Hoppa till innehållet

Presidentvalet i USA 2024

Från Wikipedia
Presidentvalet i USA 2024
USA
← 2020 5 november 2024 2028 →
  Donald Trump Kamala Harris
Kandidat Donald Trump Kamala Harris
Parti Republikanerna Demokraterna
Hemdelstat Florida Kalifornien
Vicepresident-kandidat J.D. Vance Tim Walz
Elektorsröster 312 226
Vunna delstater 31 + ME-02 19 + NE-02 + D.C
Valkartan som användes för 2024 års val, med antal elektorer för varje delstat markerade. Delstater markerade i rött är de som vanns av Trump och blått visar de som vanns av Harris.
President före valet

Joe Biden
Demokraterna

President efter valet

Donald Trump (tillträdande)
Republikanerna

Presidentvalet i USA 2024 var det 60:e i ordningen för att välja USA:s president och USA:s vicepresident för mandatperioden 2025 till 2029. Presidentvalet ägde rum tisdag den 5 november 2024. Joe Biden var sittande president vid tidpunkten för valet. I november 2022 tillkännagav den tidigare presidenten Donald Trump att han kandiderar till president för en andra mandatperiod och Joe Biden gjorde det i april 2023.[1][2]

Den 12 mars 2024 hade båda kandidaterna Joe Biden i Demokraterna respektive Donald Trump i Republikanerna erhållit en majoritet av delegaternas stöd i sina partiers respektive primärval, och därmed ansågs de som presumtiva kandidater för respektive parti.[3]

Den 21 juli 2024 meddelade dock president Joe Biden att han inte kandiderar i presidentvalet 2024 och att han stöder vicepresident Kamala Harris, som presidentkandidat för Demokraterna,[4] som blev partiets kandidat den 5 augusti 2024.

Valet hölls även samtidigt som valet till kongressen.[5] Vågmästarstater som anses vara extra viktiga inkluderar Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin.[6] Republikanerna förväntas återta majoriteten i senaten.[7] Huvudfrågor i valet är abort,[8] invandring,[9] global uppvärmning,[10] demokrati,[11] ekonomi,[12] utbildning,[13] utrikespolitik,[14] sjukvård och HBT-rättigheter.[15][16] Den som väljs till president vid valet 2024 förväntas att tillträda ämbetet den 20 januari 2025.[17] Den 6 november stod det klart att Donald Trump skulle komma att bli USA:s nästa president. Samma dag erkände sig Kamala Harris besegrad.[18]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Om Trump och Biden hade stått emot varandra, hade det varit första gången sedan 1956 som en så kallad ”rematch”, där två huvudkandidater som redan tidigare nominerats för huvudpartierna i ett presidentval samtidigt blir nominerade igen, ägt rum.[19] De två huvudkandidaterna skulle utmärka sig därutöver genom att båda två redan innehaft eller innehar ämbetet som president. Det skulle också bli första gången i amerikansk historia som valets huvudkandidater båda var över 75 år.[20]

Donald Trump bekräftades som Republikanernas presidentkandidat under juli 2024, efter att ha överlevt ett mordförsök under ett kampanjmöte.[21] Under september 2024 avvärjdes ett andra mordförsök mot Trump i Florida.[22]

Joe Biden meddelade 21 juli 2024 att han avslutar sin omvalskampanj för att fortsätta som president för en andra mandatperiod, men han avser att slutföra sin nuvarande ämbetsperiod, som planeras att pågå fram till 20 januari 2025, där vinnaren av 2024 års presidentval förväntas att sväras in som USA:s nya president.[23][24] Därmed blev Biden den första presidenten sedan Lyndon B. Johnson 1968 som enbart innehaft presidentämbetet en mandatperiod som valt att inte kandidera för en andra.[25]

Biden ersattes som kandidat med sin vicepresident Kamala Harris, som formellt valdes till Demokraternas presidentkandidat den 5 augusti 2024. Hon är den första svarta kvinnan att bli utsedd till presidentkandidat för ett av de två stora partierna.[26] Harris blev samtidigt den första kandidaten sedan Hubert Humphrey 1968 som inte deltagit i primärvalen.

Resultat och reaktioner efter valet

[redigera | redigera wikitext]

Den 6 november 2024 utropade Donald Trump sig själv som segrare i valet.[27] Bland annat Fox News[28] CNN[29] och AP-news[30] bedömde också att Trump skulle komma att vinna valet. Dessa bedömningar gjordes efter att Trump förväntades vinna tillbaka Wisconsin, Georgia och Pennsylvania jämfört med 2020. Trump förklarades som USA:s tillträdande president (president-elect) och förväntas bli USA:s 47:e president. Flera ledare över till världen gratulerade Trump till segern den 6 november.[31]

Trumps seger innebär att:

  • det är andra gången i amerikansk historia en tidigare president vinner en andra mandatperiod, osammanhängande från den första, sedan Grover Cleveland, som både var USA:s 22:a och 24:e president med ämbetsperioderna 1885–1889 och 1893–1897. Trump kommer därmed att räknas som både USA:s 45:e och 47:e president.[32]
  • Trump kommer att bli den äldsta tillträdande presidenten någonsin när han beräknas sväras in 20 januari 2025, med en ålder av 78 år och 220 dagar.
  • Trump är den första personen dömd för ett grovt brott som blir vald till president.[33]
  • Trump blir den första republikanen sedan George W. Bush 2004, och enbart den andra från partiet sedan George H. W. Bush 1988, som vinner populärrösterna från folket (the popular vote). Det är den första gången av hans tre kandidaturer till att president som han vinner dem.[34]
  • Av Trumps tre försök att bli president blir detta det mest framgångsrika, där han vann 312 projicerade elektorsröster mot Harris 226 projicerade elektorsröster. 2016 landade Trump på 306 elektorsröster och 2020 232 elektorsröster.

Kamala Harris erkände sig besegrad den 6 november i ett tal till sina anhängare och ett telefonsamtal till Donald Trump.[35]

Våldsamheter kopplade till valet

[redigera | redigera wikitext]
Den 14 juli, efter det första mordförsöket på Donald Trump, höll Biden ett tal där han uppmanade till att minska den heta retoriken i amerikansk politik.

Donald Trump har under sin presidentvalskampanj blivit utsatt för två mordförsök. Både Harris och Trump har under kampanjen anklagat varandra för att ha en hård retorik som skapar en våldsam och farlig stämning. Det är dock inte bara risken för våld mot kandidaterna som varit en central del av valet. Toleransen för våld har också ökat ibland väljarna. Våren 2021 uppgav 15 procent i en enkät med tankesmedjan Brookings och institutet PRRI att ”tillståndet i landet är så illa att sanna patrioter må ta till våld för att rädda det”. Detta hade två år senare ökat till 23 %.Nästan hälften av republikanerna tror också att Biden stal valet från Trump 2020.[36] Flera valarbetare har rapporterat att de utsatts för hot, vilket krävs mycket arbete kring hur valet ska kunna genomföras säkert.[37] FBI hade i valets slutskede mottagit över 2000 anmälningar om hot mot valarbetare från och med april och det fanns minst 100 inledda utredningar kopplade till hoten.[38] Det har även förekommit incidenter av fysiskt våld riktat mot valförrättare.[39] Det har också förekommit att väljare utsatts för hot om våld utanför vallokalen.[40] I en del distrikt har valarbetare därför utrustats med så kallade panikknappar som de kan trycka på om en farlig situation uppstår. Valarbetare har även tränats i hur de kan deskalera farliga situationer.[41] I valets slutskede har även ett par incidenter rapporterats där förtidsröster eldats upp. Attackerna har lett till att hundratals förtidsröster skadats eller förstörts.[42]

Debatter

[redigera | redigera wikitext]

I april 2022 röstade Republican National Committee enhälligt att dra sig ur Commission on Presidential Debates (CPD).[43] I maj 2024 föreslog Biden-kampanjen att hålla två debatter utanför CPD-tidtabellen och vägrade delta i debatter hållna av CPD. Biden och Trump gick med på debatter på CNN den 27 juni och ABC News den 10 september.[44] Debatten mellan Biden och Trump den 27 juni slutade enliga flera bedömare i en katastrof för Biden.[45][46][47] Detta i tydlig kontrast till debatten mellan Trump och Harris den 10 september som flera bedömare fann att Harris vann.[48][49] Harris-kampanjen föreslog att ytterligare en debatt skulle kunna hållas i oktober efter debatten den 10 september med Trump.[50] Den 12 september meddelade Trump att det inte skulle bli någon tredje presidentdebatt.[51] Den 1 oktober möttes vicepresidentkandidaterna JD Vance och Tim Walz i en TV-sänd debatt i CBS. Debatten beskrevs som civiliserad och personlig. I debatten lyfte Tim Walz bland annat upp att Finland, likt USA, har en hög andel vapeninnehavare men att de trots det har få skolskjutningar.[52] Vance ansågs av de flesta bedömare ha vunnit debatten, med en knapp marginal.[53][54][55]

Vågmästarstater

[redigera | redigera wikitext]
Pennsylvania anses av många bedömare vara den viktigaste vågmästarstaten i presidentvalet.

