Läst 4 oktober 2018. 
  102. ^ Elfving Söderström, Oskar (23 augusti 2018). ”SD anklagar Falkenbergs kommun för valfusk efter glömda valsedlar”. P4 Halland. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=7025502. Läst 4 oktober 2018. 
  103. ^ Josefsson, Helena (9 september 2018). ”SD:s valsedlar saknades i vallokal”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/sd-s-valsedlar-saknades-i-vallokal. Läst 4 oktober 2018. 
  104. ^ TT (9 september 2018). ”NMR skrek slagord i vallokal”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/L0E3d4/nmr-skrek-slagord-i-vallokal. Läst 4 oktober 2018. 
  105. ^ Svartström, Anna (10 september 2018). ”Valdrama i Sverige: Jämnt mellan blocken, osäkert med regering – Stefan Löfven avgår inte”. Hufvudstadsbladet. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181006035113/https://www.hbl.fi/artikel/valdrama-i-sverige-jamt-mellan-blocken-osakert-med-regering-stefan-lofven-avgar-inte/. Läst 4 oktober 2018. 
  106. ^ Lyons, Kate; Greenfield, Patrick (10 september 2018). ”Swedish election: deadlock as far right makes gains – as it happened” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/world/live/2018/sep/09/sweden-election-live. Läst 4 oktober 2018. 
  107. ^ Ellyatt, Holly (10 september 2018). ”Sweden's nationalists surge in election, but the pushback has already started” (på engelska). CNBC. https://www.cnbc.com/2018/09/10/swedens-nationalists-surge-in-election-but-the-pushback-has-already-started.html. Läst 4 oktober 2018. 
  108. ^ Sennero, Johan; Ahlander, Johan (10 september 2018). ”Sweden faces political impasse after far-right election gains” (på engelska). Reuters. https://www.reuters.com/article/us-sweden-election/sweden-faces-political-impasse-after-far-right-election-gains-idUSKCN1LQ0U1. Läst 4 oktober 2018. 
  109. ^ Öhrn, Linda (10 september 2018). ”Löfven: "Jag tänker inte avgå i natt"”. Dagens Industri. https://www.di.se/nyheter/lofven-jag-tanker-inte-avga-i-natt/. Läst 4 oktober 2018. 
  110. ^ TT (9 september 2018). ”Löfven avgår inte trots tillbakagång”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-09-09/lofven-avgar-inte-trots-tillbakagang. Läst 4 oktober 2018. 
  111. ^ Sjöshult, Fredrik (10 september 2018). ”Alliansens plan: Vill ta över Rosenbad snabbt”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/lofvens-vagran-trotsar-alliansen/. Läst 4 oktober 2018. 
  112. ^ Svensson, Olof (9 september 2018). ”Ulf Kristersson kräver Stefan Löfvens avgång”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/karvGX/ulf-kristersson-kraver-stefan-lofvens-avgang. Läst 4 oktober 2018. 
  113. ^ Mikaelsson, Cornelia; Trus, Helena (10 september 2018). ”Jimmie Åkesson: Misstroendeförklaring kan sätta fart på regeringen”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/rLR8gm/jimmie-akesson-misstroendeforklaring-kan-satta-fart-pa-regeringen. Läst 4 oktober 2018. 
  114. ^ Holm, Gusten (25 september 2018). ”Expertens gissning: Löfven leder regering med alliansen”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/expertens-gissning-lofven-leder-regering-med-alliansen/. Läst 1 oktober 2018. 
  115. ^ Mårtensson, Ronja (25 september 2018). ”Historiskt beslut: Riksdagen röstar bort Löfven (S) som statsminister”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-s-rostas-bort-fran-posten-som-statsminister. Läst 1 oktober 2018. 
  116. ^ ”Löfven vald till ny statsminister”. 2 okt 2014. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/m6vyB0/lofven-vald-till-ny-statsminister. 
  117. ^ ”Pressträffar och talmansrundor”. Riksdagen.se. 28 september 2018. http://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/presstraffar-och-talmansrundor/. Läst 1 oktober 2018. 
  118. ^ SVT Nyheters redaktion (27 september 2018). ”Första talmansrundan”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/forsta-talmansrundan. Läst 1 oktober 2018. 
  119. ^ ”Talmannen: Jag tar mer aktiv roll i regeringssamtalen”. svt.se. 29 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/talmannen-jag-tar-mer-aktiv-roll-i-regeringssamtalen. Läst 30 oktober 2018. 
  120. ^ Ingen regering om alla menar av de säger Arkiverad 15 januari 2019 hämtat från the Wayback Machine., e-kuriren 2018-09-06
  121. ^ ”Talmannen: Riksdagen får rösta om Ulf Kristersson”. omni.se. 5 november 2018. http://omni.se/a/G1RWp6. Läst 5 november 2018. 
  122. ^ ”Kristersson nedröstad i riksdagen”. SVT Nyheter. 14 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/kristersson-m-nedrostad-i-riksdagen. Läst 14 november 2018. 
  123. ^ ”Riksdagen röstar igenom Moderaternas och Kristdemokraternas budget”. Aftinbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/jPyl59/riksdagen-rostar-igenom-ms-och-kds-budget. Läst 15 december 2018. 
  124. ^ ”Två miljarder kronor mindre till miljön”. Sveriges Natur. 12 december 2018. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/tva-miljarder-kronor-mindre-till-miljon/. Läst 18 januari 2019. 
  125. ^ ”Riksdagen röstar nej till Stefan Löfven som statsminister”. Veckans Affärer. https://www.va.se/nyheter/2018/12/14/riksdagen-rostar-nej-till-stefan-lofven-som-statsminister/. Läst 15 december 2018. 
