Hoppa till innehållet

NGC 281

Från Wikipedia
NGC 281
Emissionsnebulosan NGC 281.
Observationsdata
TypEmissionsnebulosa
StjärnbildCassiopeja
Rektascension00t 52m 59,3s[1]
Deklination+56° 37′ 19″[1]
Avstånd9 500[2] (2 900 ± pc) ljusår
Skenbar storlek35 bågsekunder
Fysiska egenskaper
Radie48 ljusår
Upptäckt
Upptäcktsår16 november 1881
UpptäckareEdward Barnard
Andra beteckningar
IC 11, Sh2-184,[3] Sharpless 184,[1] LBN 616, LBN 123.17-06.28, Pacman Nebula
Se även: Nebulosor, Lista över nebulosor

NGC 281, IC 11 eller Sh2-184 är en ljusstark emissionsnebulosa och en del av en H II-region i stjärnbilden Cassiopeja där den ingår i Vintergatans Perseus spiralarm. Den är också känd som Pacmannebulosan för sin likhet med tv-spelskaraktären. Den upptäcktes av Edward Barnard den 16 november 1881. Objektet är förbundet med den öppna stjärnhopen IC 1590, multipelstjärnan HD 5005 och flera bokglobuler.

Nebulosan är synlig i amatörteleskop från en mörk himmel. I sin bok Deep Sky Wonders beskriver Walter Scott Houston nebulosans utseende i små teleskop:[4]

"Den var en svag glöd i närheten av multipelstjärnan, med ett tillfälligt intryck av en mycket större nebulositet ... Dess ytljus var mycket mindre än M33 i Triangeln eller NGC 205, Andromedagalaxens avlägsna följeslagare."

NGC 281 i optiska våglängder (röda, gula) och röntgenvåglängd (blå)
Den unga öppna stjärnhopen IC 1590, som finns inom stjärnbildningsregionen NGC 281
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 281, 23 juni 2021.
  1. ^ [a b c] ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 281. http://nedwww.ipac.caltech.edu/. Läst 17 oktober 2006. 
  2. ^ Leass, E. A.; Biller, B.; Dame, T. M.; Megeath, S. T. (2001). ”An Expanding Complex of Molecular Clouds High Above the Perseus Spiral Arm”. American Astronomical Society, 199th AAS Meeting, #91.16; Bulletin of the American Astronomical Society 33: sid. 1439. Bibcode2001AAS...199.9116L. 
  3. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=NGC+281. Hämtad 2021-06-23.
  4. ^ Houston, Walter Scott (2005). Deep-Sky Wonders. Sky Publishing Corporation. ISBN 978-1-931559-23-2 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 279  •  NGC 280  •  NGC 281  •  NGC 282  •  NGC 283