Det är inte den kandidat som får flest röster som vinner valet.[56] Istället är det den kandidat som får flest elektorsröster som vinner. Alla 50 delstater har ett visst antal elektorsröster utifrån sin folkmängd. Flest elektorsröster har Kalifornien med sina 54 stycken. I alla delstater utom Maine och Nebraska vinner den som får flest röster i delstaten också alla elektorsrösterna. Maine och Nebraska är i stället uppdelade i olika distrikt där den med flest röster i varje distrikt vinner det distriktets elektorsröster.[57] I många delstater är det redan före valet självklart vem som kommer att vinna. I Kalifornien har till exempelvis Harris stabilt legat 15 procentenheter före Trump månaderna innan valet.[58] Även om Kalifornien har flest elektorsröster är delstaten därför mindre intressant ur kandidaternas perspektiv. Istället har sju så kallade vågmästarstater pekats ut som särskilt viktiga i valet. Detta är delstater där det är mycket jämnt och både Trump och Harris därför har en chans att ta hem elektorsrösterna. Delstaterna är Arizona, Georgia, Michigan, Nevada, North Carolina, Pennsylvania och Wisconsin. Pennsylvania beskrivs av många som den absolut viktigaste vågmästarstaterna med sina 19 elektorer. Inte minst för Harris är delstaten i princip avgörande för att hon ska kunna vinna.[59]

Dagarna efter valet hade de flesta stora mediebolag kallat samtliga sju vågmästarstater i Trumps favör. [60]

Omräkning i vågmästarstaterna

[redigera | redigera wikitext]

Eftersom vågmästarstaterna är mycket jämna kan det ibland vara svårt att utse en tydlig vinnare. Detta blev särskilt tydligt i valet 2000 där George W. Bush till slut vann över Al Gore med endast 537 rösters marginal i Florida efter en lång omdaningsprocess.[61] Varje delstat har sina regler för hur omräkningar ska gå till. I Arizona sker en automatisk omräkning om segermarginal är 0,5 procent eller mindre. Även i Georgia sker en omräkning om segermarginalen är 0,5 procent eller mindre, men detta måste begäras inom två arbetsdagar. I Michigan sker en automatisk omräkning om det skiljer mindre än 2 000 röster mellan kandidaterna. Nevada har inga regler för automatisk omräkning, däremot kan en kandidat begära omräkning. I North Carolina kan omräkning begäras av kandidaterna om segermarginalen är mindre än 0, 5 % eller mindre än 10 000 röster. Även Pennsylvania har en automatisk omräkning om segermarginalen är mindre än 0, 5 %. I Wisconsin kan omräkning begäras så länge segermarginalen är under 1 %.[59] I en del delstater måste dock den som begär omräkning stå för kostnaden. Trumps begäran om omräkning i Wisconsin kostade nästan 8 miljoner dollar vid presidentvalet 2020.[62]

Opinionsläget i vågmästarstaterna

[redigera | redigera wikitext]

Dagarna före valet visade Real Clear Politics sammanvägningar att Donald Trump ledde i North Carolina, Georgia, Arizona och Nevada. Trump ledde också i Pennsylvania, men med en väldigt liten marginal. Kamala Harris var däremot knappt före i Michigan och Wisconsin. Något oväntat gav en mätning den 3 november Harris ledningen även i Iowa, vilket tidigare ansetts vara en säker Trump-delstat.[63]

Viktiga frågor i valet

[redigera | redigera wikitext]

Abort

[redigera | redigera wikitext]
Protester i Washington DC den 14 maj 2022 i samband med att ett utkast till domsförslag avseende Roe v. Wades upphävande läckte från Högsta domstolen.

Tillgång till abort var en av huvudfrågorna under kampanjen.[64] [65] Detta särskilt eftersom 2024 års presidentval är det första presidentvalet sedan Högsta domstolen upphävde Roe v. Wade och lämnade abortlagstiftningen till delstaterna.[66] De tre domare som utsetts av Trump – Amy Coney Barrett, Brett Kavanaugh och Neil Gorsuch – röstade alla för att upphäva den federala rätten till abort i Dobbs v. Jackson Women's Health Organization.[67] I april 2023 hade också de flesta republikanskt kontrollerade delstaterna infört olika begränsningar i rätten till abort. Flera delstater kommer att ha folkomröstningar i abortfrågan samtidigt som presidentvalet. Detta kan enligt en del bedömare komma att gynna Harris i valet.[68] [69] [70] Harris har visat sitt stöd för att anta lagstiftning som skulle återställa den federala aborträtten [71] Hon har också hävdat att Trump skulle implementera Project 2025-förslag om att begränsa abort och preventivmedel i hela USA.[72] Trump har däremot själv sagt att han kommer att lämna frågan om abort åt delstaterna att avgöra.[73] Trump har också påstått att demokrater stödjer aborter efter födseln och att de vill "avrätta" barn. Riktigheten av detta påståendet är dock synnerligen starkt ifrågasatt [74] [75]

Demokratin

[redigera | redigera wikitext]
Tårgas sätts in i samband med att Trump anhängare stormar Kapitolium den 6 januari 2021.

Bidenkampanjen ägnade inledningsvis en stor del av sin valkampanjen åt att utmåla Trump som ett hot mot demokratin. Biden fokuserade framförallt på Trumps inblandning i Stormningen av Kapitolium 2021.[76] Trump väckte stor uppmärksamhet när han i kampanjens slutskedde kallade stormningen av Kapitolium för en kärlekens dag (a day of love).[77] Harris och vicepresidentkandidaten Tim Walz valde att inledningsvis istället fokusera på att Trump och hans vicepresidentkandidat JD Vance var ”konstiga”. Mot slutet av kampanjen gick dock Harris mer och mer tillbaka till att fokusera på Trump som ett hot mot demokratin. Detta särskilt efter att Trumps tidigare stabschef John Kelly i en intervju uppgett att Trump enligt hans åsikt uppfyllde definitionen av en fascist. I intervjun förklarade Kelly också att Trump skulle styra som en diktator. Efter intervjun sa Harris, som svar på en direkt fråga, att hon också ansåg att Trump var en fascist.[76] Trump svarade på anklagelserna genom att säga att Harris kallar alla som inte stödjer henne för nazister. [78] I valets slutskede uppmanade Europas Gröna partier den gröna presidentkandidaten Jill Stein att dra sig ur valet. Detta eftersom att de menar att Harris är den enda kandidat som kan stoppa Trump och hans antidemokratiska och auktoritära politik från att nå Vita huset.[79]

Ekonomin

[redigera | redigera wikitext]

Trump har under sin kampanj fokuserat på att den höga inflationen efter pandemin är Bidens fel. Han har även lovat att om han blir president så kommer inflationen helt att försvinna. Trump har också gjort flera uppmärksammade utspel kopplade till skatter där han bland annat lovat att ta bort inkomstskatten för dricks och övertidsarbete. Trump har även lovat att införa höga tullar på flera varor i syfte att skydda amerikanska jobb. Även Harris har lovat att arbeta för att minska effekterna av den höga inflationen, speciellt på matpriserna. Hon har också lovat skattesänkningar för vanligt folk.[76][80] Hon har samtidigt sagt sig vilja höja bland annat bolagsskatten till 28 %. Detta i syfte att finansiera sina satsningar.[81] Både Trump och Harris har fått kritik för att deras vallöften enligt experters beräkningar bedöms kommer leda till ett ännu större budgetunderskott och en ökande statsskuld.[82]

HBTQI-rättigheter

[redigera | redigera wikitext]

Frågor kopplade till transpersoner blev en av de viktigaste HBTQI frågorna i valet. Trump har sagt att han vill straffa läkare som gett könsbekräftande behandling till barn. Han har även sagt att att det borde bli konsekvenser för lärare som diskuterar transfrågor med barn. Harris har en lång historik av att förespråka HBTQI-rättigheter. Hon har dock fått viss kritik för att hon nekade fångar könsbekräftande vård när hon var Kaliforniens justitieminister (Attorney general). Hon har dock försvarat sig med att hon bara följde de regler som fanns.[83]

Invandring

[redigera | redigera wikitext]
Trump vid muren i Arizona. En viktig del av hans vallöfte om att säkra gränsen är att bygga klart muren mot Mexiko.

Invandring och en säker gräns är bland de främsta frågorna i valet enligt väljarna.[84] [85] Undersökningar har visat att de flesta amerikaner vill minska invandringen.[86] Harris har sagt att hon tror att immigrationssystemet är "trasigt" och måste fixas, och hon har uppgett att de flesta amerikaner tror på detta.[87] Hon har också lovat att kämpa för att skydda gränsen och för att skapa en väg till medborgarskap. Trump har uttalat att om han blev vald skulle han bland annat öka utvisningarna och skicka den amerikanska militären till gränsen.[88] Trump har också sagt att hans avsikt är med hjälp av militären deportera 11 miljoner människor.[89]

Klimatet

[redigera | redigera wikitext]

Harris har sagt att hon kommer att behålla Bidens klimatmål om att nå nettonoll utsläpp till 2050. Hon förespråkare även tidigt den så kallade Green New Deal vilken är en stor klimatpolitisk satsning som två demokratiska kongressledamöter tagit fram.[90] I ett försök att röra sig mer mot mitten har Harris dock i kampanjens slutskede tagit en delvis annan hållning och bland annat förespråkat ökad oljeutvinning.[91] Trump har däremot kallat klimatförändringarna en bluff och har sagt att Harris vill förbjuda bensinbilar, något som Harris starkt tillbakavisat.[92] Trump har starkt förespråkat att USA ska utvinna mer olja och gas inom landet. Han har under kampanjen bland annat använt det populära uttrycket ”drill, baby, drill” för att tydliggöra var han står, det vill säga borra efter mer olja! Harris har i sin kampanj ett klart större fokus på förnybar energi än vad Trump har. Trump var tidigare väldigt kritisk mot elbilar. Efter att Elon Musk blivit en av hans viktigare finansiärer i valet har han dock mildrat sin kritik något.[90]

Sjukvård

[redigera | redigera wikitext]