  126. ^ ”Lööf väljer Löfven: "Bästa möjliga just nu"”. sverigesradio.se. (Sveriges Radio - P1 Nyheter (Ekot)). https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7130243. Läst 12 januari 2019. 
  127. ^ Dickson, Staffan (17 januari 2019). ”Statsvetare: ”Utredningar kommer inte begravas””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/statsvetare-utredningar-kommer-inte-begravas. Läst 17 januari 2019. 
  128. ^ https://www.socialdemokraterna.se/globalassets/aktuellt/utkast-till-sakpolitisk-overenskommelse.pdf Utkast till sakpolitisk overenskommelse, 2019-01-11
  129. ^ Hanna Jakobson (13 januari 2019). ”Björklund om plan B: ”Vi har mandatet””. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/live-liberalernas-partirad/. Läst 13 januari 2019. 
  130. ^ ”Varannan väljare sågar uppgörelsen”. SVT. 13 januari 2019. https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/varannan-valjare-sagar-uppgorelsen. Läst 13 januari 2019. 
  131. ^ Anette Holmqvist, Olof Svensson, Pär Karlsson (14 januari 2019). ””Inte rimligt att Löfven röstas fram som statsminister på onsdag””. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/e1pkyM/inte-rimligt-att-lofven-rostas-fram-som-statsminister-pa-onsdag. Läst 14 januari 2019. 
  132. ^ Hanna Jakobson (14 januari 2019). ”Sjöstedts nya krav för att släppa fram Löfven”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/sjostedts-nya-krav-for-att-slappa-fram-lofven/. Läst 14 januari 2019. 
  133. ^ Maria Carlsson (16 januari 2019). ”V i krismöte under natten”. Vänsterpartiet.se. Arkiverad från originalet den 16 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190116201250/https://www.vansterpartiet.se/vansterpartiet-rostar-gult-med-misstroendelofte/. Läst 16 januari 2019. 
  134. ^ ”Ja trots att fler säger nej”. Forskning & Framsteg. 15 augusti 2019. https://fof.se/tidning/2019/7/artikel/ja-trots-att-fler-sager-nej. Läst 11 november 2021. 
  135. ^ ”Sveriges nya regering”. Regeringskansliet. (Regeringen och Regeringskansliet). 21 januari 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/. Läst 21 januari 2019. 
  136. ^ ”Skolval 2018 - slutgiltigt resultat för Riksdagsvalet”. mucf.se. Arkiverad från originalet den 5 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190805151731/https://www4.mucf.se/skolval2018/ValresultatRiksdagG97PT2.do. Läst 22 september 2018. 
  137. ^ TT (9 september 2018). ”Moderaterna störst i skolvalet”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/xRkldV/moderaterna-storst-i-skolvalet. Läst 22 september 2018. 
  138. ^ ”Politisk information i skolan”. Riksdagen.se. 15 november 2017. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/politisk-information-i-skolan_H501UbU6. Läst 11 oktober 2018. 
  139. ^ Larsson, Åsa (8 januari 2018). ”Nya skollagar 2018: Detta gäller”. Skolvärlden. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181010032857/http://skolvarlden.se/artiklar/nya-skollagar-2018-detta-galler. Läst 11 oktober 2018. 
v • r
Nationella val och folkomröstningar i Sverige
Riksdagsval
(enkammarsriksdagen från 1970)
1970 · 1973 · 1976 · 1979 · 1982 · 1985 · 1988 · 1991 · 1994 · 1998 · 2002 · 2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
2006 · 2010 · 2014 · 2018 · 2022 · 2026
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Riksdagsval
(andra kammaren 1866–1970)
1866 · 1869 · 1872 · 1875 · 1878 · 1881 · 1884 · 1887 (1:a) · 1887 (2:a) · 1890 · 1893 · 1896 · 1899 · 1902 · 1905 · 1908 · 1911 · 1914 (1:a) · 1914 (2:a) · 1917 · 1920 · 1921 · 1924 · 1928 · 1932 · 1936 · 1940 · 1944 · 1948 · 1952 · 1956 · 1958 · 1960 · 1964 · 1968
Riksdagsval
(första kammaren 1866–1970)
1866 · 1867 · 1868 · 1869 · 1870 · 1871 · 1872 · 1873 · 1874 · 1875 · 1876 · 1877 · 1878 · 1879 · 1880 · 1881 · 1882 · 1883 · 1884 · 1885 · 1886 · 1887 · 1888 · 1889 · 1890 · 1891 · 1892 · 1893 · 1894 · 1895 · 1896 · 1897 · 1898 · 1899 · 1900 · 1901 · 1902 · 1903 · 1904 · 1905 · 1906 · 1907 · 1908 · 1909 · 1910 · 1911 (1:a) · 1911 (2:a) · 1912 · 1913 · 1914 · 1915 · 1916 · 1917 · 1918 · 1919 (1:a) · 1919 (2:a) · 1920 · 1921 · 1922 · 1923 · 1924 · 1925 · 1926 · 1927 · 1928 · 1929 · 1930 · 1931 · 1932 · 1933 · 1934 · 1935 · 1936 · 1937 · 1938 · 1939 · 1940 · 1941 · 1942 · 1943 · 1944 · 1945 · 1946 · 1947 · 1948 · 1949 · 1950 · 1951 · 1952 · 1953 · 1954 · 1955 · 1956 · 1957 · 1958 · 1959 · 1960 · 1961 · 1962 · 1963 · 1964 · 1965 · 1966 · 1967 · 1968 · 1969
Europaparlamentsval
1995 · 1999 · 2004 · 2009 · 2014 · 2019 · 2024
Folkomröstningar
Politik i Sverige · Politiska partier i Sverige
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Riksdagsvalet_i_Sverige_2018&oldid=56320700”