Quercetin
Quercetin, eller förr kvercetin[1], är ett naturligt gult färgämne som förekommer i många växter, till exempel i ek och äpple. Det förekommer även i vindruvor, men då halten är högst i skalen blir koncentrationen i rödvin lägre än förväntat[källa behövs]. Namnet kommer från ekarnas släktnamn Quercus och speciellt avses färgeken, Q. velutina (Q. tinctoria), ur vars bark quercetin-glykosiden quercitrin (kvercitrin) framställs.[1][2]
Quercetin är en flavonoid och tillhör undergruppen flavonoler. Det är vanligt i växtriket och därmed också i mat. När man skalar och skär frukt och grönsaker minskar flavonoidhalten drastiskt, särskilt i frukter med färgglada skal är flavonoidhalten hög (flavonoider är viktiga färgämnen). Vetenskapliga studier har inte funnit några belägg för att quercetin är verksamt mot cancer eller andra sjukdomar. Det amerikanska livsmedel- och läkemedelsverket FDA har varnat företag som hävdat att ämnet kan användas mot sjukdomar. [3][4][5][6] Experiment gjorda 2017 har observerat signifikanta förbättringar i kognition hos åldrande råttor som konsumerade quercetin[7]
Biosyntesen av quercetin sker genom hydroxylering av kaempferol och quercetin fungerar i sin tur som substrat vid biosyntesen av myricetin (genom hydroxylering) samt (genom metylering) av rhamnetin, rhamnazin och isorhamnetin[8].[9][10]
Quercetin är strukturellt även nära besläktad med flavonen luteolin som saknar OH-grupp på position 3 (och därför inte är en flavonol).
Förekomst
[redigera | redigera wikitext]Quercetin förekommer i naturen främst bundet till vissa sockerarter som en glykosid.
En hög halt av quercetin finns i:
- Kapris (1800 mg/kg)
- Libbsticka (1700 mg/kg)
- Te (Camellia sinensis)
- Lök – särskilt i den yttre ringen (284–486 mg/kg)
- Blåbär (odlade 74 mg/kg, vilda 146–158 mg/kg)
- Grönkål (60–110 mg/kg)
- Röda vindruvor
- Äpplen (21–440 mg/kg)
- Gräslök (245 mg/kg)
- Citrusfrukter
- Broccoli (30 mg/kg) och andra gröna bladgrönsaker
- Gröna bönor (39 mg/kg)
- Körsbär (32 mg/kg)
- Hallon
- Svarta vinbär (69 mg/kg)
- Björnbär (45 mg/kg)
- Lingon (odlade 83–156 mg / kg, vilda 121 mg/kg)
- Rönnbär (85 mg/kg)
- Havtorn (62 mg/kg)
- Kråkbär (odlade 53 mg/kg, vilda 56 mg/kg)
En nyligen genomförd studie visar att ekologiskt odlade tomater innehöll 79 % mer quercetin än de konventionellt odlade.[11]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Kvercetin i Nordisk familjebok, uggleupplagan, band 15, spalt 397.
- ^ Rudolf Nietzki, 1906, Chemie der Organischen Farbstoffe, 5 uppl. sid. 310-311. (Även en äldre upplaga på engelska 1892 Chemistry of the organic dye-stuffs, sid. 254-256).
- ^ Quercetin (2nd). American Cancer Society. 2009. ISBN 9780944235713. https://archive.org/details/americancancerso0000unse.
- ^ European Food Safety Agency (EFSA) NDA Panel (Dietetic Products, Nutrition and Allergies) (8 April 2011). ”Scientific Opinion on the substantiation of health claims related to quercetin and protection of DNA, proteins and lipids from oxidative damage (ID 1647), "cardiovascular system" (ID 1844), "mental state and performance" (ID 1845), and "liver, kidneys" (ID 1846) pursuant to Article 13(1) of Regulation (EC) No 1924/2006”. EFSA Journal 9 (4): sid. 2067–82. doi:. http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/2067. Läst 24 september 2014.
- ^ Janice L King (2 mars 2017). ”Warning Letter to Cape Fear Naturals”. Inspections, Compliance, Enforcement, and Criminal Investigations, US Food and Drug Administration. https://www.fda.gov/ICECI/EnforcementActions/WarningLetters/2017/ucm545773.htm. Läst 29 november 2018.
- ^ Ronald Pace (17 april 2017). ”Warning Letter to DoctorVicks.com”. Inspections, Compliance, Enforcement, and Criminal Investigations, US Food and Drug Administration. https://www.fda.gov/ICECI/EnforcementActions/WarningLetters/2017/ucm554022.htm. Läst 29 november 2018.
- ^ Sarubbo, F.; Ramis, M. R.; Kienzer, C.; Aparicio, S.; Esteban, S.; Miralles, A. (2018-3). ”Chronic Silymarin, Quercetin and Naringenin Treatments Increase Monoamines Synthesis and Hippocampal Sirt1 Levels Improving Cognition in Aged Rats” (på engelska). Journal of Neuroimmune pharmacology 13 (1): sid. 24–38. doi:. ISSN 1557-1890. https://link.springer.com/10.1007/s11481-017-9759-0. Läst 27 februari 2019.
- ^ J D Bu'Lock (ed.), 2007, Biosynthesis, vol. 6, sid. 66. ISBN 9781849732567.
- ^ Flavone and flavonol biosynthesis på KEGG.
- ^ A. Crozier et al, 2000, Antioxidant flavonols from fruits, vegetables and beverages: measurements and bioavailability i Biological Research 33:2.
- ^ Mitchell AE et al. (2007): Ten-year comparison of the influence of organic and conventional crop management practices on the content of flavonoids in tomatoes. In: J. Agric. Food Chem. 55(15):6154-6159. PMID 17590007 doi:10.1021/jf070344+