Enligt en opinionsmätning från Gallup anser 79 procent av amerikanerna att tillgången till sjukvård är en mycket eller extremt viktig fråga. De flesta väljarna föredrog i samma mätning Harris sjukvårdspolitik. Både Trump och Harris har lovat att skydda Medicare vilket är en statligt sjukförsäkring för pensionärer. Harris har även lovat att utveckla det som brukar kallas Obamacare. Trump har istället sagt att han vill ersätta Obamacare med något nytt och bättre. Harris har lovat arbeta för att sänka medicinkostnaderna för bland annat insulin så att det inte ska kosta mer än 35 dollar i månaden.[93] [94] Trump har enligt Robert F. Kennedy Jr. även lovat att arbeta för att dricksvattnet inte längre ska innehålla tillsatser av flour. En fråga som är särskilt viktig honom.[95]

Utbildning

[redigera | redigera wikitext]

Trump har lovat att stänga ner det federala utbildningsdepartementet.[96] Detta eftersom han menar att det infiltrerats av marxister. [97] Trump har också sagt att om han blir president kommer inga skolor som har krav på vaccin eller munskydd att få några pengar från den federala staten.[96] Trump har också lovat att han ska arbeta för att universiteten ska försvara amerikanska traditioner och den västerländska civilisationen och att de ska rensas på olika mångfaldsprogram.[98] Som en del av detta har Trump också sagt att han kommer att minska federala anslag för program som inkluderar kritisk rasteori och genusvetenskap.[99] Trump har även sagt att han kommer att tillåta att offentliga medel används för privat religiös undervisning.[100] Detta som en del i ett system med fria skolval där där eleven själv ska få välja skola och ta med sig sin skolpeng dit. Detta är något som Harris och Walz motsatt sig tidigare.[101] Harris har under kampanjen kritiserat republikaner för att ha rensat ut böcker ur skolbilioteketen som berör HBTQI-frågor.[102] Hon har även förespråkat högre lärarlöener.[103]

Utrikespolitik

[redigera | redigera wikitext]

Trump har länge varit väldigt kritisk mot Nato. Bedömare tror dock inte att han faktiskt kommer lämna försvarsalliansen. Han har dock under kampanjen varit tydlig med att europeiska länder måste ta ett större ansvar för sitt eget försvar och öka sina försvarsutgifter. Han har också hotat med att länder som inte satsar Natos överenskomna 2 % av BNP på sin försvarsbudget inte kan räkna med att få USA skydd.[104] Både Biden och sedan Harris har istället profilerat sig i frågan om Europas försvar och att USA har en viktig roll att spela för att hjälpa Ukraina i deras krig mot Ryssland.[105]

Trump har hävdat att Israel kommer gå under om Harris vinner valet. Harris har däremot själv sagt att hon stödjer Israel. [106] En del amerikaner med arabisk bakgrund har sagt att de kommer stödja Trump då de känner sig svikna av Harris stöd till Israel.[107] Samtidigt har även Trump varit tydlig i sitt stöd till Israel.[108]

Förtidsröstning

[redigera | redigera wikitext]
En av flera förtidsröstlådor, där väljarna kan lämna sina röster.

Mer än 78 miljoner amerikaner har förtidsröstat i valet. Av dessa har cirka 42 miljoner förtidsrösat personligen medan cirka 35 miljoner har poströstat. En stor skillnad mot tidigare val är att nästan lika många registrerade republikaner som demokrater har förtidsröstat. Tidigare val har det varit en tydlig övervikt av demokratiskt registrerade väljare vid förtidsröstningen.[109] I de sex delstater som har könsuppdelad data framgår att kvinnor är mer benägna än män att förtidsrösta.[110] Valet 2020 slog förtidsrösterna rekord till följd av pandemin och över 100 miljoner amerikaner förtidsröstade då. Valen 2012 och 2016 var siffrorna 46 miljoner respektive 50 miljoner.[111]

Tillgången till röstsedlar

[redigera | redigera wikitext]

Det är inte alla kandidaterna i valet som finns med på valsedlarna i respektive delstat. Detta beror på att varje delstat har sina egna regler för vilka som får stå med på valsedlarna i just den delstaten. I en del fall går det dock att skriva in namnet på den kandidat som man vill rösta på om dennes namn inte finns med på valsedeln. Både Trump och Harris namn återfinns på valsedlarna i alla USA:s 50 delstater samt i Washington, D.C. Chase Olivers namn kommer att finnas på valsedlarna i 47 av delstaterna, dock inte i Illinois, New York, and Tennessee eller Washington, D.C. Där kommer det dock istället gå att skriva in hans namn själv. Jill Steins namn återfinns på valsedlarna i 38 delstater och hennes namn kommer att gå att skriva in i ytterligare 4 delstater. Robert F. Kennedy Jr. namn återfinns på valsedlarna i 31 delstater.[112][113][114]

Förutsägelser om resultatet

[redigera | redigera wikitext]

Inför det amerikanska presidentvalet gör flera bedömare förutsägelser kring hur valresultatet kommer bli. Dessa är baserade på en rad olika faktorer. De flesta bedömare använder sedan en skala för att beskriva sannolikheten för en viss utgång i en specifik delstat. Skalan består av nedanstående kategorier.

- Lika (tossup), ingen har fördel

- Svag (tilt), ena sidan har en svag fördel

- Lutar (lean), ena sidan har en viss fördel

-Sannolikt (likely), ena sidan har ett tydligt övertag

-Säker (safe/solid), ena sidan är i princip garanterad att vinna.

Nedan följer en lista på några av de mer osäkra delstaterna och hur ett urval av olika olika institut har bedömt dem. "ER" Står för antal elektorsröster i delstaten. "R" står för Republikanska partiet och "D" står för Demokratiska partiet.

State ER Resultat

2020[115]

Marginal

2020[115]

IE

Nov 3 [116]

Cook

Nov 4 [117]

Sabato

Nov 4 [118]

DDHQ

Nov 4[119]

538

Nov 5 [120]

Economist

Nov 5[121]

Alaska 3 52.8% R 10.06% Säker R Solid R Säker R Solid R Sannolikt R Säker R
Arizona 11 49.4% D 0.31% Lika Lika Lutar R Lika Lutar R Lutar R
Colorado 10 55.4% D 13.50% Säker D Solid D Säker D Sannolik D Solid D Säker D
Florida 30 51.2% R 3.36% Lutar R Sannolik R Sannolik R Sannolik R Sannolik R Sannolik R
Georgia 16 49.5% D 0.24% Lika Lika Lutar R Lika Lika Lika
Iowa 6 53.1% R 8.20% Tilt R Sannolik R Lutar R Lutar R Lutar R Lutar R
Kansas 6 56.14% R 14.63% Solid R Solid R Säker R Solid R Solid R Säker R
Maine 2 53.1% D 9.07% Sannolik D Sannolik D Sannolik D Säker D Sannolik D Sannolik D
ME–02 1 52.3% R 7.44% Lutar R Sannolik R Sannolik R Sannolik R Sannolik R Sannolik R
Michigan 15 50.6% D 2.78% Lika Lika Lutar D Lika Lutar D Lutar D
Minnesota 10 52.4% D 7.11% Lutar D Sannolik D Sannolik D Lutar D Sannolik D Sannolik D
NE–01 1 54.3% R 11.00% Solid R Solid R Sannolik R Solid R Solid R Säker R
NE–02 1 52.0% D 6.50% Lutar D Sannolik D Sannolik D Sannolik D Sannolik D Sannolik D
Nevada 6 50.1% D 2.39% Lika Lika Lutar D Lika Lika Lika
New Hampshire 4 52.7% D 7.35% Lutar D Sannolik D Sannolik D Lutar D Sannolik D Sannolik D
New Mexico 5 54.3% D 10.79% Solid D Sannolik D Sannolik D Sannolik D Sannolik D Sannolik D
North Carolina 16 49.9% R 1.35% Lika Lika Lutar R Lika Lika Lika
Ohio 17 53.3% R 8.03% Sannolik R Solid R Säker R Sannolik R Sannolik R Säker R
Pennsylvania 19 50.0% D 1.16% Lika Lika Lutar D Tossup Lika Lika
Texas 40 52.1% R 5.58% Sannolik R Sannolik R Sannolik R Sannolik R Sannolik R Sannolik R
Virginia 13 54.1% D 10.11% Sannolik D Sannolik D Sannolik D Sannolik D Sannolik D Sannolik D
Wisconsin 10 49.5% D 0.63% Lika Lika Lutar D Lika Lika Lika
Sammantaget D – 226

R – 219 93 lika

D – 226

R – 219 93 lika

D – 276

R – 262

D – 226

R – 219 93 lika

D – 241

R – 230 67 lika

D – 241

R – 230 67 lika

Kandidater

[redigera | redigera wikitext]

Demokraterna

[redigera | redigera wikitext]

Tillbakadragna kandidaturer/Avslutade kampanjer

[redigera | redigera wikitext]

Republikanerna

[redigera | redigera wikitext]

Tillbakadragna kandidaturer/Avslutade kampanjer

[redigera | redigera wikitext]

Övriga partier

[redigera | redigera wikitext]

Oberoende eller parti okänt

[redigera | redigera wikitext]

Offentligt uttryckt intresse

[redigera | redigera wikitext]

Från och med maj 2023 har individer i denna sektion uttryckt intresse för att kandidera som president.

