Hoppa till innehållet

Oscar Alin

Från Wikipedia
Oscar Alin
Född22 december 1846[1][2][3]
Falu Kristine församling[1][2][4], Sverige
Död31 december 1900[1][3] (54 år)
Stockholm[1][3]
BegravdUppsala gamla kyrkogård[5][6]
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet[1][2]
SysselsättningHistoriker[1], politiker[1][7][8], statsvetare
Befattning
Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet (1882–1900)[1][3]
Förstakammarledamot, Uppsala läns valkrets (1889–1899)[2][7][8]
ArbetsgivareUppsala universitet
Politiskt parti
Första kammarens protektionistiska parti[3]
MakaGerda Alin
(g. 1879–)[3]
FöräldrarOskar Jonas Alin[1][3]
Maria Josefa Ekman[1][3]
Utmärkelser
Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1893)[9]
Kungliga Nordstjärneorden[1]
Redigera Wikidata

Oscar Josef Alin i riksdagen kallad Alin i Uppsala, född 22 december 1846 i Falun, död 31 december 1900 i Stockholm, var en svensk historiker och statsvetare som var skytteansk professor vid Uppsala universitet 1882–1900.

Oscar Alin föddes i Falun under en resa som hans föräldrar företog. Fadern, auditören Oscar Jonas Alin, var verksam i Leksand; farfadern Jonas Alin var häradshövding i Säters län[förtydliga] och Österdalarna. Modern hette Maria Josefa Ekman. Fadern avled när Oscar Alin var tre år, och farfadern året därefter. Den unge Oscar Alin växte huvudsakligen upp i Säter med sin mor. Modern, som var ättling till Christoffer Polhem, gifte om sig med kommissionslantmätare David Samuel Wolcker.[10]

Han studerade i Falun, och skrevs in vid Uppsala universitet hösten 1865. Han avlade filosofie kandidatexamen 1871, och hade under tiden haft tjänst som amanuens vid ärkebiskop Henrik Reuterdahls och professor skytteanus Wilhelm Erik Svedelius bibliotek. Den senare blev en fadersfigur för honom. Under studietiden hann han även översätta tyska verk i historia.

Den 21 maj 1872 disputerade Alin i historia med avhandlingen Bidrag till svenska rådets historia under medeltiden 1. Detta verk gav honom, förutom doktorstiteln även Geijers historiska pris,[11] och Svedelius erbjöd honom en tjänst som docent i statsvetenskap som han tillträdde nio dagar senare. Samma år blev han dessutom extra ordinarie amanuens vid universitetsbiblioteket.

Åren 1876–1882 var Alin vid sidan av karriären vid universitetet rektor för Uppsala högre elementarläroverk för flickor. Under den tiden upprätthöll han flera gånger den skytteanska professuren, men innehade även förordnanden i historia som adjunkt och extra ordinarie professor. Han var därtill verksam vid hovet och undervisade Victoria av Baden, samt prinsarna Oscar och Carl. Den 31 mars 1882 tillträdde han ämbetet som skytteansk professor.

I samband med att han tillträdde detta ämbete, blev han rekryterad till politiken. Han var ledamot av Uppsala läns landsting 1884 till sin död, och var ordförande där 1894 och 1899–1900. Han var censor under flera perioder. 1889–1899 deltog han i riksdagen för Uppsala i första kammaren, och var ledamot i Konstitutionsutskottet, hemliga utskottet, samt i kommittén om förhållandet mellan Sverige och Norge. Året före sin död blev han rektor för Uppsala universitet.

Han var ledamot av Kungliga Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Vitterhetsakademien, Vetenskapssocieteten i Uppsala, Humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala, kommendör av andra klassen av Nordstjärneorden, och hedersdoktor i juridik.

Oscar Alin är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.[12] Han var från 1879 gift med Gerda Elisabet Sallander, född 13 september 1859, död 13 september 1909, dotter till kyrkoherden i Forshälla, Edvard Wilhelm Sallander och hans hustru Hedvig Ulrika (Eleonora) Ladau.

Vetenskaplig och politisk gärning

[redigera | redigera wikitext]

Alin inledde sin statsvetenskapliga insats med doktorsavhandlingen, och till hans främsta verk i ämnet är Sveriges nydaningstid 1521–1611 (1877–78), biografiska skildringar av Karl XIV Johan (för detta verk erhöll Alin 1894 ett hederspris från Karl Johans förbundet), riksdagens historia, folk- och statsrättsliga skrifter om unionen med Norge, särskilt Den svensk–norska unionen (1889–91, 1902). Han var en förgrundsgestalt för tidens fosterlandskärlek, och bidrog avsevärt till att stärka den nationalanda som kännetecknar epoken. Hans mest berömda tes var att Norge tillfallit Sveriges konung såsom representant för riket. De anhängare han fick till denna unionshistoriska infallsvinkel och hans övriga teorier, kallas "Alinska skolan".

Unionsfrågan var även ett av hans huvudsakliga engagemang som riksdagsman. En annan sak han ivrade för, var att värna om den sorts kungamakt som enligt hans mening är fundamental i 1809 års regeringsform, där kungen är statens representant. De frågor som berörde honom, och som han kämpade för, var av konstitutionell art, varför sociala och andra praktiska frågor inte intresserade honom i samma utsträckning.

Oscar Alin företrädde inom statsvetenskapen en formaljuridisk, statsrättslig uppfattning av staten. Han utövade med denna ett betydande inflytande på den samtida vetenskapen, men flera av hans lärjungar, såsom Rudolf Kjellén, skulle efter hand överge lärofaderns uppfattning för en mer organisk statssyn.[13]

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Oscar J Alin, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5667, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Svenskt porträttgalleri : XV. Författare, s. 5, läs online, läst: 12 september 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f g h] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 298, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfOFw, läs online, läst: 12 januari 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Falu Kristine (W) CI:12 (1828-1861) Bild 159 / sid 308 (AID: v129846.b159.s308, NAD: SE/ULA/11441), födelse- och dopbok, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Alin, Oscar Josef, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 april 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Oscar Alin, Find A Grave-ID: 196423455, läst: 1 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Svenskt porträttgalleri : V. Riksdagen 1896, s. 17, läs online, läst: 9 mars 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Register till Riksdagens protokoll med bihang för tiden från och med år 1867 till och med år 1899. Bd 1, Personregister, 1899, s. 5, läs onlineläs online, läst: 27 april 2022.[källa från Wikidata]
  9. ^ Juridiska fakultetens hedersdoktorer, läs online, läst: 27 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  10. ^ Anbytarforum
  11. ^ Uppsala universitet: Geijers historiska pris, läst 22 januari 2023
  12. ^ SvenskaGravar
  13. ^ Kjellén-Björkquist, Ruth (1970). Rudolf Kjellén -- en människa i tiden kring sekelskiftet 
Akademiska titlar
Företräddes av
Wilhelm Svedelius
 Skytteanska professuren
1882 – 1900
Efterträddes av
Simon Boëthius
Företräddes av
Edward Clason
 Inspektor för Västmanlands-Dala nation
1897 – 1900
Företräddes av
Thore Fries
 Rektor för Uppsala universitet
1899 – 1900
Efterträddes av
Olof Hammarsten