  • Tulsi Gabbard, kongressledamot från Hawaii (2013–2021) och kandidat för den demokratiska nomineringen i presidentvalet 2020[143]

Märkbara stödförklaringar

[redigera | redigera wikitext]
Stöder Harris Stöder Trump
Person Yrke Källa Person Yrke Källa
Stephen Colbert komiker [144] Hulk Hogan wrestlare [145]
Katy Perry sångare [146] FaZe Banks youtubare [147]
Mark Cuban entreprenör [148] Robert F. Kennedy Jr. politiker [139]
Dick Cheney politiker [149] Robert Jeffress pastor [150]
Ariana Grande sångare [146] Kid Rock sångare [151]
Mary L. Trump författare [152] Elon Musk entreprenör [153]
Robert De Niro skådespelare [154] Jake och Logan Paul youtubare [147]
Olivia Rodrigo sångare [155] Rudy Giuliani politiker [156]
Taylor Swift sångare [157] Buzz Aldrin astronaut [158]
Billie Eilish sångare [159] Dr Phil tv-personlighet [160]
Arnold Schwarzenegger skådespelare [161] Kanye West musikproducent [162]
Harrison Ford skådespelare [163] James Woods skådespelare [164]
LeBron James basketspelare [165] Joe Rogen poddradiovärd [166]
George Clooney skådespelare [167] Dennis Quaid skådespelare [168]

Bilder på kandidaterna

[redigera | redigera wikitext]
  • Kamala Harris, presidentkandidat (Demokraterna)
    Kamala Harris, presidentkandidat (Demokraterna)
  • Donald Trump, presidentkandidat (Republikanerna)
    Donald Trump, presidentkandidat (Republikanerna)
  • Joe Biden, innevarande president (Demokraterna)
    Joe Biden, innevarande president (Demokraterna)
  • Jason Palmer (Demokraterna)
    Jason Palmer (Demokraterna)
  • Dean Phillips (Demokraterna)
    Dean Phillips (Demokraterna)
  • Marianne Williamson (Demokraterna)
    Marianne Williamson (Demokraterna)
  • Nikki Haley (Republikanerna)
    Nikki Haley (Republikanerna)
  • Vivek Ramaswamy (Republikanerna)
    Vivek Ramaswamy (Republikanerna)
  • Asa Hutchinson (Republikanerna)
    Asa Hutchinson (Republikanerna)
  • Ron DeSantis (Republikanerna)
    Ron DeSantis (Republikanerna)
  • Chris Christie (Republikanerna)
    Chris Christie (Republikanerna)
  • Tim Walz, vicepresidentkandidat (Demokraterna)
    Tim Walz, vicepresidentkandidat (Demokraterna)
  • J.D Vance, vicepresidentkandidat (Republikanerna)
    J.D Vance, vicepresidentkandidat (Republikanerna)
  • Chase Oliver, kandidat för (Libertarian Party)
    Chase Oliver, kandidat för (Libertarian Party)
  • Randall Terry, kandidat för (Constitution Party)
    Randall Terry, kandidat för (Constitution Party)
  • Jill Stein, kandidat för (Green Party)
    Jill Stein, kandidat för (Green Party)
  • Robert F. Kennedy, Jr (oberoende)
    Robert F. Kennedy, Jr (oberoende)
  • Cornel West (oberoende)
    Cornel West (oberoende)

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Trump har bestämt sig – ställer upp i valet 2024”. SVT Nyheter. 16 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/trump-har-bestamt-sig-detta-hander-nu. Läst 9 februari 2023. 
  2. ^ engelska (25 april 2023). ”Joe Biden formally announces 2024 White House run”. The Guardian. https://www.theguardian.com/us-news/2023/apr/25/joe-biden-white-house-2024-reelection-campaign. Läst 1 november 2024. 
  3. ^ ”Biden and Trump clinch nominations, heading to another general election rematch” (på engelska). CNN. 13 mars 2024. https://edition.cnn.com/2024/03/12/politics/biden-trump-presidential-nominees/index.html. Läst 21 mars 2024. 
  4. ^ [a b] Wicklén, Johan (21 juli 2024). ”Joe Biden: ”Jag kandiderar inte””. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/joe-biden-jag-kandiderar-inte. Läst 21 juli 2024. 
  5. ^ ”US election 2024: A really simple guide to the presidential vote” (på brittisk engelska). 2 november 2023. https://www.bbc.com/news/world-us-canada-67285325. Läst 31 oktober 2024. 
  6. ^ ”Seven swing states set to decide the 2024 US election” (på brittisk engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/news/articles/c511pyn3xw3o. Läst 31 oktober 2024. 
  7. ^ ”The Latest: Donald Trump wins US presidency, GOP reclaims Senate majority” (på amerikansk engelska). The Seattle Times. https://www.seattletimes.com/nation-world/nation/the-latest-donald-trump-wins-us-presidency-gop-reclaims-senate-majority/. Läst 6 november 2024. 
  8. ^ Jeff Saperstone (11 mars 2024). ”Here's why abortion will be such a big issue for the ballot come November” (på amerikansk engelska). NBC Boston. https://www.nbcboston.com/news/local/heres-why-abortion-will-be-such-a-big-issue-for-the-ballot-come-november/3305057/. Läst 31 oktober 2024. 
  9. ^ ”7 big issues at stake in the 2024 election” (på engelska). NBC News. 17 april 2024. https://www.nbcnews.com/politics/2024-election/issues-trump-biden-2024-election-health-care-abortion-tax-immigration-rcna147637. Läst 31 oktober 2024. 
  10. ^ ”Opinion: The 2024 election just might turn on … climate change?”. Press Herald. 30 januari 2024. https://www.pressherald.com/2024/01/30/opinion-the-2024-election-just-might-turn-on-climate-change/. Läst 31 oktober 2024. 
  11. ^ ”Americans agree that the 2024 election will be pivotal for democracy, but for different reasons” (på engelska). AP News. 15 december 2023. https://apnews.com/article/democracy-2024-election-trump-biden-poll-39309519c8473175c25ab5a305e629ba. Läst 31 oktober 2024. 
  12. ^ Charlie Cook (2 mars 2023). ”Will 2024 Be About the Economy, or the Candidates?” (på engelska). Cookpolitical. https://www.cookpolitical.com/analysis/national/national-politics/will-2024-be-about-economy-or-candidates. Läst 31 oktober 2024. 
  13. ^ Julia Manchester (29 januari 2023). ”Republicans see education as winning issue in 2024” (på amerikansk engelska). The Hill. https://thehill.com/homenews/campaign/3833724-republicans-see-education-as-winning-issue-in-2024/. Läst 31 oktober 2024. 
  14. ^ Alexander Ward och Matt Berg (20 oktober 2023). ”2024: The foreign policy election?” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/newsletters/national-security-daily/2023/10/20/2024-the-foreign-policy-election-00122691. Läst 31 oktober 2024. 
  15. ^ ”Trump says he will renew efforts to replace 'Obamacare' if he wins a second term” (på engelska). AP News. 27 november 2023. https://apnews.com/article/trump-obamacare-health-care-biden-c2b1f5776310870deed2fb997b07fc2c. Läst 31 oktober 2024. 
  16. ^ A. B. C. News. ”Here's where the 2024 presidential candidates stand on LGBTQ+ issues” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/2024-presidential-candidates-stand-lgbtq-issues/story?id=103313107. Läst 31 oktober 2024. 
  17. ^ ”U.S. Presidential Inauguration | Washington DC” (på engelska). washington.org. https://washington.org/inauguration. Läst 31 oktober 2024. 
  18. ^ ”Harris has called Trump to concede the 2024 presidential race” (på amerikansk engelska). NBC News. 6 november 2024. https://www.nbcnews.com/politics/2024-election/harris-expected-call-trump-concede-race-rcna178931. Läst 7 november 2024. 
  19. ^ ”One way Trump is fighting history: Election losers usually lose the rematch, too” (på engelska). NBC News. 25 november 2023. https://www.nbcnews.com/politics/2024-election/one-way-trump-fighting-history-election-losers-usually-lose-rematch-rcna117883. Läst 31 oktober 2024. 
  20. ^ ”At first Biden-Trump debate, age will be in the spotlight” (på brittisk engelska). www.bbc.com. https://www.bbc.com/news/articles/cn00e8dzq46o. Läst 31 oktober 2024. 
  21. ^ ”Två döda efter skottlossning på Trumps kampanjmöte”. Sveriges Television. 14 juli 2024. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/skott-avlossade-mot-trump. Läst 22 juli 2024. 
  22. ^ ”Misstänkt mordförsök på Donald Trump i Florida – detta vet vi”. Sveriges Television. 16 september 2024. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/misstankt-mordforsok-pa-donald-trump-i-florida-detta-vet-vi. Läst 4 november 2024. 
  23. ^ Lindgren, Linus (21 juli 2024). ”Joe Biden drar sig ur valet: ”Har varit största äran i mitt liv att vara president””. Omni. https://omni.se/joe-biden-hoppar-av-presidentvalet/a/rPP1O3. Läst 9 oktober 2024. 
  24. ^ Ohlsén, Jacob (22 juli 2024). ”Republikanernas svar: Biden måste avgå”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/nyheter/varlden/republikanernas-svar-biden-maste-avga.e70503b1-5517-41b7-849d-202e2ca94f58. Läst 22 juli 2024. 
  25. ^ Skelley, Geoffrey (25 juli 2024). ”Biden isn't the first president to drop a reelection bid” (på amerikansk engelska). AP News. https://abcnews.go.com/538/biden-president-drop-reelection-bid/story?id=112248267. Läst 4 november 2024. 
  26. ^ Min Kim, Seung (6 augusti 2024). ”Kamala Harris is now Democratic presidential nominee, will face off against Donald Trump this fall” (på amerikansk engelska). AP News. https://apnews.com/article/harris-democratic-presidential-nomination-eb43b6b346cc644b2d195315cb2bfb20. Läst 4 november 2024. 
  27. ^ Nyheter, S. V. T. (6 november 2024). ”Donald Trump utropar sig till segrare i presidentvalet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fordel-for-trump-spand-vantan-pa-avgorandet. Läst 6 november 2024. 
  28. ^ Paul Steinhauser Brooke Singman (31 oktober 2024). ”Fox News projects Donald Trump defeats Kamala Harris to become 47th president of the United States” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/politics/fox-news-projects-donald-trump-defeats-kamala-harris-become-47th-president-united-states. Läst 6 november 2024. 
  29. ^ Elise Hammond, Antoinette Radford, Aditi Sangal, Michelle Shen (6 november 2024). ”Live updates: 2024 presidential election | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/politics/live-news/election-trump-harris-11-06-24/index.html. Läst 6 november 2024. 
  30. ^ ”Live election updates: Donald Trump wins U.S. presidency” (på engelska). AP News. https://apnews.com/live/trump-harris-election-updates-11-5-2024. Läst 6 november 2024. 
  31. ^ ”Trump's U.S. election win: how world leaders reacted”. Reuters. https://www.reuters.com/world/us/global-reaction-us-presidential-election-2024-11-06/. Läst 6 november 2024. 
  32. ^ ”Donald Trump To Be Second US President To Get 2 Non-Consecutive Terms” (på engelska). NDTV World. https://www.ndtv.com/world-news/us-elections-2024-donald-trump-only-second-us-president-to-win-two-non-consecutive-terms-after-grover-cleveland-6956200. Läst 6 november 2024. 
  33. ^ ”Donald Trump to be first convicted felon to hold office. Check his other historic firsts” (på engelska). The Economic Times. https://economictimes.indiatimes.com/news/international/global-trends/donald-trump-to-be-first-convicted-felon-to-hold-office-check-his-other-historic-firsts/articleshow/115013842.cms?from=mdr. Läst 6 november 2024. 
  34. ^ ”Donald Trump Becomes First Republican To Win Popular Vote In 20 Years” (på engelska). NDTV World. https://www.ndtv.com/world-news/2024-us-elections-donald-trump-set-to-become-first-republican-to-win-popular-vote-in-20-years-6955598. Läst 10 november 2024. 
  35. ^ ”Kamala Harris concedes election to Trump but vows to fight on” (på amerikansk engelska). Reuters. 6 november 2024. https://www.reuters.com/world/us/kamala-harris-concedes-election-vows-fight-2024-11-06/. Läst 7 november 2024. 
  36. ^ ”Våldet hänger i luften i USA”. www.ui.se. https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2024/september/valdet-hanger-i-luften-i-usa/. Läst 3 november 2024. 
  37. ^ Kinga Sandén (25 oktober 2024). ”Allt grövre hot mot valarbetare: ”Sluta räkna – annars mördar vi dina barn””. Omni. https://omni.se/allt-grovre-hot-mot-valarbetare-i-usa-jag-vet-var-dina-barn-gar-i-skolan/a/4BWrra. Läst 3 november 2024. 
  38. ^ A. B. C. News. ”Law enforcement on alert for Election Day threats, new report says” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/law-enforcement-alert-election-day-threats-new-report/story?id=115463531. Läst 4 november 2024. 
  39. ^ ”Texas election worker assaulted during early voting” (på engelska). Votebeat. 25 oktober 2024. https://www.votebeat.org/texas/2024/10/25/poll-worker-assaulted-bexar-county-maga-trump-hat/. Läst 3 november 2024. 
  40. ^ Amanda Musa (30 oktober 2024). ”Florida teen arrested after brandishing machete outside early voting location, police say” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/10/30/us/florida-teen-machete-arrest-early-voting/index.html. Läst 3 november 2024. 
  41. ^ Leingang, Rachel (4 november 2024). ”US election offices increase security measures amid ongoing threats” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/2024/nov/04/election-office-security-threats. Läst 4 november 2024. 
  42. ^ Chris Boyette (29 oktober 2024). ”Police are searching for the person who set ballot boxes on fire in Washington and Oregon. Here’s what we know” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/10/29/us/ballot-box-fires-what-we-know/index.html. Läst 3 november 2024. 
  43. ^ ”Republicans say they're quitting the 'biased' Commission on Presidential Debates” (på engelska). 14 april 2022. https://www.npr.org/2022/04/14/1092916451/republicans-say-theyre-quitting-the-biased-commission-on-presidential-debates. Läst 10 oktober 2024. 
  44. ^ ”Biden and Trump, trading barbs, agree to 2 presidential debates, in June and September” (på engelska). 16 maj 2024. https://apnews.com/article/2024-election-presidential-debates-biden-trump-6b1d1dbb2ed61c7637041b23662d7da8. Läst 11 oktober 2024. 
  45. ^ Stephen Collinson (28 juni 2024). ”Analysis: Biden’s disastrous debate pitches his reelection bid into crisis | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/06/28/politics/biden-trump-presidential-debate-analysis/index.html. Läst 3 november 2024. 
  46. ^ Leingang, Rachel (28 juni 2024). ”Biden’s poor performance and Trump’s lies: four key takeaways from the debate” (på brittisk engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/article/2024/jun/27/trump-biden-cnn-presidential-debate-reaction-highlights. Läst 3 november 2024. 
  47. ^ ”Biden concedes debate fumbles but declares he will defend democracy. Dems stick by him — for now” (på engelska). AP News. 28 juni 2024. https://apnews.com/article/trump-biden-debate-age-democrats-b93d7ffaad75fd423ea3953fe16287f0. Läst 3 november 2024. 
  48. ^ Stewart Prest (11 september 2024). ”How Kamala Harris won the U.S. presidential debate against Donald Trump” (på amerikansk engelska). The Conversation. https://theconversation.com/how-kamala-harris-won-the-u-s-presidential-debate-against-donald-trump-238857. Läst 3 november 2024. 
  49. ^ A. B. C. News. ”Harris seen as debate winner while maintaining slight lead over Trump: POLL” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/harris-debate-winner-maintaining-slight-lead-trump-poll/story?id=113673862. Läst 3 november 2024. 
  50. ^ ”Harris Offers 2 Debates With Trump: ‘The Debate About Debates Is Over’” (på engelska). Forbes. 15 augusti 2024. https://www.forbes.com/sites/mollybohannon/2024/08/15/harris-offers-2-debates-with-trump-the-debate-about-debates-is-over/. Läst 11 oktober 2024. 
  51. ^ ”Trump rules out another presidential debate against Harris” (på engelska). BBC News. 13 september 2024. https://www.bbc.com/news/articles/cn9l9500vg7o. Läst 11 oktober 2024. 
  52. ^ Nyheter, S. V. T. (2 oktober 2024). ”Jämn debatt mellan JD Vance och Tim Walz inför valet i USA”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/jamn-debatt-mellan-jd-vance-och-tim-walz. Läst 3 november 2024. 
  53. ^ ”Who won the vice presidential debate? More say Vance than Walz | YouGov” (på amerikansk engelska). today.yougov.com. https://today.yougov.com/politics/articles/50649-who-won-the-vice-presidential-debate-more-say-vance-than-walz. Läst 3 november 2024. 
  54. ^ Newell, Jim (2 oktober 2024). ”J.D. Vance Won the Debate. But Tim Walz Got the Clip.” (på amerikansk engelska). Slate. ISSN 1091-2339. https://slate.com/news-and-politics/2024/10/vp-debate-winner-vance-walz-aca-climate-change-china-abortion.html. Läst 3 november 2024. 
  55. ^ Emanuel SideaText (2 oktober 2024). ”Bedömare: Vance vann tv-debatten mot Walz”. Dagens industri. https://www.di.se/nyheter/bedomare-vance-vann-tv-debatten-mot-walz/. Läst 3 november 2024. 
  56. ^ ”Vågmästarstater och det amerikanske valsystemet”. www.ui.se. https://www.ui.se/utblick/utblick-96-vagmastarstater-och-det-amerikanska-valsystemet/. Läst 3 november 2024. 
  57. ^ Nyheter, S. V. T. (10 september 2024). ”Guide: USA-val 2024 – allt du behöver veta”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/guide-usa-val-2024-allt-du-behover-veta. Läst 3 november 2024. 
  58. ^ Ryan Best, Aaron Bycoffe, Ritchie King, Dhrumil Mehta and Anna Wiederkehr (28 juni 2018). ”California : President: general election : 2024 Polls” (på engelska). FiveThirtyEight. https://projects.fivethirtyeight.com/polls/president-general/2024/california/. Läst 3 november 2024. 
  59. ^ [a b] ”Då räknas rösterna om i vågmästarstaterna”. DN.se. 31 oktober 2024. https://www.dn.se/varlden/da-raknas-rosterna-om-i-vagmastarstaterna/. Läst 3 november 2024. 
  60. ^ ”Trump wins Arizona to clinch sweep of seven battleground states” (på amerikansk engelska). The Guardian. 10 november 2024. https://www.theguardian.com/us-news/2024/nov/10/trump-wins-arizona-completing-sweep-of-all-seven-battleground-states-ap-reports. Läst 10 november 2024. 
  61. ^ ”On this day, Bush v. Gore settles 2000 presidential race | Constitution Center” (på engelska). National Constitution Center – constitutioncenter.org. https://constitutioncenter.org/blog/on-this-day-bush-v-gore-anniversary. Läst 3 november 2024. 
  62. ^ Henry Redman. ”Election recount will cost Trump almost $8 million • Wisconsin Examiner” (på amerikansk engelska). Wisconsin Examiner. https://wisconsinexaminer.com/briefs/election-recount-will-cost-trump-almost-8-million/. Läst 3 november 2024. 
  63. ^ Nyheter, S. V. T. (4 november 2024). ”En dag kvar – så är läget i delstaterna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/en-dag-kvar-sa-ar-laget-i-delstaterna. Läst 4 november 2024. 
  64. ^ ”Here's why abortion will be such a big issue for the ballot come November”. NBC. March 11, 2024. https://www.nbcboston.com/news/local/heres-why-abortion-will-be-such-a-big-issue-for-the-ballot-come-november/3305057/. 
  65. ^ ”7 big issues at stake in the 2024 election”. NBC. April 17, 2024. https://www.nbcnews.com/politics/2024-election/issues-trump-biden-2024-election-health-care-abortion-tax-immigration-rcna147637. 
  66. ^ For sources on this, see:
  67. ^ Julia Shapero (22 juni 2022). ”Trump credits himself for abortion ruling”. Axios. https://www.axios.com/2022/06/24/trump-credits-himself-for-abortion-ruling. Läst 3 november 2024. 
  68. ^ ”Harris banks on abortion ballot measures for Southwest path to victory”. Washington Examiner. https://www.msn.com/en-us/news/politics/harris-banks-on-abortion-ballot-measures-for-southwest-path-to-victory/ar-AA1oxuJJ. 
  69. ^ ”Abortion Rights Are on the Ballot in Arizona. Will It Impact the Presidential Race?”. The Wall Street Journal. https://www.msn.com/en-us/news/politics/abortion-rights-are-on-the-ballot-in-arizona-will-it-impact-the-presidential-race/ar-AA1qdHmS?ocid=BingNewsSerp. 
  70. ^ ”Is Florida in Play for Kamala Harris?”. Newsweek. https://www.msn.com/en-us/news/politics/is-florida-in-play-for-kamala-harris/ar-AA1qeKVX?ocid=BingNewsSerp. 
  71. ^ ”Where Kamala Harris Stands on the Issues: Abortion, Immigration and More”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2024/07/21/us/politics/kamala-harris-abortion-immigration-economy-israel.html. Läst 3 november 2024. 
  72. ^ A. B. C. News. ”Project 2025 and abortion: Harris tries to pin monitoring pregnancies to Trump” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/project-2025-abortion-harris-pin-monitoring-pregnancies-trump/story?id=113585526. Läst 3 november 2024. 
  73. ^ Cortellessa, Eric (April 30, 2024), ”How Far Trump Would Go”, Time, https://time.com/6972021/donald-trump-2024-election-interview/, läst 11 maj 2024 
  74. ^ Sarah McCammon (10 september 2024). ”Trump repeats the false claim that Democrats support abortion 'after birth' in debate”. NPR. https://www.npr.org/2024/09/10/nx-s1-5107942/abortion-roe-wade-ivf-donald-trump-kamala-harris-debate-2024. Läst 3 november 2024. 
  75. ^ . https://www.cbsnews.com/news/trump-falsely-claims-democrats-support-abortions-after-birth/. 
  76. ^ [a b c] ”Fem sakfrågor som kan avgöra presidentvalet i USA”. Dagens Arena. https://www.dagensarena.se/innehall/ferm-sakfragor-som-kan-avgora-presidentvalet-usa/. Läst 3 november 2024. 
  77. ^ ”Trump once called Jan. 6 a 'heinous attack.' Now he calls it a 'day of love.'” (på engelska). NBC News. 17 oktober 2024. https://www.nbcnews.com/politics/donald-trump/trump-called-jan-6-henious-attack-now-calls-day-love-rcna175942. Läst 3 november 2024. 
  78. ^ BBC News (29 oktober 2024). ”Donald Trump responds to accusations he is a 'facist'. #Trump #BBCNews”. https://www.youtube.com/watch?v=jRChBdJMW4M. Läst 3 november 2024. 
  79. ^ ”Grön kandidat uppmanas dra sig ur USA-valet”. www.aftonbladet.se. 1 november 2024. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/MndKW0/gron-kandidat-uppmanas-dra-sig-ur-usa-valet. Läst 3 november 2024. 
  80. ^ ”Trump’s Tax and Tariff Ideas: Details & Analysis” (på amerikansk engelska). Tax Foundation. 14 oktober 2024. https://taxfoundation.org/research/all/federal/donald-trump-tax-plan-2024/. Läst 3 november 2024. 
  81. ^ ”Kamala Harris föreslår att höja bolagsskatten i USA”. Affärsvärlden. https://www.affarsvarlden.se/artikel/kamala-harris-foreslar-att-hoja-bolagsskatten-i-usa. Läst 3 november 2024. 
  82. ^ Eric Revell (28 oktober 2024). ”How much would the Harris and Trump economic plans add to the debt?” (på amerikansk engelska). FOXBusiness. https://www.foxbusiness.com/politics/how-much-would-harris-trump-economic-plans-add-debt. Läst 3 november 2024. 
  83. ^ Kaia Hubbard (31 oktober 2024). ”Compare Trump and Harris' views on LGBTQ rights and marriage equality - CBS News” (på amerikansk engelska). www.cbsnews.com. https://www.cbsnews.com/news/trump-harris-lgbtq-rights-2024/. Läst 3 november 2024. 
  84. ^ ”A 2024 Vulnerability”. 2024-11-03. https://www.nytimes.com/2024/01/17/briefing/immigration-policy-democrats.html. Läst The New York Times. 
  85. ^ ”Americans agree that the 2024 election will be pivotal for democracy, but for different reasons”. Associated Press. December 15, 2023. https://apnews.com/article/democracy-2024-election-trump-biden-poll-39309519c8473175c25ab5a305e629ba. 
  86. ^ ”Sharply More Americans Want to Curb Immigration to U.S.”. Gallup. July 12, 2024. https://news.gallup.com/poll/647123/sharply-americans-curb-immigration.aspx. 
  87. ^ ”Where Kamala Harris Stands on the Issues: Abortion, Immigration and More”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2024/07/21/us/politics/kamala-harris-abortion-immigration-economy-israel.html. Läst 3 november 2024. 
  88. ^ ”Sweeping Raids, Giant Camps and Mass Deportations: Inside Trump’s 2025 Immigration Plans”. The New York Times. https://www.nytimes.com/2023/11/11/us/politics/trump-2025-immigration-agenda.html. Läst 3 november 2024. 
  89. ^ Cortellessa, Eric (April 30, 2024), ”How Far Trump Would Go”, Time, https://time.com/6972021/donald-trump-2024-election-interview/, läst 11 maj 2024 
  90. ^ [a b] ”Klimatet: Skillnaderna mellan Harris och Trump”. miljo-utveckling.se. https://miljo-utveckling.se/klimatet-skillnaderna-mellan-harris-och-trump/. Läst 3 november 2024. 
  91. ^ ”Harris supported the Green New Deal. Now, she's promoting domestic oil drilling” (på amerikansk engelska). WHYY. https://whyy.org/articles/harris-climate-energy-policy-domestic-oil-drilling/. Läst 3 november 2024. 
  92. ^ ”Harris, in Michigan, Tries to Head Off Trump’s Attacks Over Gas Cars”. nytimes. 3 november 2024. https://www.nytimes.com/2024/10/04/us/politics/kamala-harris-trump-gas-cars-evs-michigan.html. 
  93. ^ Nyheter, S. V. T. (26 oktober 2024). ”Fouads USA: Valfrågan som kan avgöra i det ”tysta””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/fouads-usa-valfragan-som-kan-avgora-i-det-tysta. Läst 3 november 2024. 
  94. ^ ”Kamala Harris wants a $35 insulin cap. Here's what it costs in the U.S. and 8 other countries” (på engelska). Quartz. 28 augusti 2024. https://qz.com/insulin-prices-us-world-1851630498. Läst 3 november 2024. 
  95. ^ ”Robert F Kennedy Jr says Donald Trump would push to remove fluoride from water” (på engelska). Harrow Times. 3 november 2024. https://www.harrowtimes.co.uk/news/national/24696811.robert-f-kennedy-jr-says-donald-trump-push-remove-fluoride-water/. Läst 3 november 2024. 
  96. ^ [a b] ”Trump’s plans if he returns to the White House include deportation raids, tariffs and mass firings”. AP. 12 november 2023. https://apnews.com/article/trump-policies-agenda-election-2024-second-term-d656d8f08629a8da14a65c4075545e0f. Läst 3 november 2024. 
  97. ^ Meridith McGraw (26 januari 2023). ”Trump unveils new education policy loaded with culture war proposals”. Politico. https://www.politico.com/news/2023/01/26/trump-unveils-education-policy-culture-war-00079784. Läst 3 november 2024. 
  98. ^ James Oliphant och Gram Slattery (28 oktober 2024). ”Trump's second-term agenda: deportations, trade wars, cutting corporate tax rate”. Reuters. https://www.reuters.com/world/us/payback-time-trump-plans-mass-firings-deportations-second-term-2023-11-14/. Läst 3 november 2024. 
  99. ^ Meridith McGraw (26 januari 2023). ”Trump unveils new education policy loaded with culture war proposals”. Politico. https://www.politico.com/news/2023/01/26/trump-unveils-education-policy-culture-war-00079784. Läst 3 november 2024. 
  100. ^ James Oliphant och Gram Slattery (28 oktober 2024). ”Trump's second-term agenda: deportations, trade wars, cutting corporate tax rate”. Reuters. https://www.reuters.com/world/us/payback-time-trump-plans-mass-firings-deportations-second-term-2023-11-14/. Läst 3 november 2024. 
  101. ^ A. B. C. News. ”Where Harris, Trump stand on school choice, voucher programs” (på engelska). ABC News. https://abcnews.go.com/Politics/harris-trump-stand-school-choice-voucher-programs/story?id=113618875. Läst 3 november 2024. 
  102. ^ ”Kamala Harris calls out book bans at Houston AFT meeting” (på engelska). www.advocate.com. https://www.advocate.com/election/kamala-harris-aft-convention-texas. Läst 3 november 2024. 
  103. ^ ”Kamala harris teachers union speech”. New York Times. 3 november 2024. https://www.nytimes.com/2024/07/25/us/kamala-harris-teachers-union-speech.html. 
  104. ^ ”Trump’s Plan for NATO Is Emerging”. Politico. https://www.politico.com/news/magazine/2024/07/02/nato-second-trump-term-00164517. Läst 3 november 2024. 
  105. ^ ”Harris för Europas säkerhet”. www.ui.se. https://www.ui.se/utrikesmagasinet/analyser/2024/oktober/usa-paket/harris-for-europas-sakerhet/. Läst 3 november 2024. 
  106. ^ Karlsson/TT, Mia Holmberg (11 september 2024). ”Trump: Israel går under om Harris vinner”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/vg6q4V/trump-israel-gar-under-om-harris-vinner. Läst 3 november 2024. 
  107. ^ Emma Hedlin (2 november 2024). ”Arabamerikan som stöttar Trump: ”Harris måste betala för kriget i Gaza””. Omni. https://omni.se/arabamerikan-som-stottar-trump-harris-maste-betala-for-kriget-i-gaza/a/vgxvPp. Läst 3 november 2024. 
  108. ^ ”Trump netanyahu support gaza lebanon/”. Washington post. https://www.washingtonpost.com/politics/2024/10/25/trump-netanyahu-support-gaza-lebanon/. Läst 3 november 2024. 
  109. ^ Ewan Palmer News Reporter (4 november 2024). ”How early voting looks the day before Election 2024” (på engelska). Newsweek. https://www.newsweek.com/early-voting-figures-2024-election-republican-democrats-1979690. Läst 4 november 2024. 
  110. ^ Khaleda Rahman National Correspondent (31 oktober 2024). ”Women dominate early voting as Donald Trump supporters get nervous” (på engelska). Newsweek. https://www.newsweek.com/women-dominate-early-voting-trump-supporters-nervous-1977757. Läst 4 november 2024. 
  111. ^ ”Two charts and a map to help make sense of all the early voting data” (på engelska). NBC News. 4 november 2024. https://www.nbcnews.com/data-graphics/2024-early-vote-data-map-rcna177666. Läst 4 november 2024. 
  112. ^ ”The Green Papers: 2024 Presidential Candidate Ballot Access by State”. www.thegreenpapers.com. https://www.thegreenpapers.com/G24/President-BallotAccessByState.phtml. Läst 4 november 2024. 
  113. ^ McFadden, Alyce; Robinson, Taylor; Abraham, Leanne (29 april 2024). ”Where Independent and Third-Party Presidential Candidates Are On the Ballot” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/interactive/2024/us/politics/presidential-candidates-third-party-independent.html. Läst 4 november 2024. 
  114. ^ ”Write-in candidates for federal and state elections | USAGov” (på engelska). www.usa.gov. https://www.usa.gov/write-in-candidates. Läst 4 november 2024. 
  115. ^ [a b] ”Federal Election Commission.”. https://www.fec.gov/resources/cms-content/documents/federalelections2020.pdf. Läst 5 november 2024. 
  116. ^ ”2024 Presidential Ratings”. Inside Elections. https://www.insideelections.com/ratings/president/2024-presidential-ratings. Läst 5 november 2024. 
  117. ^ ”2024 CPR Electoral College Ratings”. Cook Political Report. https://www.cookpolitical.com/ratings/presidential-race-ratings. Läst 5 november 2024. 
  118. ^ Kyle Kondik J. Miles Coleman and Larry J. Sabato (4 november 2024). ”Our Final 2024 Ratings” (på amerikansk engelska). Sabato's Crystal Ball. https://centerforpolitics.org/crystalball/our-final-2024-ratings/. Läst 5 november 2024. 
  119. ^ ”2024 Presidential Election Predictions | The Hill and DDHQ”. The Hill. https://elections2024.thehill.com/forecast/2024/president/. Läst 5 november 2024. 
  120. ^ G. Elliott Morris (11 juni 2024). ”Who Is Favored To Win The 2024 Presidential Election?” (på engelska). FiveThirtyEight. https://projects.fivethirtyeight.com/2024-election-forecast/. Läst 5 november 2024. 
  121. ^ ”Harris v Trump: 2024 presidential election prediction model” (på engelska). The Economist. https://www.economist.com/interactive/us-2024-election/prediction-model/president. Läst 5 november 2024. 
  122. ^ ”Harris picks Minnesota Gov. Tim Walz as her running mate” (på engelska). CNN Politics. 6 augusti 2024. https://www.cnn.com/2024/08/06/politics/tim-walz-harris-vice-president/index.html. Läst 6 augusti 2024. 
  123. ^ ”Jason Palmer Announces Bid to Join 2024 Presidential Race” (på engelska). PR Newsire. https://www.prnewswire.com/news-releases/jason-palmer-announces-bid-to-join-2024-presidential-race-301984240.html. Läst 3 oktober 2024. 
  124. ^ ”No-name Democrat Jason Palmer who BEAT Biden in the American Samoa caucus drops out of 2024 race for presiden” (på engelska). Daily mail. https://www.dailymail.co.uk/news/article-13426209/No-Democrat-Jason-Palmer-BEAT-Biden-American-Samoa-caucus-drops-2024-race-president.html. Läst 3 oktober 2024. 
  125. ^ ”Dean Phillips Halts Long-Shot Presidential Bid”. The New York Times. 6 mars 2024. https://www..com/2024/03/06/us/politics/dean-phillips-drops-out.html. Läst 21 juli 2024. 
  126. ^ ”Democratic Rep. Dean Phillips launches a White House bid, challenging Biden” (på engelska). NBC News. 27 oktober 2023. https://www.nbcnews.com/politics/2024-election/democratic-rep-dean-phillips-launches-white-house-bid-challenging-bide-rcna122202. Läst 8 november 2023. 
  127. ^ ”Marianne Williamson ends her 2024 presidential run” (på engelska). POLITICO. 7 februari 2024. https://www.politico.com/news/2024/02/07/marianne-williamson-drops-out-2024-00140297. Läst 17 februari 2024. 
  128. ^ ”Trump announces 2024 run nearly two years after inspiring deadly Capitol riot” (på engelska). The Guardian. https://www.theguardian.com/us-news/2022/nov/15/donald-trump-announces-presidential-run-2024-midterms-ron-desantis. Läst 14 december 2022. 
  129. ^ ”Trump picks Sen. JD Vance of Ohio, a once-fierce critic turned loyal ally, as his GOP running mate” (på engelska). AP News. 15 juli 2024. https://apnews.com/article/trump-vice-president-vance-rubio-burgum-rnc-6cc438a8370a21b2631f5a53b06b71d0. Läst 6 augusti 2024. 
  130. ^ ”Nikki Haley utmanar Donald Trump – vill bli republikansk presidentkandidat”. SVT Nyheter. 14 februari 2023. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/niki-haley-utmanar-donald-trump-vill-bli-republikansk-presidentkandidat. Läst 15 februari 2023. 
  131. ^ ”Opinion | Ramaswamy for President? Readers Respond” (på engelska). Washington Journal. https://www.wsj.com/articles/vivek-ramaswamy-for-president-republican-2024-ad9976c5. Läst 6 mars 2023. 
  132. ^ ”Asa Hutchinson med i republikanska presidentkampen – ”Trump borde hoppa av””. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/a/7-10031878. Läst 12 april 2023. 
  133. ^ ”Ron DeSantis besked: Utmanar Trump i valet”. Svenska Dagbladet. 24 maj 2023. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/rlX9RR/desantis-utmanar-trump. Läst 24 maj 2023. 
  134. ^ ”Republikanen Chris Christie ställer upp i presidentvalet”. Svenska YLE. https://svenska.yle.fi/a/7-10035814. Läst 7 juni 2023. 
  135. ^ Dickinson, Tim (10 september 2024). ”This Presidential Candidate Wants You to Be Able to Get an Abortion and Buy a Rocket Launcher” (på engelska). Rolling Stone. https://www.rollingstone.com/politics/politics-features/who-is-chase-oliver-libertarian-party-pick-president-1235099236/. Läst 15 oktober 2024. 
  136. ^ Ruhiyyih Ewing, Giselle (27 april 2024). ”Constitution Party nominates anti-abortion activist Randall Terry for president” (på engelska). Politico. https://www.politico.com/news/2024/04/27/constitution-party-randall-terry-election-2024-00154790. Läst 15 oktober 2024. 
  137. ^ Jill Stein Green Party candidate for President of the United States (28 oktober 2024). ”Jill Stein: Why You Should Vote Green | Opinion” (på engelska). Newsweek. https://www.newsweek.com/jill-stein-why-vote-green-opinion-1975532. Läst 30 oktober 2024. 
  138. ^ ”Robert F. Kennedy, Jr. Official Campaign” (på engelska). Kennedy24. https://www.kennedy24.com/. Läst 12 november 2023. 
  139. ^ [a b] ”Robert F Kennedy Jr suspends campaign and backs Trump” (på engelska). BBC News. https://www.bbc.com/news/articles/cwy5ekxlwzgo. Läst 24 augusti 2024. 
  140. ^ Krieg, Gregory (5 oktober 2023). ”Cornel West drops Green Party bid and will run for president as an independent” (på engelska). CNN Politics. https://www.cnn.com/2023/10/05/politics/cornel-west-independent-president-green-party/index.html. Läst 20 februari 2024. 
  141. ^ ”Afroman Announces His Plans To Run For President In 2024” (på engelska). iHeart. https://www.iheart.com/content/2022-12-21-afroman-announces-his-plans-to-run-for-president-in-2024/. Läst 28 december 2022. 
  142. ^ ”Kanye West Hires Milo Yiannopoulos to Run YE24 Campaign, Boots Nick Fuentes” (på engelska). TMZ. https://www.tmz.com/2023/05/04/kanye-west-milo-yinnapolous-ye24-director-political-operations-nick-fuentes/. Läst 7 maj 2023. 
  143. ^ ”Tulsi Gabbard teases 2024 presidential bid” (på engelska). Washington Examiner. 14 juli 2023. https://www.washingtonexaminer.com/news/campaigns/tulsi-gabbard-teases-2024-presidential-bid. Läst 3 augusti 2023. 
  144. ^ ”‘Catholics for Harris-Walz’ virtual event abruptly canceled” (på engelska). Catholic News Agency. https://www.catholicnewsagency.com/news/258745/catholics-for-harris-walz-virtual-event-abruptly-canceled. Läst 28 oktober 2024. 
  145. ^ Gans, Jared (19 juli 2024). ”Hulk Hogan brings the house down at RNC” (på engelska). The Hill. https://thehill.com/homenews/campaign/4781031-hulk-hogan-trump-rnc/. Läst 28 oktober 2024. 
  146. ^ [a b] ”Katy Perry and Ariana Grande among stars to endorse Kamala Harris for president” (på engelska). The Independent. 22 juli 2024. https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/music/news/kamala-harris-president-katy-perry-ariana-grande-jamie-lee-curtis-b2583697.html. Läst 28 oktober 2024. 
  147. ^ [a b] ”Influencers offer public support to Trump after assassination attempt but keep mum on Biden” (på engelska). NBC News. 18 juli 2024. https://www.nbcnews.com/tech/internet/trump-jake-paul-influencer-support-donald-faze-bryce-hall-rcna162235. Läst 28 oktober 2024. 
  148. ^ ”Dozens of high-profile business execs endorse Kamala Harris” (på engelska). Axios. 6 september 2024. https://www.axios.com/2024/09/06/kamala-harris-business-endorsement. Läst 28 oktober 2024. 
  149. ^ ”Dick Cheney says he’s voting for Harris in November and Trump ‘can never be trusted with power again’” (på engelska). CNN Politics. 6 september 2024. https://edition.cnn.com/2024/09/06/politics/dick-cheney-kamala-harris-president/index.html. Läst 28 oktober 2024. 
  150. ^ ”Trump keeps edge among evangelicals, but there is an opening for challengers” (på engelska). Reuters. 20 april 2023. https://www.reuters.com/world/us/trump-keeps-edge-among-evangelicals-there-is-an-opening-challengers-2023-04-20/. Läst 28 oktober 2024. 
  151. ^ Leyva, Diana (18 juli 2024). ”Kid Rock teases Republican National Convention performance, shows support for Donald Trump” (på amerikansk engelska). USA TODAY. https://www.usatoday.com/story/entertainment/music/2024/07/18/kid-rock-republican-national-convention-performance/74462108007/. Läst 28 oktober 2024. 
  152. ^ ”Mary Trump's Kamala Harris remark goes viral—"I finally agree with Donald"” (på engelska). Newsweek. 22 juli 2024. https://www.newsweek.com/mary-trump-kamala-harris-donald-trump-1928269. Läst 28 oktober 2024. 
  153. ^ ”Elon Musk endorses Trump in presidential race, calls him "tough"” (på engelska). Reuters. 13 juli 2024. https://www.reuters.com/world/us/elon-musk-says-he-fully-endorses-tough-trump-posts-photo-2024-07-13/. Läst 28 oktober 2024. 
  154. ^ Cain, Sian (22 juli 2024). ”‘Harris for America!’: Hollywood reacts with gratitude – and relief – as Joe Biden steps aside” (på engelska). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/us-news/article/2024/jul/22/joe-biden-kamala-harris-standing-down-us-celebrities-reaction. Läst 28 oktober 2024. 
  155. ^ Chan, Anna (24 juli 2024). ”Olivia Rodrigo Shows Her Support for Kamala Harris’ 2024 Presidential Run” (på amerikansk engelska). Billboard. https://www.billboard.com/music/music-news/olivia-rodrigo-endorses-kamala-harris-2024-presidential-run-1235738592/. Läst 28 oktober 2024. 
  156. ^ Loh, Matthew. ”Rudy Giuliani said he'll be disbarred but that supporting Trump would 'help me in heaven for sticking to my principles'” (på engelska). Business Insider. https://www.businessinsider.com/rudy-giuliani-says-supporting-trump-would-help-me-in-heaven-2024-3. Läst 28 oktober 2024. 
  157. ^ ”Nu får Kamala Harris det enorma stödet hon väntat på av Taylor Swift”. Svenska YLE. 11 september 2024. https://svenska.yle.fi/a/7-10063632. Läst 28 oktober 2024. 
  158. ^ ”Astronaut Buzz Aldrin endorses Trump for president” (på engelska). Politico. 30 oktober 2024. https://www.politico.com/live-updates/2024/10/30/2024-elections-live-coverage-updates-analysis/buzz-aldrin-endorses-trump-00186248. Läst 30 oktober 2024. 
  159. ^ Sharf, Zack (17 september 2024). ”Billie Eilish and Finneas Endorse Kamala Harris for President Because ‘We Can’t Let Extremists Control Our Lives, Our Freedoms and Our Future’” (på engelska). Variety. https://variety.com/2024/music/news/billie-eilish-endorses-kamala-harris-president-1236147555/. Läst 28 oktober 2024. 
  160. ^ ”Dr Phil endorses Trump for president at Madison Square Garden rally” (på engelska). The Independent. 28 oktober 2024. https://www.independent.co.uk/arts-entertainment/tv/news/dr-phil-trump-rally-endorsement-b2636667.html. Läst 30 oktober 2024. 
  161. ^ ”Former Republican California Gov. Arnold Schwarzenegger endorses Harris” (på engelska). ny1.com. 30 oktober 2024. https://ny1.com/nyc/all-boroughs/news/2024/10/30/arnold-schwarzenegger-endorses-harris-walz-republican-trump. Läst 31 oktober 2024. 
  162. ^ Hannah Dailey (27 augusti 2024). ”Musicians Supporting Donald Trump in the 2024 Presidential Election” (på amerikansk engelska). Billboard. https://www.billboard.com/lists/musicians-endorsing-donald-trump-president-2024/. Läst 31 oktober 2024. 
  163. ^ Emiliana Betancourt (2 november 2024). ”Harrison Ford Endorses Kamala Harris for President: ‘I’ve Got One Vote’ and ‘I’m Going to Use It to Move Forward’” (på amerikansk engelska). Variety. https://variety.com/2024/politics/news/harrison-ford-endorses-kamala-harris-president-1236192004/. Läst 3 november 2024. 
  164. ^ Dessi Gomez,Tom Tapp (31 oktober 2024). ”Trump Celebrity Endorsements: A List Of Celebrities Supporting The Ex-POTUS” (på amerikansk engelska). Deadline. https://deadline.com/gallery/donald-trump-celebrity-endorsements-kid-rock-jon-voight/. Läst 3 november 2024. 
  165. ^ Ryan Morik (31 oktober 2024). ”LeBron James endorses Kamala Harris: 'The choice is clear to me'” (på amerikansk engelska). Fox News. https://www.foxnews.com/sports/lebron-james-endorses-kamala-harris-the-choice-clear-me. Läst 5 november 2024. 
  166. ^ Alayna Treene, Kate Sullivan (5 november 2024). ”Joe Rogan endorses Trump on eve of the election | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/11/04/politics/joe-rogan-trump-endorsement/index.html. Läst 5 november 2024. 
  167. ^ Jake Tapper (23 juli 2024). ”George Clooney endorses Harris after calling for Biden’s exit | CNN Politics” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2024/07/23/politics/george-clooney-kamala-harris-2024/index.html. Läst 5 november 2024. 
  168. ^ Sarah Fortinsky (29 maj 2024). ”Dennis Quaid endorses Trump: ‘He stands up to people‘” (på amerikansk engelska). The Hill. https://thehill.com/blogs/in-the-know/4691188-dennis-quaid-piers-morgan-trump-biden-2024/. Läst 5 november 2024. 
v • r
USA USA:s presidentval
Val
1788–1789 • 1792 • 1796 • 1800 • 1804 • 1808 • 1812 • 1816 • 1820 • 1824 • 1828 • 1832 • 1836 • 1840 • 1844 • 1848 • 1852 • 1856 • 1860 • 1864 • 1868 • 1872 • 1876 • 1880 • 1884 • 1888 • 1892 • 1896 • 1900 • 1904 • 1908 • 1912 • 1916 • 1920 • 1924 • 1928 • 1932 • 1936 • 1940 • 1944 • 1948 • 1952 • 1956 • 1960 • 1964 • 1968 • 1972 • 1976 • 1980 • 1984 • 1988 • 1992 • 1996 • 2000 • 2004 • 2008 • 2012 • 2016 • 2020 • 2024
USA:s president • USA:s vicepresident • Supertisdagen • Primärval i USA • Partikonvent • Elektorskollegiet
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Presidentvalet_i_USA_2024&oldid=56264464”